En studie i grymhet

Bevara gärna språket, men håll det borta från undervisning.

Vilken konkurrenskraft skulle ett barn som pluggat meänkieli ha?

Kan varken finska eller svenska ordentligt och duger således varken på finska eller svenska arbetsmarknaden.

Förövrigt så finns det flera samiska språk och vilket av det samiska språken skulle undervisningen ske på?

Eller ska de som pratar Öst, Central och Sydsamiska få utbildning på respektive språk?

MVH

Högerregeli mies

Ja det kan du nog ha rätt i.

Jag har för övrigt inte tagit ställning till om det är fördel eller inte att inte kunna studera på sitt minoritetsmodersmål, tillhör inte mitt yrkesområde att avgöra vad som är bäst i just det fallet.

Men en kombination av båda språken verkar ju funka för t ex samer så varför inte i tornedalen eller för den delen Isaan.

Och vilket samespråk samebarnen studerar på bör ju avgöras av vilket av språken föräldrarna talar. Men sydsamiskan är ju nästan utdöd redan och samerna i t ex Jämtland behärskar ju numer bara svenska. Och det var väl därför diskussionen som Fritz hörde i Arvidsjaur pågick på rikssvenska, det enda gemensamma språket samer från olika landsändar har.

Satt igår på flygplatsen och läste om ännu en attack mot en skola i södra Thailand och återigen vänder det sig i magen och jag förlorar ännu lite mera av min tro på mänskligheten.

Ja, och om inte det vore nog så finns det några fler här:

http://www.globalincidentmap.com/

Jag talade med barnens svenskalärare i skolan för några år sedan som påstod att förutom att lägga stor vikt på att lära sig svenska språket var det väldigt viktigt att även läsa sitt hemspråk (Thai) i skolan och även att tala det hemma så mycket som möjligt.

Detta borde ju vara självklart även i Thailand, att man studerar på Thai i skolan samt att man även har sitt hemspråk i undervisningen.

Hej där! Jag va nere i Yala nu sist jag va nere "mars" Hängde på min thaikompis ner för att hälsa på hans familj, det va ingen rolig känsla när vi gick in i någon affär eller liknande, folk verkligen tittade på mig med nån sorts avsky. För det kännde man verkligen, doch va det ingen som tittade skummt på mig på nattklubbarna. Fick heller inte gå ut själv i Yala utan att några poliser va med, knappt öppna dörren på hotelet för nån. Tycker verkligen det är synd det som händer i södra Thailand för där är väldigt fint där nere. Jaja hoppas kunna få gå ut själv där någon dag

Mvh Nissefisk

Ja det kan du nog ha rätt i.

Jag har för övrigt inte tagit ställning till om det är fördel eller inte att inte kunna studera på sitt minoritetsmodersmål, tillhör inte mitt yrkesområde att avgöra vad som är bäst i just det fallet.

Men en kombination av båda språken verkar ju funka för t ex samer så varför inte i tornedalen eller för den delen Isaan.

Och vilket samespråk samebarnen studerar på bör ju avgöras av vilket av språken föräldrarna talar. Men sydsamiskan är ju nästan utdöd redan och samerna i t ex Jämtland behärskar ju numer bara svenska. Och det var väl därför diskussionen som Fritz hörde i Arvidsjaur pågick på rikssvenska, det enda gemensamma språket samer från olika landsändar har.

Jag tror bara att samerna har olika dialekter inom sig, liksom vi andra har olika dialekter.

Enligt expertisen så följer dialekterna älvdalarna.

Själv kan jag prata Skelleftebondska och även lite Pitebondska eftersom jag kommer från en by som ligger mitt emellan pite- och skallefteälva:drinks:

Jag tror bara att samerna har olika dialekter inom sig, liksom vi andra har olika dialekter.

Enligt expertisen så följer dialekterna älvdalarna.

Själv kan jag prata Skelleftebondska och även lite Pitebondska eftersom jag kommer från en by som ligger mitt emellan pite- och skallefteälva:drinks:

Ja det stämmer nog att skillnaderna till största del är dialektala ungefär som danska, norska, svenska och isländska. Men till skillnad från oss svenskar så finns det inget rikssamiskt språk att samlas kring. Dom tre stora samiska språkgrupperna i Sverige är i alla fall Nordsamiska, Sydsamiska (på utdöende) och Lulesamiska. Tillhör den finsk-ugriska språkgruppen.

