Vidare skulle jag vilja att du istället för räknefantasier kunde ange på ett ungefär vilka medel som behövs för att ta hand om detta antalet flyktingar som till allra största delen kommer hit på grundval av internationella överenskommelser och konventioner. Varken du, SD, regeringen eller någon har några som helst möjligheter att på sikt bryta dessa avtal och förpliktelser utan allvarliga konsekvenser för vara relationer till omvärlden. Förklara nu vad DU anser nödvändigt för att klara detta åtagande och, snälla du, kom inte med den enkla "genialiska" lösningen att bara stänga gränser och slänga ut alla flyktingar. Kom med ett konstruktiv förslag istället, så kommer du se att du också bemötas på ett värdigare sätt.//Singha711
Jag kan tänka mig att utsikten är bra däruppe på hästryggen. När jag själv raljerar och trackar ned på andra för att vara osakliga, hitta på, osv så brukar jag nog också falla på eget grepp - precis som du gör nu.
Du hänvisar till internationella konventioner som på något sätt skulle ange antalet flyktingar Sverige skall ta emot. Det är inget annat än ett falsarium. Den grundläggande konventionen som berör flyktingfrågan är från 50-talet och reglerar flyktingar status och ge direktiv angående giltiga skäl, behandling när asyl getts, skäl som är ej godkända för asyl, regler för tillbakaförande, osv - vill du läsa hela texten kan du göra det här http://www2.ohchr.org/english/law/refugees.htm.
Vidare så anger länder årskvoter till såväl EU som FN. Kvoterna är dels totala och dels ibland specifika för vissa nationaliteter, detta framförallt när det gäller ett land med stora flyktingströmmar pga av konflikt. Sveriges kvotflyktingar från Irak tidigare detta årtusende var ett exempel på det. Dock valde Sverige frivilligt att ha den i särklass högsta kvoten av alla länder Europa. Sverige valde av humanitära skäl att ha en kvot från Irak som översteg bland annat Finlands totala flyktingkvot. I dagsläget har Finland en total kvot på ca 4,000 flyktingar dvs. drygt en femtedel så mkt som Sverige. Sveriges nuvarande avtal med UNHCR att ta emot flyktingar från FN-organiserade flyktingläger ligger på drygt ca 3,000 individer (inte aktuell siffra så någon kan väl googla). Det avtalet förhandlas årligen med UNHCR och är alltså långt ifrån den totala summan. Sverige tar väl just nu emot långt mkt fler individer än vår förhandlade kvot.
Sverige har gjort en tydlig poäng av att vara världsbäst på antalet flyktingar vi tar emot - vi har bland annat genom detta cementerar vårt rykte som bror duktigt på den internationella scenen. Det har varit en medveten och blocköverskridande politik och har inget med krav och förpliktelser att göra (annat än om möjligt moraliska).
Så regeringen har alla möjligheter i världen att drastiskt och snabbt ändra sin invandrings och flyktingpolitik och den enda konsekvensen för Sverige skulle vara att vårt höga anseende skulle få sig en törn, knappast att vi skulle bryta några avtal.
Observera, med detta inte sagt att vi skall ta emot mindre eller fler invandrare men om du skriker efter ärlighet i debatten bör du kanske framgå med gott exempel. Att försöka reducera diskussionen till olika typer av räkne-exempel känns lite magert. Båda sidor tenderar göra detta - men jag undrar om det till sist inte handlar om helt andra än ekonomiska faktorer som avgör människors inställning till invandring.
Den första frågan jag ställer mig är huruvida det är en särskillt effektiv eller smart lösning på ett ofantligt problem. Jag undrar på allvar om det är moraliskt försvarbart att investera en summa pengar (ex. 500,000 sKr) i ersättning till en kommun för att ta emot X flyktingar när samma summa kan driva ett helt barnhem i Phnom Penh under ett år tex.
Förra året besökte och utvärderade jag ett utvecklingsprojekt i Mindanao. Sammanfattningsvis så var det som så att för en årlig kostnad på ca 70,000 USD (ca 500,000 kr)så försörjdes 250 vuxna och barn och gavs fri grundskola, fri vård, fri el och sanitetsutrymmen, fri livelihood-träning, 35 elever fick full kostandstäckning för att gå på gymnasium i en stad en bit bort, osv,osv. Detta i ett område som betecknats som sk utflyttningsområde pga svält och konflikt. Familjer separeras inte, individer behöver inte sitta år efter år i sk transit flyktingläger, de får på allvar en chans att hjälpa sig själva på en plats som är kulturellt och förmodlingen emotionellt viktig för dem osv. Är man lite halvt förenklad så blir ekvationen ganska simpel. För samma pengar kan du antingen hjälpa 3-4 personer i Sverige eller en hel by i Mindanao - med det förenklade resonemanget blir det lite svårare att komma till samma slutsatser.
Jag anser det vara vår medmänskliga förpliktelse att hjälpa varandra här på jorden. Jag kan bli så förbannad när man ser hur ödets nycker och människans idi*ti ställer till det för så många. Barn som dör helt i onödan, människor som dagligen lider på en nivå vi inte kan föreställa oss, osv. Allt medans jag sitter hemma och gnäller över att pizzabudet är sent och bredbandet är lite för långsamt. För den stora empatikern kanske den första tanken är att öppna alla dörrar och be alla att komma in. Viljan att ta hand om och skydda är stark hos många. Dock är det kanske inte så smart alla gånger. Jag anser att det är vår plikt att hitta bättre lösningar på att hjälpa folk i vår omvärld. Tänk om vi hade lagt lika mkt tid, energi och pengar på att lösa konflikter och problem på plats som vi spenderat på att hanterat frågan i Sverige - då kanske flyktingbehovet hade minskat lite istället. Att med ena handen vilja hjälpa och öppna portarna på vid gavel och bjuda in till fredagsmys framför den öppna spisen och med andra handen låta bli att försöka förhindra att människor tvingas fly från sin hemländer känns bara skenheligt. Är vi seriöst intresserade av att hjälpa varandra här på jorden så måste vi ta en seriöst debatt.
Självklart kan man vända på resonemanget men det låter jag någon annan göra. 
??).
, eller hur?