Jag har med intresse följt debatten om rätt och fel – och vikten av lydnad eller olydnad.
Det tycks på ena kanten finnas en smått blind disciplinjakt för att skapa ordning i det upplevda kaoset, och på den andra sidan en mer human och skeptisk farang som inte är främmande för lite lagom civil olydnad om den tjänar ett större syfte. Det jag slås av utifrån bådas argument och tankegångar är mina egna funderingar kring deras eventuella yrke och utbildning, som jag tycker avspeglar sig.
Den ena av herrarna har lite då och då givit MPR-folket en glimt av både hans nuvarande profession och hans ”förenande” arbetsgivare. Vi är många på MPR som har fått smaka på att hans djupa kunskaper inom allmänbildning, retorik och pedagogik från katedermiljö. Även om han ibland hanterar sin undervisande pekpinne som en blixtsnabb åsiktsrotting mot de som tisslar och tasslar i bänken, så vilar ändå mannens fundamenta på en human och något faderlig människosyn.
Det är ingen träskalle med andra ord, och det är nog inte helt fel att lika honom vid en taggig En-buske som vajar på en politisk myrmark. Vill man inte sticka sig på barren så bör man vara på sin vakt. Med försiktighet kan man med framgång plocka ett och annat gott bär ur busken.
Herr ”Röd är Död” är däremot en högrest fura eller Tall som spjärnar emot i vinden till den knäcks av på mitten. Politiskt rör det sig om en citrongul gestalt av mindre böjbart virke som inte är behäftad med någon ifrågasättande luddighet eller demokratiska gråskalor som skapar ett samhälleligt kaos.
Jag tycker mig i honom ana en välskräddad herre med putsade skor som får mindre ångest och svettig panna när folk inte gör som de har blivit tillsagda. För honom är absolut lydnad, lag och ordning A – O i tillvaron, och så har det förmodligen varit ända sedan han med ett glädjesprång fick sin inkallelseorder till lumpen, vilket senare skulle leda till en officersutbildning.
Som framtida försvarare mot allt olydigt pack och inkräktare i röd kostym skulle han i yrkeslivet inte bara få tillfälle att lyda minsta lilla order från ovan, han skulle även med en njutnings rysning få dela ut egna orders nedåt - detta oavsett om hans beslut var helt uppåt väggarna.
Möjligen inpräntades denna samhällsordning och diktatoriska hederskodex om att folk och fä alltid ska följa lagar och givna orders ännu tidigare i livet – jag leker då med tanken på att även fadern kan ha varit en lydig yrkesofficer, vilket faktiskt kan ha satt sin prägel på nuvarande debatt mellan herrarna.
Men som sagt jag vet inget om detta – för detta är rena rama spekulationerna från min sida.
SM