Men nu var det väl det forna kungariket Pattai som egentligen avhandlades i tråden och vi kan väl försöka återvända dit.

Ja det stämmer nog att skillnaderna till största del är dialektala ungefär som danska, norska, svenska och isländska. Men till skillnad från oss svenskar så finns det inget rikssamiskt språk att samlas kring. Dom tre stora samiska språkgrupperna i Sverige är i alla fall Nordsamiska, Sydsamiska (på utdöende) och Lulesamiska. Tillhör den finsk-ugriska språkgruppen.

Men nu var det väl det forna kungariket Pattai som egentligen avhandlades i tråden och vi kan väl försöka återvända dit.

Du har så rätt. Men avslutningsvis så är trådens namn " En studie i grymhet" och då rekommenderar jag Henning Mankells bok "Kinesen". Där kan man snacka om grymma människor.

Fritz..

Hej IsaanLover,

är det verkligen så att barnen i byn känner sig ”tvingade” studera på Thailändska?

De bor ju i Thailand och förmodligen ska de skapa sig en framtid i landet?

Chansen att kunna göra detta uppe i byn är väl inte så stor när befolkningen sväller och arbetstillfällena minskar i takt med att mer och mer teknik införs i jordbruket.

Man kunde ju istället hoppats på att både de själva och föräldrarna av ren nyfikenhet mot omvärlden såg det som en fin möjlighet att få börja lära sig riks-thai ordentligt, vilket är en nödvändighet om de nu ska kunna läsa tidningar, se på TV-nyheter och studera vidare på exempelvis yrkesskola och högskola.

Spetskunskap i form av bra undervisningslitteratur finns väl inte heller på de lokala språkvarianterna i vare sig norra, södra eller nordöstra Thailand, så innan detta material finns att tillgå så bör man kanske vara pragmatisk och ”gilla läget”.

Kanske det finns en allmän brist på nyfikenhet gentemot omvärlden?

Det är möjligt att delar av landsortsbefolkningen känner sig aviga mot användandet av ”Riks-Thai”?

Men å andra sidan tycker jag att språkintresset brister även hos Thailändarna i Bangkok och de centrala delarna av landet, men då gäller det istället avigheten mot att lära sig en riktig engelska eller kinesiska som idag är de två stora världsspråken.

Någon större fördjupning i exempelvis Engelska och dess uttal och grammatik tycks många gånger ses som lite onödigt finlir som man inte kan se någon direkt nytta av.

Vissa språkintresserade undantag som ser en framtid inom hotellnäringen finns naturligtvis.

Lite elakt kan man säga att många thailändare rent primärt tycker att de själva först och främst bör begripa vad de säger, och att det är sekundärt att även den som lyssnar begriper vad som sägs.

Jag tror att det stora felet gällande bristande språkintresse i Engelska ligger i att nästan alla filmer ska dubbas i Thailand.

Vad tror du?

Hej

Byborna känner sig helt klart som Thailändare men språket Thai används nästan inte alls, bara i skolan och det hade helt klart varit en fördel om lektionerna

hade hållits på det språk som både lärare och elever använder utanför skolsalen, men dom skulle självklart lära sig Thai som ett ämne för att kunna

kommunicera med folk i övriga delar av landet, och inte minst kunna arbeta var som helst i landet.

Men jag håller med dig om att viljan att lära sig andra språk inte är så stor, vill man prata med folk så är det bara att plugga själv.

Att ordna skolmaterial på t.ex Laotiska borde inte heller vara något större problem om man bara hade viljan.

Att vi ser på Laotisk tv och dom DVD som inköps t.ex med kalle anka är dubbade på laotiska, samma med utländska långfilmer, musiken som spelas är till 90% på

laotiska, detta innebär att riks Thai har väldigt lite utrymme och känns lite ovant och främmande för dom flesta här uppe.

Men att inte dubba engelska filmer utan texta dessa skulle säkert bättra på förståelsen och intresset på sikt, det tror jag också, problemet är väl bara att

alla inte kan läsa.

Men att försöka radera ut språk och kultur är väl taktik av erövrarna enligt gammalt känt mönster, precis som på dom flesta platser i världen där minoritets

grupper har hamnat på "fel" sida av gränsen genom krig.

Mvh Isan Lover

Hej I-L

Tack för ditt svar.

