Trevlig resetråd Herr Chang 
Får in trycket av Dubai att det är nästan som en kuliss.
Snyggt på utsidan men tomt inuti.
Ja, det kändes lite som mycket yta utan innehåll. Men det fanns förvisso en arbetande befolkning med diverse yrken.
Bättre sent än aldrig… nu ska jag försöka avsluta min reseberättelse!
Under återresan från Abu Dhabi nämnde jag för chauffören att jag gillat att röka vattenpipa. Han var själv rökare (och därmed rökte vi båda två i bilen under resan), men av någon anledning tålde han inte vattenpipa. Det var inte bra för hans luftrör.
Jaha. Jag frågade först om han var bekant med mitt hotells omgivningar, och det är han förstås. Jag jobbar ju för det hotell du bor på, har du inte fattat det? OK… det var nytt för mig… men känner du möjligen till något ställe i närheten där man kan röka vattenpipa? Det finns många ställen i Dubai där man kan röka vattenpipa… Ja, men finns det något på gångavstånd? Ja… det finns flera… Vilket skulle du rekommendera? Nja… jag röker ju inte vattenpipa… men vi kan åka förbi ett ställe på vägen till ditt hotell så du vet vart du ska gå!
Det blir väl bra tycker jag! Det är ingen större omväg på vägen Abu Dhabi till mitt hotell, chauffören pekar ut stället och jag försöker memorera. En minut senare i bilen känner jag igen omgivningarna, så det borde vara möjligt att hitta dit en annan kväll.
En annan kväll försöker jag, och det går väl bra att hitta så långt jag hade känt igen, men sen var det svårt. Jag gör några halvhjärtade försök att fråga folk om stället, men ingen vet. Till slut, efter en alldeles för lång promenad, ger jag upp och tar första bästa taxi. Det blir väl till att åka tillbaka till mitt hotellområde, så jag åtminstone kan få mig en bärs 
I taxin dit slår det mig dock att det kan inte skada att fråga denna taxichaufför om vattenpipaställen.
Vet du om några shisha house?
Det finns många shisha house i Dubai.
Finns det några i närheten?
Ja, det finns många.
Finns det några nära där vi är just nu?
Ja, det finns minst två.
Då åker vi dit!
Vilket vill du åka till?
Det närmaste!
Håhåjaja.
Jag blir avsläppt vid vad som ser ut som ett vanligt café, och jag går in och frågar efter shisha. Personalen är lite skeptisk, ska du inte ha en kaffe och bakelse? Nej, jag vill röka vattenpipa. OK, det är ingången bredvid och en trappa upp.
Ja, det finns en lite anonym ingång, och trappa upp.
Detta är uppenbarligen inte något turistställe, och om jag såg rätt var jag enda västerländske besökare då jag var där. Personalen verkar lite osäker på vad jag har där att göra, men jag säger att jag gillar vattenpipa och kan jag få in en tack? Jodå, efter viss väntan levererar man.
Ett mycket avslappat ställe, sköna fåtöljer att sitta i, och bra service. Här och där fanns grupper av araber som samtalade lågmält och rökte vattenpipa. Jag vågade inta ta bild på dom. Ni får nöja er med en bild på HC sabai i Dubai
När jag beställde vattenpipa var det först viktigt för servitören att veta vilken smak jag hade. Svarslös som jag var frågade jag ändå vad som fanns. Men sen kom jag ihåg att jag rökt Apple tidigare Jadå, det hade dom förstås! Men servitören föreslog en specialblandning just för mig. Apple blandat med lite annat uppiggande, liknande Red Bull! Eftersom dom tyckte jag såg lite trött ut OK då. Antagligen därför det tog en halvtimme innan min specialblandning kom in.
Särskilt uppiggande var det ju inte… grönt te hjälpte inte heller, så jag fick faktiskt beställa in en riktig Red Bull för att lugna personalen. Alkohol serverades icke. Så efter tre timmar tyckte jag det var dags att åka vidare. Notan blev 250 kronor. Vilket antagligen är en liten blåsning, men det bekymrar inte mig.
