Vart tog gula febern vägen?

Tja, om man vill skaffa sig problem i onödan så är det ju ett bra sätt att fundera som du...

Du säger att du egentligen "vill att du skall vilja åka till Thailand".men du vill inte och då har du problem med detta...

Hör du inte själva hur dumt det låter?

Och får man fråga varför du vill att du skall vilja åka till Thailand, trots att du inte vill åka dit???

MVH Nonki

Hej Nonki,

livet är inte bara svart eller vitt,utan det finns även gråzoner så tolkar jag Vaxets vankelmodighet.Rätt eller fel,vad vet jag.

Att skriva denna tråd på ett Thaiforum är antagligen som att svära i kyrkan, eller troligtvis ännu värre, men jag gör det ändå.

Så varför har det blivet så här, och är det inga fler som känner samma sak?

Just nu ser jag mer fram emot en weekendresa till London med familjen, än en månad i Thailand, varför?

Tror ni man kan återfå gula febern eller är jag immun, och i så fall, hur skall jag göra för att börja längta igen?

Hjälp!

Hej Vaxet,

Då har man inte själv blivit heltokig.. Vi har också tagit beslutet att flytta från Thailand och denna gång till Sverige!

Som en del skriver det blir även en vardag här i "paradiset" och förvärvsarbetar man 60 - 70 timmar i veckan så försvinner stora delar av möjligheterna att njuta fullt ut av solen och värmen, så varför går man ner 40% i lön och flyttar till Sverige?

- Det blir en vardag i alla länder (Bott i Japan, Malaysia, Kina och Sverige)

- Ett jobb är ett jobb var du än är, dock skiljer det väldigt mycket vad man kan uträtta i olika länder (Japan starta projekt, färdigt på utsatt tid och med kvalite. Thailand starta projekt, följa upp dagligen, driva på, undvika att någon tar "pengar under bordet", ej färdigt i tid)

- Skola för barnen, jag det finns bra skolor i Thailand men dessa kostar en massa pengar eller motsvarande ett par Thailandsresor per år från Sverige.

- Semester, har fasen inte haft en "riktig" semester sedan 2005. Varje dag på "semestern" alltid något som händer och telefonen ringer, beslut kan ej tagas (I Sverige tar Stf ett besult och informerar via email / rapport samt muntlig information när man är tillbaks, I Asien ringer den tillförordnande chefen och frågar om han/hon tar rätt beslut spelar ingen roll att klockan är 21:13 på en lördagkväll).

- Betala "kaffepengar" till kreti och pleti. Korruption och mutor.. Säger bara fy f#n till detta... Eller skulle man nappat på ett par erbjudande man fått i Thailand?? Då hade man "tjänat" sjusiffriga belopp i Baht per år med betalda Mia Noi's bara i mutor. Än en gång FY F#N!!

Jag kan dock säga att hade vi bott i Japan eller Malysia så hade Sverige flytten aldrig ens kommit upp som en tanke.

Nu blir det istället att sitta på fikarasten och diskutera väsentligheter och Världsproblem som senaste BigBrother avsnittet på Kanal5, eller hur mycket bensinpriset har gått upp.. Samt att lära sig Svenska igen

Ha en kanonbra dag!

PS! Tror nog att omställningen tilll Sverige att bli tuffare än flytten till utlandet!

Efter att ha arbetat runt om i världen i många år pensionerade jag mig 55 år gammal.Tanken var att bosätta sig i Thailand men efter tio vintrar med 3-5 månader på olika ställen i Thailand har "suget" avtagit.Att köpa hus i Thailand skippades ganska snart med de för falanger så omöjliga regler,dessutom verkar det som om regeringen bara vill

ha korttidssemestrare.Efter ha varit hemma en vinter så bestämde vi att nästa resa till Thailand dröjer.

Stockholm är inte så illa...

