Varför blir man den man blir?

Jag är uppväxt i ett betonggetto. Där fanns det 21 olika nationaliteter, och det var bara i min trappuppgång..

Under uppväxten busade jag en del, som många unga grabbar gör.

Jag gick aldrig över gränsen, men det finns förstås saker som jag idag inte är direkt stolt över.

Jag hade vänner som jag umgicks med och dessa hade mig som kompis, men också andra killar som var aningens busigare än jag.

Idag vet jag att några har dött på offentliga toaletter, några har blivit kriminella.

Men jag klarade mig. Hur kommer det sig egentligen att just jag fick fru, barn, hus och hela baletten och vissa kompisar dog eller hamnade bakom lås och bom?

Min frågeställning är alltså;

Vad tror du är orsaken till att man blir den man blir?

Är det beroende av hur många föräldrar man har?

Är det hur man uppfostras?

Är det enbart DNA kedjor och arvsanlag?

Är det att den/dem föräldrar (eller annan) man har finns där, ger av sin tid och ställer upp när det behövs?

Är det enbart ens egna vilja som spelar roll?

Finns det något annat mer väsentligt som spelar roll?

Vad tror du?

Min övertygelse är att det mest avgörande är ens egna beslut i livet. Det går inte att skylla på samhället och kompisar eller familjen. Någonstans måste man själv ta sitt ansvar.

Jag är uppväxt i ett betonggetto. Där fanns det 21 olika nationaliteter, och det var bara i min trappuppgång..

Under uppväxten busade jag en del, som många unga grabbar gör.

Jag gick aldrig över gränsen, men det finns förstås saker som jag idag inte är direkt stolt över.

Jag hade vänner som jag umgicks med och dessa hade mig som kompis, men också andra killar som var aningens busigare än jag.

Idag vet jag att några har dött på offentliga toaletter, några har blivit kriminella.

Men jag klarade mig. Hur kommer det sig egentligen att just jag fick fru, barn, hus och hela baletten och vissa kompisar dog eller hamnade bakom lås och bom?

Min frågeställning är alltså;

Vad tror du är orsaken till att man blir den man blir?

Är det beroende av hur många föräldrar man har?

Är det hur man uppfostras?

Är det enbart DNA kedjor och arvsanlag?

Är det att den/dem föräldrar (eller annan) man har finns där, ger av sin tid och ställer upp när det behövs?

Är det enbart ens egna vilja som spelar roll?

Finns det något annat mer väsentligt som spelar roll?

Vad tror du?

Det kanske låter lite väl enkelt men jag är övertygad om att det är en kombination av alla dessa.

Att man inte föds som ett "blankt papper" är något som är konstaterat av vetenskapen. Det finns en grundpersonlighet redan vid födseln och hur den utvecklas därefter har väldigt mycket med omgivningen att göra. Trygghet och sunda värderingar från hemmet med närvarande förälder/föräldrar tror jag är oerhört viktigt och då spelar det mindre roll om man är uppfödd i "getthot" eller på "gräddhyllan". Det finns ju en hel del bra exempel på barn som växt upp på "gräddhyllan" men som visar sig bli riktiga rötägg mest för att deras föräldrar aldrig är närvarande eftersom de har fullt upp med att behålla sin plats på "gräddhyllan".

Egna viljan spelar också stor roll och jag tror att den är starkare om man har tryggheten med sig från hemmet och därmed blir tryggare i sig själv och inte behöver söka efter bekräftelse från andra håll.

Men sen så finns det ju alltid undantag från allt detta och de är lite svårare att förklara men jag tror att grunden ligger någonstans i ovanstående.

Jösses, jag tror jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här, för det är ett intressant ämne där det förmodligen finns lika många åsikter som det finns människor.

Tar man hänsyn till arv & miljö delen så skulle jag tippa på att miljön är den dominanta delen i ens beteende.