Jag kan tänka mig att den gruppen som du beskriver vill ha sin utbildning

på det språket som känns bekvämast och mest naturligt.

Thai som språk kanske ses som lite längre bort än laotiskan där du bor.

När jag började skolan 1968 så fanns det istället en iver att så snart som möjligt få börja lära sig Engelska.

Men detta fick vi barn tålmodigt vänta med till fjärde klass.

Det kändes både lite coolt och spännande med ett nytt språk och

intresset var stort hos både mig och de flesta av mina klasskompisar

eftersom vi ville förstå vad som sades på filmerna som visades

då och då på den lite mer ”lättsamma” TV2-kanalen som startades vid den här tiden.

Jag vet inte, men jag antar att även Thai-TV går att titta på i er by?

Så det borde finnas ett intresse för det Thailändska språket kan man tycka.

Men att ta fram kurslitteratur på Lao är kanske inte någon större ide då analfabetismen

bland folket är så utbredd - de kan ju inte läsa Laotiska heller.

Nu börjar ju barnen i byn från scratch, och det spelar nog en mindre roll om de börjar

lära sig läsa Lao eller Thai när de sätter sin fot i skolan – föräldrarna kan ju troligen

inte hjälpa dem med läxorna oavsett språk. Så därför verkar nog Thai vara vettigare i mina ögon.

Du nämner att folket i byn känner sig som Thailändare och inte tycks de ha några

”befrielsedrömmar” heller vad jag vet, så det rimliga vore väl i mina ögon att

numera ”gilla läget” eller istället försöka flytta på sig och skapa en framtid

på andra sidan gränsen där man känner sig mer hemtam med språk och kulturbruk.

Om nu området där din beskrivna by ligger skulle ha blivit annekterad

av Thailand ganska nyligen, ja då skulle jag bättre förstå att det finns en

ovilja att ”omskola sig” till Thailändare. Men det är väl nu åtskilliga

generationer sedan området intogs och införlivades av Thailand,

så man kan tycka att både språk och nationstillhörigheten borde ha slagit igenom idag.

Men skam den som ger sig, så kanske de fortfarande känner i själ och hjärta, vad vet jag?

Ha de bra,

SiamNilsson

Bevara gärna språket, men håll det borta från undervisning.

Vilken konkurrenskraft skulle ett barn som pluggat meänkieli ha?

Hur gör vi med tornedalingarna i Sverige. Ska undervisning ske på Meän-kieli? Det bör ju motsvara Isaan dialekt med Lao blandat med Thai.

Hur gör vi med Thailändarna i Sverige. Ska undervisningen ske på Thai? Ska dom verkligen behöva tvingas att studera på det Svenska språket?

Hur kan du tycka att det är en rättighet att få en undervisning i ett minoritets språk i Thailand? Tycker du det samma i Sverige.

Det är en rättighet, en mänsklig rättighet. Det är ingen subjektiv åsikt utan handlar om rätten till utbildning, väl dokumenterad i internationella konventioner. Det innebär inte rätten till vilken utbildning som helst utan rätten till utbildning utav en viss kvalitet. Utbildning som är tillgänglig för barnet oavsett barnets eventuella speciella behov.

Samma fråga skulle ytterst få ställa om barn med handikapp och därmed särskilda behov. Varför skall de ha rätt till anpassad utbildning?

Språk är en enorm barriär när det handlar om att 1. komma till skolan i första läget samt 2, lära sig när man väl är där. I Thailand idag är det många barn som inte kommer till skolan pga av språket. Dessto fler som efter en stund hoppar av eftersom deras tillvaro i skolan ter sig meningslös när de inte förstår något.

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

Jag blir faktiskt förbannad när jag hör människor uttala sig om den pedagogiska nyttan utan att ha en aning om vad de snackar om. De gick i skolan själva för X år sedan och därför har de plötsligt alla svaren. Flerspråksundervisning handlar om flera saker och har flera värden.

1. Det handlar om att ge barnen en ordentlig brygga över till nationellt språk. En sådan process tar tid och succesiv övergång från 100% modersmål år 1 till ca 20% modersmål år 5-6 brukar rekommenderas. Det är pedagogisk motiverat eftersom lärandet är mer effektivt. Första språket först!

2. Barnens kultur. Mycket av en kultur är specifikt relaterat till språket. Ta ordet lagom tex. hur förklarar du det på tex. engelska på ett fullgott sätt?