Bäst och sämst

De tio bästa städerna, enligt The Economist Intelligence Units rankning:

1. Hongkong, Kina

2. Amsterdam, Nederländerna

3. Osaka, Japan

4. Paris, Frankrike

5. Sydney, Australien

6. Stockholm, Sverige

7. Berlin, Tyskland

8. Toronto, Kanada

9. München, Tyskland

10. Tokyo, Japan

Samt de tio värsta:

1. Harare, Zimbabwe

2. Lagos, Nigeria

3. Dhaka, Bangladesh

4. Abidjan, Elfenbenskusten

5. Dakar, Senegal

6. Karachi, Pakistan

7. Phnom Penh, Kambodja

8. Lusaka, Zambia

9. Nairobi, Kenya

10. Teheran, Iran

Källa : the economist via svd

Oj vad mycket negativt det har skrivits om Thailand i den här tråden. Undrar om det hänger ihop med att det nu är i början av juli och Sverige visar upp sig från sin allra bästa sida med fantastiska ljusa sommarnätter. Något som jag saknar här.

Jag tror att jag ska sparka liv i den tråden igen om 5 månader. I början av december när det redan är mörkt kallt och blåsigt och man just fått stå ut med "helvetet" november. Och "evigheter" kvar tills det går mot ljusare tider. Lämpligtvis illustrerad med en nytagen bild från Thailand. T.ex bild från en badstrand som drunknar i solsken.

Eller kanske vänta till slutet på januari. När det fortfarande är mörkt. Och så har varit länge. Och dessutom svinkallt. Och dessutom komplettera bilden ovan med innehåll och pris på en thailändsk matkasse till dem som råkade bränna lite för mycket på jul och nyår och nu får betala priset.

PS. Givetvis är detta med semester/boende i Thailand upp till var och en så det är på intet sätt någon kritik mot de som ledsnat på Thailand.

Det är väldigt stor skillnad att bo och leva i Thailand om man yrkesarbetar här ,har familj och barn eller om man är har som turist, speciellt om man är singel

Sedan skiljer det också mycket om man är fast boende pensionär eller yrkesarbetande

Gula febern ,,,,,borta ,borta

Tillägga att när vintern närmar sig kommer längtan till varmare trakter

(oops, det vart visst en bildtråd...

Yep, "gula febern har avtagit betydligt, åkte ner första gången -88 och åkte flera ggr om året eller longstay i många år.

åkte ner en månad nu och visst, det var kanon att träffa alla polare, hade det jävligt bra som vanligt men jag va inte ett dugg ledsen att åka hem.

samtidigt så har jag en helt annan sida av Thailand idag där nightlife och barer inte spelar en central roll i samma utsträckning som för 15-25 år sen

med rätt kapital eller jobb så skulle jag flytta ner direkt pga att fördelarna med Thailand kontra Sverige fortfarande vinner, jag har ett bra gäng med thaipolare som inte klassifierar mig som "farangen och det e jävligt nice

sen underlättar det väl att man har lärt sig kultur & språket.

visst, det finns fortfarande vissa saker med Thailand och Thailändare som jag hatar men ogillar svenska vintern och systemet mer

sen måste man trivas där man bor i Thailand, Rayong är nära till allt, får man lappfeber så är det bara ett par timmar till Bkk.

sen så har man inte roligare an vad man gör sig som ordspråket lyder, har träffat faranger som bara spyr ut sitt hat mot allt i Thailand och då undrar man va fan dom gör där.

Det här e Mitt Thailand idag;

(oops, det vart visst en bildtråd...

Yep, "gula febern har avtagit betydligt, åkte ner första gången -88 och åkte flera ggr om året eller longstay i många år.