Arv kan nog säkert ge bättre eller sämre förutsättningar men i stort sett så är det nog dina föräldrar som har gett dig dina värderingar.

Det kanske låter lite väl enkelt men jag är övertygad om att det är en kombination av alla dessa.

Att man inte föds som ett "blankt papper" är något som är konstaterat av vetenskapen. Det finns en grundpersonlighet redan vid födseln och hur den utvecklas därefter har väldigt mycket med omgivningen att göra. Trygghet och sunda värderingar från hemmet med närvarande förälder/föräldrar tror jag är oerhört viktigt och då spelar det mindre roll om man är uppfödd i "getthot" eller på "gräddhyllan". Det finns ju en hel del bra exempel på barn som växt upp på "gräddhyllan" men som visar sig bli riktiga rötägg mest för att deras föräldrar aldrig är närvarande eftersom de har fullt upp med att behålla sin plats på "gräddhyllan".

Egna viljan spelar också stor roll och jag tror att den är starkare om man har tryggheten med sig från hemmet och därmed blir tryggare i sig själv och inte behöver söka efter bekräftelse från andra håll.

Men sen så finns det ju alltid undantag från allt detta och de är lite svårare att förklara men jag tror att grunden ligger någonstans i ovanstående.

Jösses, jag tror jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här, för det är ett intressant ämne där det förmodligen finns lika många åsikter som det finns människor.

Amen!

Jag tror faktiskt jag håller med!

Naam

Min övertygelse är att det mest avgörande är ens egna beslut i livet. Det går inte att skylla på samhället och kompisar eller familjen. Någonstans måste man själv ta sitt ansvar.

Lätt att ta egna beslut i livet när man är tre år och båda föräldrna super och inte ägnar sitt barn en endaste tanke. Har full förrtåelse för att barn och ungdommar kan hammna på glid och det är inget man kan lasta dem för.

/Enis

Naam Kaeng hoppas du mår bra. funderingar liknade dina brukar bara poppa upp hos mig under mina mörka stunder...

När jag mår bra så rullar dagarna bara på utan några djupare funderingar över livets vingliga stig,

/Enis

Det kanske låter lite väl enkelt men jag är övertygad om att det är en kombination av alla dessa.

Att man inte föds som ett "blankt papper" är något som är konstaterat av vetenskapen. Det finns en grundpersonlighet redan vid födseln och hur den utvecklas därefter har väldigt mycket med omgivningen att göra. Trygghet och sunda värderingar från hemmet med närvarande förälder/föräldrar tror jag är oerhört viktigt och då spelar det mindre roll om man är uppfödd i "getthot" eller på "gräddhyllan". Det finns ju en hel del bra exempel på barn som växt upp på "gräddhyllan" men som visar sig bli riktiga rötägg mest för att deras föräldrar aldrig är närvarande eftersom de har fullt upp med att behålla sin plats på "gräddhyllan".

Egna viljan spelar också stor roll och jag tror att den är starkare om man har tryggheten med sig från hemmet och därmed blir tryggare i sig själv och inte behöver söka efter bekräftelse från andra håll.

Men sen så finns det ju alltid undantag från allt detta och de är lite svårare att förklara men jag tror att grunden ligger någonstans i ovanstående.

Jösses, jag tror jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här, för det är ett intressant ämne där det förmodligen finns lika många åsikter som det finns människor.

Ja titta bara på Hans ­Kristian Rausing och hans numera avlidne fru som har gott om pengar och mer att ärva, som nu har knarkat sönder sina liv och troligtvis mördade han sin fru. pengar kan vara en förbannelse för de som har för mycket av dem och för de som har för lite av dem.

Har funderat rätt mycket på detta. Min egen fallstudie är mina egna barn, endast 18 månaders åldersskillnad. Pojken äldst.

