Reporters Without Borders rapport 2015 !

Hej

Reporters Without Borders rapport 2015 gällande Thailand är ingen rolig läsning, hoppas att dom forummedlemmar som normalt hävdar att pressfriheten nu under juntan och rådande diktatur är likadan som före kuppen 2014 läser detta. 

Den här rapporten tar definitivt död på den positiva bild av pressfriheten som Diktatorn, Juntan och deras Svenska fans försöker sprida, här är det inget hymlande om med hur illa det är ställt med pressfriheten i landet efter kuppen  i maj 2014, inte heller vem och vilka som bär ansvaret för detta.

 

Thai junta’s persecution of the media

Published on Thursday 12 November 2015.

Print Send français

A year and a half after a military coup in Thailand, Reporters Without Borders is today releasing a report about the Thai military’s skilfully orchestrated crackdown on freedom of information.

Lead by the capricious Gen. Prayut Chan-o-cha, the Thai junta has been persecuting the media for the past 18 months, imposing a reign of terror that has included interrogations, arbitrary arrests, a spate of prosecutions and barely veiled threats.

It is against this backdrop that Reporters Without Borders is publishing “Media hounded by junta since 2014 coup,” a report based on research carried out in Thailand last July.

The report highlights how the obsession of the past 18 months with restoring “peace and order” (or its use as a pretext) has suppressed freedom of information and media freedom – freedoms won at great cost during the previous decade.

The strategy of massive censorship and intimidation pursued by the military government since 22 May 2014, with its raids on media outlets and arrests of journalists, have constituted a blitzkrieg against freely reported news and information.

A similar strategy was applied to the Internet, which was immediately paralyzed after the coup by mass URL blocking and close surveillance of Internet users. Online information is now facing a new threat from a proposed “Single Internet Gateway” between Thailand and the rest of the world, a project unearthed by the junta that would enhance its censorship powers.

There have even been targeted attacks on the foreign media, regarded by Gen. Prayut as a threat to Thailand’s international image.

Not content with painstaking censorship, the junta has also enlisted the judicial system into its crackdown. The media have been paralyzed by a wave of convictions for lèse-majesté, a charge used above all to jail intellectuals, human rights defenders, bloggers and journalists.

The report also documents the two-year-old persecution of the news website Phuketwan. Reporters Without Borders representative Benjamin Ismaïl attended the trial of Phuketwan journalists Alan Morison and Chutima Sidasathian on a charge of criminally defaming the Thai Royal Navy. Their ordeal is still not over because the prosecution may decide to appeal against their September acquittal.

Finally, the report raises questions about the role of the Thai media, whose polarization between “Red Shirt” and “Yellow Shirt” supporters makes it much harder for them to act as a “fourth estate” capable of standing up to the junta and prevents the unity that would enable them to resist censorship and pressure from the various political and financial interest groups.

Thailand is ranked 134th out of 180 countries in the 2015 Reporters Without Borders press freedom index.

 

Mvh isan lover

Ja det är illavarlsande, skärper de sig inte snart så ramlar de snart ner på samma usla nivå som Yingluck...

Hej

Är det din enda kommentar till Reporters Without Borders viktiga arbete och rapport gällande Thailand, läste du den överhuvudtaget?

Mvh isan lover

"Svenska fans", oerhört roligt. 

The status of Thailand’s online freedom of expression began to deteriorate from the moment the new Prime Minister Yingluck Shinawatra assumed power in July 2011. Abusive recourse to the politically exploited lèse-majesté law has led to an increase in litigations and strict censorship. The sentencing of Ampon Tangnoppakul, known as ”Uncle SMS” set off a chain of heated reactions in the country and abroad. Apparently the government has forgotten its promises to amend Article 112 of the Thailand Penal Code.

New government’s gloomy record in terms of Internet freedom

http://en.rsf.org/Thailand-12-03-2012,42054.html

Ja, bättrar de sig inte snart på den fronten är de mycket möjligt att de ramlar ner på samma låga nivå som Yingluck låg på under sin tid vid makten. Det är illavarslande.

För referens kan du ju kolla upp RSF´s rapporter från 2012 och 2013 om Thailand.

Kan vi stänga denna tråd nu?

Helt klart intressant läsning. Det som först av allt slog mig när jag läste rapporten är att det inte finns några som helst hänvisningar till att journalister förs bort till hemliga militärbaser med påse över huvudet, utsatts för kvävningar, skenavrättningar eltortyr i könsorganen etc. Uppenbarligen har Reporters without Borders helt missat detta uppenbara faktum som vi här på MPR fått oss till livs så ofta. Eller vad kan detta bero på?

Såvitt jag sett innehåller rapporten inga exempel alls om våld mot journalister. Inga journalister verkar ha blivit dömda till fängelse. Inga journalister har blivit utsatta för förtalsåtal. Inga journalister verkar ha blivit sparkade från sina anställningar efter påtryckningar från juntan.

Det verkar som dom enda metoder juntan har använt sig av mot pressen är dessa attityjusteringsmöten. Helt klart är dessa motbjudande i sig, men såvitt jag förstått har dessa handlat om att bli inkallad för enskilt möte med representant för det militära och en skopa ovett har delats ut.

