Hej alla läsare,
inte trodde jag att Mikeals Töpffers uthängning av mig här på Maipenrai skulle bli en sådan debatt.
Intressant är att den lett till att journalism i stort, speciellt Svensk sådan diskuteras.
Journalister sitter sedan länge med en makt, få förunnat. De har kunnat sprida sina åsikter om saker och ting, via tidningar och TV och radio. Men sen kom revoultionen Internet och deras åsikter blir ifrågasatta och detta i realtid.
Vissa journalister har svårt att anpassa sig till denna nya verklighet. En av dessa är Mikael Töpffer. En gammal typ av journalist som har svårt att bli ifrågasatt. Han har alltid haft rätt, det finns bara en sida av ett mynt. Dessutom är man som Svensk journalist skolad i ett vänsterperspektiv på precis allt. Detta förstod jag rätt snart i vår mail korrespondans och tröttnade på den monotona ordväxlingen.
Och så dök då den här högst personliga uthängningen i form av en efterlysning upp efter ett år.
Mitt svar på detta forum återfinns på sidan 3. Där ger jag också Töpffer full frihet att publicera de mail jag skickat och som styrker hans påståenden om mig.
Det går lite trögt med detta tycker jag. Förstår, dessa omdömen tillhör givetvis Töpffers journalistiska frihet, frihet att fabulera.
...hatade Yingluck och folkvalda politiker.
Denna xxxxx hatar demokrati och folkomröstningar och är en väldigt uttalad sympatisör av ickedemokratiska krafter.
När militärkuppen 2014 inträffade skrev han mejl till mig där han jublade
Sista arga mejlet fick jag 9 september 2015. Då hyllade han allt bra militären gjort och menade att allt skulle bli bättre.
Jag skulle vilje veta så mycket som möjligt om denna osympatiske man, som vad han sysslar med, var han bor, och vad han har för telefonnummer.
Nu harTöpffer i vart fall själv läst resultatet av tråden och skickar då följande mail till mig.
Hej,
jag ser nu att min efterlysning på MPR fått dig att vakna. Varför har du hållit dig undan i över ett års tid?
Svara sakligt på mina mejl till dig, så kan vi fortsätta debatten.
Jag tycker det är ynkligt av dig att hålla dig undan debatten nu, när den diktatur som du kämpade för till slut infördes.
Ja, jag slutade svara på Töpffers mail för ett år sedan, de flesta läsarna här på forumet förstår säkert varför.
Nedan följer slutet på mitt sista mailet till Töpffer, skickat 9 september 2015. Mailet i sig är rätt långt och med många länkar, därav bara själva slutet. Om det är av allmänt intresse, så kan jag med moderatorns tillåtelse publicera hela mailet.
Och några till ;-)
Töpffer, du har till skillnad från en av Public Service anställd, din fulla rätt att uttrycka vad du vill i "fri" Svensk media. Du är mer eller mindre en krönikör och kan skoja fritt och brett. En ståupp komiker, enligt min mening.
Men om du på något sätt misskrediterar personer eller nationenThailand, så finns det lagar som reglerar gränserna för detta i Thailand. Det vet du mycket väl. Detta är verkligheten. Like it or not!
För ståuppkomiker och utrikes korrar ;-)
Bästa sättet för både dig och SR:s utsända är givetvis att bevaka Thailand utifrån landet, inte inifrån.
Detta ger faktiskt en helt annan frihet. Ge mig belägg för att rapporteringen måste ske inom Thailand.
Med avseende på dagens media situation så är en stationering varhelst på klotet fungerande.
Se bara på länkarna i mailet ovan.
Jag föreslår en stationering i Jakarta för Margita och rekommenderar Nord Korea för dig, men vad vet jag?
För i Thailand verkar ni i vart fall inte trivas ;-)
Christer