Hej igen!
Jag har funderat på det du skrev flera gånger och håller helt och hållet med dig.
Det är kanske det som kan bli min räddning.
Så jag borde be om exempelmeningar med de orden jag undrar över.
Då blir det lättare att få in dem i sitt sammanhang.
Klokt! 
:::
Nu har jag hittat 3 ord till
Bortovaro
Frånvaro
Utevaro
Utevaro - är enlingt NE:
utevaro, inom processrätten det förhållandet att en part i en rättegång efter kallelse till ett sammanträde varken inställer sig personligen eller låter sig representeras av någon som är behörig att föra hans talan. Vid parts utevaro kan domstolen under vissa förutsättningar avkunna tredskodom till motpartens förmån.
Det förstår jag.
Frånvoro ch Bortovaro är mer vardagligt - det är att man inte är på den platsen man förväntas vara.
Frånvoro används i mer formella sammanhang än Bortovaro t.ex. frånvaro från arbetsplatsen eller ett sammanträde,
medan Bortovaro är det mest vardagliga . t.ex. att moföräldrar tar hand om barnbarnens under föräldrarnas bortovaro.
Stämmer det som jag skriver kha?
Svenska har otrorligt stora nyanser. puhhhh
Med vänlig hälsning,
Magrood
Nja, för mig känns det som du borde byta plats på frånvaro och borto(a)varo, där alltså frånvaro är det mest vardagliga ordet.
Jag reagerade på samma sätt som Nicholas angående stavningen på bortovaro, men kom sen att tänka på att jag har ett svagt minne att jag läst nånting i stil med att prinsessan skötte kungens uppgifter vid majestätets bortovaro. Alltså med o. Och det är ju i ett riktigt formellt sammanhang.
Javisst har du rätt i att svenskan har många nyanser, det är bl.a. detta som gör det till ett så elegant språk. Detta uttrycktes av en språkvetare, kommer inte nu ihåg av vem eller var. Denne uttryckte att svenskan är ett av världens elegantaste språk i den meningen, och att vi borde vara mycket stolta över vårt fina språk.
En viktig sak som du Magrood påpekade tidigare, är ju att det uttalas som det skrivs, och skrivs som det pratas. Ja, oftast alltså.
Vårt grannland Danmark är ju ett förfärligt exempel på motsatsen.
Vi i Sverige brukar ju annars vara snabba med att klaga på och skämmas för allt som är svenskt. Finns ju massor av exempel på det.