På vägen ut lägger jag märke till en lite listig dekoration i korridoren på bottenvåningen. Det ser ut som eld, men det är lysdioder.
Utanför noterar jag att ingången inte var värst diskret… 99 olika sorters “tobak”! Jämrans taxichaufför som tyckte jag skulle gå in bredvid
Vid cirka midnatt pustar jag ut med lite pizza och öl i närheten av mitt hotell. Men det har ni sett så det räcker.
På morgonen börjar listan av tänkbara sevärdheter i Dubai gnaga på mig. Nu måste jag bara göra något liknande vad den typiske turisten gör! För all del mycket bra internet, men inte sitta och svamla på MPR hela tiden i mitt hotellrum
Få se nu… Lonely Planet rekommenderar ett besök på en gammal marknad. Man har till och med bifogat lämplig rutt för promenad. Jag innehar PDF-utgåvan av denna bok, och förbereder mig genom att fotografera denna karta med min iPhone.
Jag ska alltså till Abra. Det går som vanligt snabbt att få tag i taxi utanför mitt hotell, taxichauffören är dock lite tveksam till min destination. Är du säker på att du vill åka dit? Det är den gamla delen av stan, och där finns bara en massa gammalt skräp! Andra sidan av kanalen är mycket bättre, där finns många fina shopping centers!
Nja, nu vill jag åka dit Lonely Planet rekommenderar, så det så! Vi kommer dit, och det är ju ett färjeläge med mycket båtar.
Man kan åka över kanalen med båt, och det kostar två kronor. Innan Bibben går i taket ska jag medge att det inte är någon kanal, Moder Natur har skapat detta… ja, vad man nu ska kalla det på svenska. Vik? Inlopp? Flodmynning?
Se här lite kollektivtrafik i Dubai. Dessa små båtar går frekvent över kanalen. Jag var tyvärr inte riktigt på hugget med kameran när en båt anlände, men när jag såg hur de satt på båten blev jag inte direkt sugen på en tur fram och tillbaka.
Och då hände något ganska märkligt. Jag gick inåt den gamla stadsdelen med alla sina butiker och marknader, helt enligt Lonely Planets karta. Såg inget jag tyckte var värt att fotografera, istället känner jag en stigande olust över att befinna mig här. Inget konkret, bara en allmän känsla av att här vill jag inte vara. Efter en timme ger jag upp och tar en taxi bort från denna plats. Be mig inte förklara.
Nästa dag är det nya friska tag! Min taxichaufför Dubai till Abu Dhabi var ju en möjlig källa till information, så jag frågade om kamelkapplöpningar. Jodå, det finns… han skulle bara ringa en kompis och kolla. Torsdagar visar sig vara bästa tipset, då är det kamelkapplöpningar. Dock okristligt tidigt, typ 07.30 då kamelerna inte orkar springa snabbt när det blir riktigt varmt. Ej heller på kvällen.
Jaja. Vi kommer överens om att han ska hämta mig vid hotellet 06.00 torsdag 19 mars. Kvällen innan är jag förstås på barer i närheten av hotellet och kommer tillbaka till rummet efter 03.00. Jag har inte glömt kamelkapplöpningen, mostår dock frestelsen att ta mig en liten lutare och med hjälp av några Red Bull och läsande av MPR svammel så lyckas jag hålla mig vaken till 06.00.
Då går jag ut, men 06.05 är ingen taxichaufför i sikte, Jag ringer då till honom, han svarar, men även om han försöker dölja det så hör jag att jag just väckt honom… Hmm, just det ja, jag kommer snart, eller vänta lite, jag ska ringa en kompis!
