Märkligt resonemang där, Luttrad!
Jag orkar inte redogöra för varje klump i din förvirrade logik utan kokar ner din ytterst vårdlösa argumentering till i princip 2 absurda påståenden:
- "De faktum att många personer gå i pension före 65 års ålder, antingen frivilligt eller ofrivilligt, skapar nya arbetstillfällen, både i samma omfattning och med permanent beständighet."
- "Arbetsmarknaden är ett nollsummespel, dvs avgående chefer och specialister kan rakt av ersättas av arbetslösa ungdomar utan utbildning."
Ditt första påstående håller inte ens teoretiskt då vi i genomsnitt skulle behöva pensioneras i 45-50 år åldern för skapa beständiga arbetsplatser. Men det utgör i första hand ett tankefel eftersom det i sin förlängning och sista konsekvens skulle innebära att vi kan lösa arbetslöshetens problem genom att aldrig ens börja arbeta.Väldigt smart där, Luttrad!
Det andra påstående är ytterligare en knockout-poäng för smartingen Luttrad, eller hur?
Den behöver väl inte fler kommentarer.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Luttrad har ingen eller väldigt begränsat inblick på hur en arbetsmarknad fungerar i ett modernt kunskapssamhälle. Kanske lite påläsning skulle rekommenderas innan man avslöjar sina uppenbara brister i ett offentligt sammanhang.
//Singa711
Hej Singha711.
När dina argument tryter tar du som vanligt till personangrepp!
Då ditt inlägg bara bestod av svepande beskyllningar och påståenden så blir det den finaste bekräftelse som jag kan få!
Om du ser tillbaka i denna tråd så finns det ett antal rena statistikuppgifter från SCB:hemsida med mm.
Där slås det fast att, omräknat till heltider:
1. Av hela Sveriges befolkning mellan 20 och 64 år arbetar bara två tredjedelar heltid.
2. Av hela Sveriges befolkning mellan 20 och 64 år arbetar inte en tredjedel över huvud taget.
3. I denna icke arbetande del finns studenter, föräldralediga mm.
4. Det så kallade utanförskapet består av ca. 1.500.000 invånare mellan 20 och 64 år som inte arbetar.
DVS. att jämt fördelat mellan årsklasserna så arbetar två tredjedelar, medan en tredjedel inte arbetar.
Denna fördelning är knappast jämt fördelat, utan är ett medelvärde. Få tjugoåringar arbetar, ty de går i skolan. För fyrtioåringar gäller att fler än tvåtredjedelar arbetar ty de är färdigutbildade och mitt i sin yrkesverksasamma ålder. För de äldre däremot har många redan defacto slutat att arbeta, innan de fyller 65 år.
Dessa defactopensionärer är förtidspensionärer, arbetslösa, tvångsinskrivna på meningslösa utbildningar, långtidssjukskrivna, socialhjälpstagare, evighetsstudenter på SFI, avtalspensionärer mm.
När en årsklass fyller 65 år och går i pension är det bara ca. tvåtredjedalar som lämnar ett heltidsarbete.
Även de 1.500.000 invånarna i utanförskapet fyller förr eller senare 65 år och går då på pappret i pension. Dessa invånares pensionering ger inget utrymme för nyanställningar. En förtidspensionär som inte arbetat på trettio år och fyller 65 år och officiellt går i pension, behöver ju knappast ersättas på arbetsmarknaden med en ny förtidspensionär.
Nej Singha711, arbetsmarknaden är inte statisk, utan dynamisk. Tyvärr har den de senaste årtiondet varit dynamiskt negativ, och inga tecken finns på att detta tråkiga faktum skall upphöra!
För övrigt, alla forummedlemmar som läser detta. Hur är det på era egna arbetsplatser och bekantskapskretsar?
1. Hur många av era arbetskamrater arbetar heltid fram tills det att de fyller 65 år?
DVS. att de inte har gått ner till deltid, inte är långtidssjukskrivna eller avtalspensionärer.
2. Hur många av era arbetskamrater som går i pension ersätts med en nyanställning?
mvh.
Luttrad.
?
