Wille,
Du började denna tråd med ett mycket genomarbetat och ambitiöst inlägg gällande dessa fruktansvärda vålds och terrordåd som sker nästan dagligen i de södra delarna av Thailand.
Själv väljer jag att kalla våldet mot allmänheten, munkarna, skolorna och deras personal som ren och skär ”terrorism” och inte militant separatistvåld som det brukar stå i tidningarna.
Du skrev i ditt första inlägg bland annat att du intresserar dig för hur debatten om problematiken i det södra Thailand förs på olika debattforum, och jag tolkar det (rätt eller fel) som att merparten av dessa kommentarer är en smula anti-islamiska och de präglas av en likgiltig och förenklad jargong som går ut på ”who cares, as long as they don’t kill the tourists” (min tolkning).
Du skriver också att du själv i debatten upplever att islamisternas framfart och regeringsmaktens trubbiga svar på våldet är en ”icke-fråga” som av många upplevs som alltför obekväm att diskutera. Det är i alla fall den tolkning som jag gör utifrån vad du skrev.
Jag håller faktiskt med dig - om nu min tolkning av vad du skrev stämmer?
Även jag tycker att det känns en smula infekterat och obekvämt att diskutera detta våld som pågår i södra Thailand.
Titta bara på hur diskussionen i denna tråd snabbt gled över på att istället älta Isaans fattigdomsproblem och Tåredalarnas eventuellt bittra öde, samt stöta och blöta lämplig skolpedagogik för svenska invandrare eller minoriteters skolgång i Indonesien.
Vem vill drista sig till att prata om södra thailands våld och utanförskap där muslimer i olika grad är en av huvudparterna i konflikten.
Att som ”tyckande” ickemuslim ge sig in i en sådan debatt mot en av forumets verkliga verbalekvilibrister och då kanske hävda en ogenomtänkt och ”orättvis” ståndpunkt som går ut på att de södra muslimerna har en egen stor skuld i sitt öde – ja då känns det ju nästan som att be om att få en verbal lavett mitt i trynet.
Just därför tassar nog folk lite undvikande på tå i denna känsliga fråga, och diskussionsämnet byter snabbt skepnad till en annan och lite ofarligare inriktning.
Så är det även i invandrardebatten i svensk press, radio och TV som ofta blir hätsk defensiv så snart en muslim eller deras personliga tolkning på koranen ifrågasätts av en person som upplevs som en ”infidel”.
Varför kritik mot Koranens tillämpning och bokens många gånger märkliga särtolkning är så känslig vet jag dock inte, men det kanske någon insatt kan berätta.
Hoppas magen mår bättre snart Wille,
Ha de bra,
SiamNilsson