3. Språkets överlevnad. Varje dag så dör ett språk i världen. Alla beräkningar tyder på att av världens alla språk kommer endast ca 10% finnas kvar i slutet på detta århundrande. Det är i princip omöjligt att bevara ett språk om det inte används i utbildningen. Tex. så är man idag orolig för att Jawanesiska som är ett minoritetsspråk i Indonesien skall dö ut inom en eller två generationer eftersom det inte används i undervisningen. Jawanesiska pratas idag av 90 miljoner personer...

Det allra vanligaste argumentet man hör mot modersmålsundervisning är från människor som inte fått lära sig så och hävdar att de klarade sig alldeles utmärkt. Visst, de gkorde det. Vilka andra gjorde det inte och hur hade det fungerat för dem om de fått chansen?

Det handlar inte om att ett språk skall väljas över ett annat. Det handlar om att ge barnen bästa möjliga förutsättningar och inte tvinga dem att välja bort något. Modersmålsundervisning i de tidiga årskurserna ger detta – evidensen för detta är överväldigande. Är det praktiskt genomförbart? Papua Nya Guinea lyckas ge initial modersmåls undervisningen på mer än 300 olika språk.

ps Förresten, såg nu att S-N hänvisade till sin egen skoltid

Det var inte det jag syftade till i mitt inlägg

Hej S-M

Jo Thai tv med dom vanliga såporna ses allt av dom flesta byborna och männen följer gärna fotbollen och boxningen, en del ungdomar spelar ju pop musik på Thai

också, men tala Thai verkar det inte vara någon som funderar på.

Och själv tycker jag att det är charmigt och positivt att dom behåller sitt språk och sina traditioner, och tycker att det skulle vara en förlust för Thailand

om dom etniska minoriteterna assimileras fullt ut och därmed försvinner.

Själv tror jag att folk i Isaan kommer att tala Lao i minst 50-100 år till kanske längre, åtminstone i dom områden som ligger närmast Laos.

Och jag skulle inte bli förvånad om det blir det samma i södra Thailand, och i dom områden som gränsar till Kambodja, språk har en förmåga att överleva ganska

länge.

Mvh Isan Lover

Det är en rättighet, en mänsklig rättighet. Det är ingen subjektiv åsikt utan handlar om rätten till utbildning, väl dokumenterad i internationella konventioner. Det innebär inte rätten till vilken utbildning som helst utan rätten till utbildning utav en viss kvalitet. Utbildning som är tillgänglig för barnet oavsett barnets eventuella speciella behov.

Samma fråga skulle ytterst få ställa om barn med handikapp och därmed särskilda behov. Varför skall de ha rätt till anpassad utbildning?

Språk är en enorm barriär när det handlar om att 1. komma till skolan i första läget samt 2, lära sig när man väl är där. I Thailand idag är det många barn som inte kommer till skolan pga av språket. Dessto fler som efter en stund hoppar av eftersom deras tillvaro i skolan ter sig meningslös när de inte förstår något.

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

Jag blir faktiskt förbannad när jag hör människor uttala sig om den pedagogiska nyttan utan att ha en aning om vad de snackar om. De gick i skolan själva för X år sedan och därför har de plötsligt alla svaren. Flerspråksundervisning handlar om flera saker och har flera värden.

1. Det handlar om att ge barnen en ordentlig brygga över till nationellt språk. En sådan process tar tid och succesiv övergång från 100% modersmål år 1 till ca 20% modersmål år 5-6 brukar rekommenderas. Det är pedagogisk motiverat eftersom lärandet är mer effektivt. Första språket först!

2. Barnens kultur. Mycket av en kultur är specifikt relaterat till språket. Ta ordet lagom tex. hur förklarar du det på tex. engelska på ett fullgott sätt?

3. Språkets överlevnad. Varje dag så dör ett språk i världen. Alla beräkningar tyder på att av världens alla språk kommer endast ca 10% finnas kvar i slutet på detta århundrande. Det är i princip omöjligt att bevara ett språk om det inte används i utbildningen. Tex. så är man idag orolig för att Jawanesiska som är ett minoritetsspråk i Indonesien skall dö ut inom en eller två generationer eftersom det inte används i undervisningen. Jawanesiska pratas idag av 90 miljoner personer...