Uppvuxna i samma miljö, ingen särbehandling, men två helt olika personligheter redan vid låg ålder. Så min teori är att grunden är medfödd, sedan påverkas man av omgivningen, slutligen gör man egna val. Val som beror på det medfödda och omgivningen. Men jag tycker det skall mycket till för att man skall kunna friskriva sig från sitt handlande. För egen del har jag gjort val som jag själv får stå för.Har aldrig skyllt på någon annan/annat.

Naam Kaeng hoppas du mår bra. funderingar liknade dina brukar bara poppa upp hos mig under mina mörka stunder...

När jag mår bra så rullar dagarna bara på utan några djupare funderingar över livets vingliga stig,

/Enis

Tack för omtanken kompis! "livets vingliga stig" - det var skönt sagt.

Fast jag brukar filosofera lite både i mina toppar och i mina dalar och just nu mår jag fint!

//...Så min teori är att grunden är medfödd, sedan påverkas man av omgivningen, slutligen gör man egna val. Val som beror på det medfödda och omgivningen. Men jag tycker det skall mycket till för att man skall kunna friskriva sig från sitt handlande..

Låter vettigt, intressant är det i alla fall onekligen.

Det kan vara svårt att ta ställning till sin barndom och tonår . Man försöker att hitta sig själv och samtidigt som man blir speglad i sin omgivningsögon och vad dom sätter för stämpel på en . Det kan vara svårt att växa upp på landsbyggden också , där det finns många förväntningar på hur man ska vara och agera . Omgivningen får en uppfattning av personen när den kanske är 12- 13 år och sedan sitter detta kvar och är nästan omöjligt att få bort . Omgivningen bildar en uppfattning om vem du ska vara utifrån vem som är dina föräldrar , vänner och vart du bor . Det hjälper onekligen om man får föräldrar som stöttar och gjuter in självkänsla i barnet ifrån första början .

Du ska vara stolt över att du har skapat dig ett bra liv och jag tror att dina upplevelser kan göra dig till en bra människa , pappa och make .

Ja titta bara på Hans ­Kristian Rausing och hans numera avlidne fru som har gott om pengar och mer att ärva, som nu har knarkat sönder sina liv och troligtvis mördade han sin fru. pengar kan vara en förbannelse för de som har för mycket av dem och för de som har för lite av dem.

Saknad av stimulans och utmaningar, kanske?

Känner några extremt intelligenta människor där jag tippar på att IQ'n är långt över medel IQ.

De flesta har alkoholproblem eller använder sig av narkotika.

Och det är väl där gränsen går mellan galning och geni.

Beträffande Rausing så vet jag inte vad hans kvaliteter är. Men det är klart, med allt för mycket pengar så finns det inte tillräckligt med utmaningar och då kanske man kan få sig en kick av att snorta kola.

Saknad av stimulans och utmaningar, kanske?

Känner några extremt intelligenta människor där jag tippar på att IQ'n är långt över medel IQ.

De flesta har alkoholproblem eller använder sig av narkotika.

Och det är väl där gränsen går mellan galning och geni.

Beträffande Rausing så vet jag inte vad hans kvaliteter är. Men det är klart, med allt för mycket pengar så finns det inte tillräckligt med utmaningar och då kanske man kan få sig en kick av att snorta kola.

Kan kanske vara en flykt ifrån att känna att man inte har det som dom andra i familjen och släkten har . Hans syskon och kusiner är ju extremt välutbildade och lägger till någon examen var och vartannat år , så är ju även hans far och så var också morbrorn . Måste vara svårt om man inte känner det samma drivet som dom andra har , kanske känner sig svag och utanför . Jag bara spekulerar och jag vet inte hur det ligger till .

"Är det beroende av hur många föräldrar man har?

Är det hur man uppfostras?

Är det enbart DNA kedjor och arvsanlag?

Är det att den/dem föräldrar (eller annan) man har finns där, ger av sin tid och ställer upp när det behövs?

Är det enbart ens egna vilja som spelar roll?

Finns det något annat mer väsentligt som spelar roll?"

All of the above och lite till.