åkte ner en månad nu och visst, det var kanon att träffa alla polare, hade det jävligt bra som vanligt men jag va inte ett dugg ledsen att åka hem.

samtidigt så har jag en helt annan sida av Thailand idag där nightlife och barer inte spelar en central roll i samma utsträckning som för 15-25 år sen

med rätt kapital eller jobb så skulle jag flytta ner direkt pga att fördelarna med Thailand kontra Sverige fortfarande vinner, jag har ett bra gäng med thaipolare som inte klassifierar mig som "farangen och det e jävligt nice

sen underlättar det väl att man har lärt sig kultur & språket.

visst, det finns fortfarande vissa saker med Thailand och Thailändare som jag hatar men ogillar svenska vintern och systemet mer

sen måste man trivas där man bor i Thailand, Rayong är nära till allt, får man lappfeber så är det bara ett par timmar till Bkk.

sen så har man inte roligare an vad man gör sig som ordspråket lyder, har träffat faranger som bara spyr ut sitt hat mot allt i Thailand och då undrar man va fan dom gör där.

Det här e Mitt Thailand idag;

Ser ut som mitt ungefär förutom att jag har ingen gammal munk kompis

Själv har jag väldiga febertoppar emellanåt . Och skulle kunna tänka mig att flytta ner. Men man måste ju ha nån typ av inkomst där nere också och det kan jag inte få just nu så

man får fortsätta att ha lite feber då och då , och drömma sig bort när det är som värst.

Får nog anses som en novis bland er då min första resa gick först 2003. Sommartiden i Sverige kommer jag aldrig avstå ifrån men övrig tid om året har jag absolut mycket av den gula febern. Thailand blir min framtida hemort om några månader och det känns bara kanoners bra

Just det här om man jobbar i Thailand som många beskriver känner jag igen, man har en manager eller ställföreträdande som har massor av års erfarenhet och är kapabel och tillåten att ta alla tänkbara beslut på egen hand-likförbannat kan han/hon ringa en lördag natt 01,32 och fråga om det är okej att köpa in ett nytt paket lampor då det verkar vara slut på dem i förrådet...

Klart man föll som en fura första gången man satte sina fötter i landet 1997 och jag planerade redan på hemresan hur jag skulle gå tillväga för att skaffa mig jobb i Thailand. Sedan dess har jag jobbat allt mellan flera år i rad i Thailand via ett par månader till som läget är nu ungefär hasip-hasip i Thailand-Europa.

Det finns ju mycket riktigt en vardag i Thailand och hade jag haft små barn som började bli redo för skolåldern hade jag allvarligt övervägt en flytt av arbetet till Sverige på heltid. Men som läget är nu när man är "halv singel" utan barn att ta hänsyn till så funkar detta livet utmärkt. Under månaderna i Europa saknar man givetvis Thailand, kanske inte barlivet och sådant utan vännerna och den sköna livsstil man kan unna sig där. Så den "Gula febern" har definitivt avtagit och jag skulle gärna kunna tänka mig ett par år i exempelvis Australien. Men jag planerar inte så mycket utan, jag brukar leva mitt liv enligt devisen,

"Life is whats happening while you are busy making other plans"

Tycker att tråden visar att inget egentligen är rätt eller fel i valet mellan en tillvaro i Thailand eller annorstädes.

Det handlar mest om huruvida det känns rätt eller fel. Och känslor förändras ju.

När man varit bosatt på flera ställen lite längre tider däremot, och under likvärdiga förhållanden, så kan man jämföra de egna subjektiva värderingarna och ta ett beslut om vad som känns mest rätt.

Själv är jag nog för bekväm att dra pick och pack till Thailand.

Av ren bekvämlighet så bor jag alltså i Sverige.

Orkar inte ens flytta inom rikets gränser.

Sedan har det väl också med jobb att göra och att det är en bit till pension.

Det lär säkert dröja 35år innan man kan sluta jobba. Och då kanske inte Thailand är vad det är idag. Och vem säger att Sverige är vad det är idag.

Stjp lycka till och din familj för det som skall komma fram för er, kommer att sakna dig å din familj det kommer säkert att gå bra. Men saknaden av er kommer att bli stor det vet jag, du och din familj har varit ett stort stöd för mig under mina svåra stunder. Hoppas vi kan träffas innan ni drar iväg..Och än en gång med det nya som kommer för er.

Mvh Maitan.