Vad gäller dom enskilda fall som tagits upp i rapporten som exempel, så har jag faktiskt väldigt svårt att se dessa annat än som exempel på att det faktiskt stod lika illa till med pressfriheten i Thailand före kuppen som efter.

Det mest omtalade exemplet är fallet med dom två Phuketjournalisterna som stämdes för förtal angående human trafficking. Dessa stämdes 2013 under Yinglucks regering och frikändes 2015 när juntan satt vid makten. Lite märkligt att ta upp detta som exempel på att pressfriheten minskat under juntan?

Ett annat fall som tas upp är Somyot Prueksakasemsuk som dömdes till 11 års fängelse för brott mot LM-lagarna. Han dömdes 2013, dvs under Yinglucks styre. Man kan ju fråga sig på vilket sätt detta kan skyllas på juntan?

Ett tredje exempel är Andrew Drummond, en brittisk frilansjournalist som tvingats fly Thailand pga hot. Dock kan man ju fråga sig vad juntan har med detta att göra? Enligt rapporten har denne Drummond blivit utsatt för diverse former av hot och stämningar kontinuerligt åtminstone sedan 2004 och huvudsakligen från utländska kriminella. En skotsk barägare nämns i sammanhanget. 

Det som främst tas upp är för övrigt LM-lagarna, Computer Crimes Act och Thailands förtalslagar. Återigen lagar som funnits och använts av diverse regeringar tidigare.

Vill man läsa om mördade journalister, redaktörer och journalister som tvingats bort från sina poster, indragna licenser för radiostationer, massiva förtalshot mot media och journalister, undantagstillstånd med rätt att stänga ner media etc så får man istället läsa Freedom House rapporter om Thailand under åren 2001 till 2006.

Nu har ju faktiskt de två journalisterna på Phuketwan åtalats av flottan för förtal men de frikändes ju av domstolen nu i september och jag vet inte hur lång tid flottan har på sig att överklaga domen ifall de vill försöka i en högre instans?

Det åtalades ju för övrigt medan Yingluck styrde landet och frikändes när Prayuth styrde landet...

Hej

Hur du kan få denna rapport med sin mördande kritik till juntan och tydlighet när det gäller försämringen av pressfriheten efter kuppen 2014 till att läget var likadant före kuppen är nog en gåta för alla andra i världen utom dom 9  som ger karma åt ditt direkt felaktiga påstående och försvar av juntan och diktaturen.

Med vänlig hälsning isan lover

Hej

Undrar om Turisten och hans 9 beundrare, kända förespråkare och försvarare av diktatur ens har läst rapporten?

Här följer några utdrag ur den.

The NCPO has imposed a reign of terror since seizing power on 22 May 2014. An unprecedented crackdown on the media that began in the first few days after the coup has included censorship orders, raids on news organizations, and interrogations and arrests of journalists and cyber-dissidents. The military have clamped down on the media and have tightened government control of the Internet.

After seizing power in May 2014, Thailand’s military effected the biggest clampdown on freedom of information since the dictatorship of the 1960s. Citizens were jailed for reading George Orwell’s 1984 in public or eating a McDonalds sandwich in protest against the coup. As a result of the censorship it has imposed, its threats and harassment of both local and foreign media, a surge in prosecutions, especially for lèse-majesté (criticizing the monarchy), and its increasing use of repressive laws, the junta is now seen as one of the region’s most authoritarian regimes as regards journalists and freedom of information.

Journalists have fled abroad to avoid being jailed on a charge of "insulting the monarchy." The staff of the news website Phuketwan has been prosecuted as a reprisal by the junta for their reporting. And the most critical journalists have been summoned by the military and sent to "behaviour readjustment" camps. The message is clear: either media outlets get used to censoring themselves carefully or they will be prosecuted on charges of threatening "national security" or disturbing "peace and order." Laws have reinforced online censorship and the junta is developing Internet surveillance tools that target bloggers, human rights defenders and students who voice opposition to the loss in fundamental freedoms.

http://fr.rsf.org/IMG/pdf/rapport_thailande_en.pdf

http://en.rsf.org/thailande-thai-junta-s-persecution-of-the-12-11-2015,48519.html

Med vänlig hälsning isan lover

Du läser tydligen inte våra inlägg och knappast dina egna heller.

The status of Thailand’s online freedom of expression began to deteriorate from the moment the new Prime Minister Yingluck Shinawatra assumed power in July 2011. Abusive recourse to the politically exploited lèse-majesté law has led to an increase in litigations and strict censorship. The sentencing of Ampon Tangnoppakul, known as ”Uncle SMS” set off a chain of heated reactions in the country and abroad. Apparently the government has forgotten its promises to amend Article 112 of the Thailand Penal Code.

New government’s gloomy record in terms of Internet freedom

Kan det ha varit Thaksin som styrde Thailand då?

Det var tyvärr många länder som tyvärr dansade efter GW Bush´s pipa. Så även Sverige. Det kan vi diskutera i en annan tråd.

Hej

Den text du bifogar och hänvisar till kommer ifrån 2012 och har inget med Reporters Without Borders rapport 2015 att göra alls.

Snyggt försök men du blev avslöjad.

http://en.rsf.org/Thailand-12-03-2012,42054.html

Med vänlig hälsning isan lover