Det allra vanligaste argumentet man hör mot modersmålsundervisning är från människor som inte fått lära sig så och hävdar att de klarade sig alldeles utmärkt. Visst, de gkorde det. Vilka andra gjorde det inte och hur hade det fungerat för dem om de fått chansen?

Det handlar inte om att ett språk skall väljas över ett annat. Det handlar om att ge barnen bästa möjliga förutsättningar och inte tvinga dem att välja bort något. Modersmålsundervisning i de tidiga årskurserna ger detta – evidensen för detta är överväldigande. Är det praktiskt genomförbart? Papua Nya Guinea lyckas ge initial modersmåls undervisningen på mer än 300 olika språk.

ps Förresten, såg nu att S-N hänvisade till sin egen skoltid

Det var inte det jag syftade till i mitt inlägg

Att ha modermål som undervisning i "andra" språk är inte fel. Men att ha en total undervisning på ett minoritetsspråk med kompetenta lärare är väldigt svårt att genomföra.

Självklart ska barnen ha möjlighet att läsa sitt eget språk men jag tycker inte att det är rimligt att det ska vara en rättighet att plugga juridik på sydsamiska eller avarten av finskan, meänkieli.

Har sett många falla offer på arbetsmarknaden p.g.a dom varken behärskar finska eller svenska.

En finne som har läst svenska i den finska skolan är bättre både på det finska och det svenska språket ,än många av barnen/ungdomarna i Tornedals kommunerna och då är Haparanda ett ypperligt exempel på hur fel det kan bli.

Men jag är inte emot modersmålsundervisning.

Undrar när Tornedalingarna vill bryta sig ur Sverige?

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

Jag blir faktiskt förbannad när jag hör människor uttala sig om den pedagogiska nyttan utan att ha en aning om vad de snackar om. De gick i skolan själva för X år sedan och därför har de plötsligt alla svaren. Flerspråksundervisning handlar om flera saker och har flera värden.

Lugn nu Wille, inte bli förbannad bara för att folk har framfört en avvikande åsikt

i ett ämne som du själv tycker dig ha mycket bättre kläm på.

Teser om bästa ut- och inlärningspedagogik är nog en vetenskap som

böljar fram och tillbaka mest av alla vetenskapliga rön som sköljer över oss.

Så har det varit de senaste 200 åren över i stort sett hela världen.

Vad som anses bäst och riktigt idag, lär med största sannolikhet förkastas

om ett 10-tal år för att då anamma en något annorlunda pedagogisk tes.

Sedan stämmer det att det finns undersökningar som visar att vissa Invandrargrupper

som kommer till ett nytt land (ex Sverige) och där sätts i skolan också har ett

naturligt och berättigat behov av att få undervisning på sitt hemlandsspråk.

Detta har också givit ett bättre skolresultat,

och det har även engagerat föräldrarna i barnens läxor med mera.

Lugn nu Wille, inte bli förbannad bara för att folk har framfört en avvikande åsikt

i ett ämne som du själv tycker dig ha mycket bättre kläm på.

Teser om bästa ut- och inlärningspedagogik är nog en vetenskap som

böljar fram och tillbaka mest av alla vetenskapliga rön som sköljer över oss.

Så har det varit de senaste 200 åren över i stort sett hela världen.

Vad som anses bäst och riktigt idag, lär med största sannolikhet förkastas

om ett 10-tal år för att då anamma en något annorlunda pedagogisk tes.

Sedan stämmer det att det finns undersökningar som visar att vissa Invandrargrupper

som kommer till ett nytt land (ex Sverige) och där sätts i skolan också har ett

naturligt och berättigat behov av att få undervisning på sitt hemlandsspråk.

Detta har också givit ett bättre skolresultat,

och det har även engagerat föräldrarna i barnens läxor med mera.

Det handlade inte om dina kommentarer även om du verkar känna dig träffad trots att jag la till ett ps för att du inte skulle gå igång på det. Dock hjälpte det inte eftersom du onekligen grabbar efter grässtrån att raljera kring.

Det handlade inte om dina kommentarer även om du verkar känna dig träffad trots att jag la till ett ps för att du inte skulle gå igång på det. Dock hjälpte det inte eftersom du onekligen grabbar efter grässtrån att raljera kring.

Lugn nu . .

Det var bara en liten skämtsam kommentar.

Lite som din martyrbild av mig och mitt envetna försvarstal