Till slut dyker han ändå upp 06.30 och vi åker ut i öknen. Ja, denna bana ligger en timma utanför Dubai. När vi kommer dit så är det liksom ingen kapplöpning idag. bara träning. Jaha… jag försöker dock göra det bästa av situationen. Behöver man fråga om lov vad gäller fotografering? Det skiter jag i, med det humör jag var på just då. Jag körde ogenerat på, och det var inga problem. Första bilden på banan, lägg märke till bilar som kör bredvid.
Vi kom i varje fall lagom till kamelträningen.
Man ger sig av i små grupper allt eftersom. Det verkade som varje löpkamel hade en äldre kamel som sällskap. Förälder? Vem vet.
Tyvärr kom jag inte närmare än så här med mitt objektiv. Men ni kanske ser att de utklädda kamelerna har något litet i sadeln. Det är en fjärrstyrd sak som är substitut för en riktig ryttare. Styrs av någon i bilarna kom kör bredvid.
Det hade ju varit intressant att se starten av ett riktigt kamelrace här.
Det dröjer inte länge innan kamelerna är tillbaka efter sin träning. Vet inte hur långt de löpt.
Och nu slipper man fjärrstyrd jockey.
En förvisso påkostad bana. Som det mesta i Dubai.
Se här min chaufför som nu är lite generad över att det inte bidde någon kapplöpning som han utlovat.
Han pratar med banpersonal och får veta att det blir kapplöpning först i slutet av april. Då är det final i kamelernas World Cup!
På kvällen tröstar jag mig med en knivhuggen hamburgare.
Vid hotellet efter 03.00 ser jag till min förvåning en typisk flygplatstransport. Folk som anländer eller ska åka?
Uppenbarligen anländande, full aktivitet i loungen. Jag går till mitt rum.
Fredag 20 mars är det dags för avresa. Jag har lyckats få 14.00 som utcheckningstid, men planet går inte förrän 00.30. Dumt nog nämnde jag detta för min kära taxichaufför, och han var full av idéer om hur jag skulle tillbringa min väntan. Mot en blygsam avgift skulle han ta mig till en mängd kulturella sevärdheter i Dubai som jag missat under min vistelse där. Alla turister gillar denna tur!
Jag avböjde vänligt men bestämt. Istället satt jag och söp bort eftermiddagen i sports bar på Citymax. De visade ju kvartsfinal i cricket-VM
19.00 går jag tillbaka till hotellet och hämtar mitt handbaggage som man vänligt nog tagit hand om efter utcheckning. Taxi som vanligt inga problem att få. Det kostade 100 kronor att åka till flygplatsen, samma sträcka åt andra hållet kostade vid ankomst 155 kronor. Go figure
Incheckning, passkontroll och säkerhetskontroll går mycket snabbt och smidigt. Med gott om tid funderar jag på om rökning är tillåten i loungen. Kanske inte… och då jag passerar en gaskammare tänker jag att det är lika bra att passa på. Den var ju till belåtenhet, kan inte klaga på ont om plats.
Nu vidare till loungen, och jag noterar med viss spänning en Qatar first class lounge. Tyvärr föll det mig inte in att ta en bild på skylten Jodå, jag är välkommen in! Men det ser ju inte direkt ut som första klass…
Jaja, fin mat och dryck finns det förstås. Men jag ser ingen gaskammare? Försynte HC går fram till receptionisten och frågar om man möjligen kan få röka någonstans? Jodå, säger hon, finns på andra våningen. Se där ja! Jag går upp och inser efter ett tag att det är hela andra våningen som är rökrum!
Jag installerar mig snabbt och med fint internet, dryck och askkopp är jag återigen sabai i Dubai
Påfyllning av dryck finns tillgängligt ganska nära.
Det här ska väl föreställa någon slags luftrenare, vad det nu ska behövas till
Jag tycks vara ensam om att valt rökvåningen.
Maten var i och för sig frestande, men jag spar mig till flygplansmaten!
Detta var mer lockande.
Massagestolen avstod jag dock.
Skärmarna meddelar att boarding till Doha har påbörjats, så jag lämnar denna lounge.
Ett sista kapitel följer.
Herr Chang har talat.
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
