Vår korta sommarresa i realtidsbilder

Trevligt bildreportage!

Mvh Swippe

Ähum, ligger ett antal dagar efter i rapporteringen men jag får skylla på att det fan inte är lätt att hinna med internet också med det semestertempo vi haft. Vi är i alla fall på plats i Surin vid det här laget så jag ska försöka forcera rapporteringen från Bangkok lite grann. Har dessvärre inte haft speciellt mycket kvalitétstid för att försöka få bra bilder heller utan kastar mest bara upp kameran vid tillfälle då jag någon sekund då och då slipper bära på barn eller en massa väskor.

Kan ju börja med att berätta för alla politikerfrälsta forumister att Yinglucks nuna finns överallt längs Sukhumvit, här i Isaan har jag inte sett hennes bild nånstans.

Själva var vi och åt Suki på MK en dag och på vägen tillbaka hittade kompisens tjejs syrra äntligen en villig kille. Hon har nämligen påtalat det stora problemet med att hitta killar, en gissning tjejerna hade var att killarna inte törs flörta med henne.

Tyvärr var killen hon hittade i plast så det är bara för henne att fortsätta vänta.

Hur som helst är hon 26 och säljer till vardags smink på Surin plaza så hittar ni eventuellt intresserade henne för en försöksflört. Pappa hennes är dock major i armén så ta det lugnt.

Det sedvanliga besöket från de Bangkokboende bröderna måste förstås hinnas med och när de kom skulle förstås grabben spexa lite för morbröderna.

Våra barns blivande kusinmamma var också med.

Under tiden de lekte med barnen så åkte jag iväg en snabb sväng till Siam Paragon och köpte loss ett fast16 mm fisheyeobjektiv för 29 990 baht. Det vidvinkelzoom jag tittade på tidigare har jag inget behov av eftersom jag redan har ett vidvinkelzoom 24-35 mm. Hade en rabatt på ca 700 baht att kräva och sedan kommer jag få tillbaka 7% VAT på flygplatsen när vi åker hem. I Sverige skulle objektivet ha kostat ca 9500 kr så det var betydligt billigare i Thailand. 1 års internationell garanti ingår för övrigt, sagt för de som eventuellt undrar.

En fisheye är ju en fisheye och det gäller ju att helst inte använda den för närbilder på människor eftersom den förvränger likt en skrattspegel på sidorna. Men jag kunde inte låta bli att testa lite direkt jag hade den i min hand. även på människor.

Här inhandlades det...

Receptionisten...

Hotellrummet...

Frugan och min brors fruga..

På väg ut att äta.

Beställer mat.

Dottern var till en början jätteblyg för morbröderna men när hon väl fann sig så gick det alldeles utmärkt att äta med "na Aeg" och "na Wee".

Maten var god, förutom att den genomgående inte var tillräckligt stark.

Direkt efter maten så guidade "na Ton" mig till MRT (tunnelbanan) som jag aldrig använt mig av tidigare. Han hade månadskort och följde därför mig bort till Hualampong (tågstn) för att köpa biljetter till Surin för två familjer. Och jag fortsatte förstås att testa nya fiskögat.

Hualampong

Tillbaka på rummet så var det fortfarande lek med barnen som gällde.

. men när de flesta farit och det ännu återstod lite av Bangkokkvällen så tog jag kompisen under armen och gick ut och tog en liten drink på soi 8.

Dagen efter hade jag dåligt samvete för att barnen inte fått sitt under tiden i Bangkok eftersom pappa och mamma bara sprungit en massa ärenden alla dagar. Så vi åkte bort till lekparken i Suan Lumpini för ett par timmar.

Barnen lekte sig alldeles toksvettiga och röda i ansiktet.

Som tur var fanns det en dricksfontän att kyla sig lite i.

Några sista ärenden fixades och en kvällen blev lugn eftersom vi, fortfarande kraftigt jetlaggade, var tvungen att stiga upp 04:15 för att checka ut 04:45 och ta en taxi till Hualampong. Barnen var halvdöda naturligtvis.

Här har vi dragit fram väskorna till rätt perrong.

Sen stod vi där i den första dagningen och inväntade vårat expresståg som backade in ungefär 15 min sent.

Nästa anhalt Surin...

Fantastiska bilder!

Mvh / PTG

fina bilder. undrar vad det kostar med expresståget till surin o hur lång tid det tar.ska till surin den 14 jun.

Underbart Kimpa helt jävla underbara bilder.

Nice Kim!

Na även för farbror?

Håller me i hyllningskören

Fortsätt med taa-pla linsen. Gillar lite förvrängning av verkligheten.

Hur som helst, i morse så var det jättefrukost/lunch på vårt vanliga ställe på Sukhumvit soi 8.

Tycker det liknar Thais vanliga Inflight frukost.

Cool pics, hoppas man själv snart e där och tar några liknade pics!

Cool pics, hoppas man själv snart e där och tar några liknade pics!

Ok no affence, men att ta bilder som Kim... ja lycka till, de har varit min dröm i några år nu.

Ok no affence, men att ta bilder som Kim... ja lycka till, de har varit min dröm i några år nu.

Köp SONY

Äsch, så märkvärdiga bilder var det ändå inte, fast tack för hyllningarna ändå. Jag försöker med mängd istället för kvalité.

Jonny. expresståget till Surin avgår 0545 på morgon, men det finns även en senare avgång. Dessutom några tredjeklassavgångar, men undvik dom om du vill komma fram snabbt. Expresståget tar ca 6,5 tim, de andra tågen tar dubbla tiden på sig att komma fram. Priset för express till Surin är 469 baht för 1 vuxen, betydligt mindre för de långsamma tågen. Mat och dryck ingår.

wille. "na" kan vara både morbror och farbror, moster och faster. I Thailand skiljer man likt engelskspråkiga länder inte på far- och morsidan i språket. Däremot är åldern som vanligt viktig och "na" gäller för de morbröder/farbröder/mostrar/fastrar som är yngre än mamman/pappan och "pa" är motsvarande benämning på de som är äldre.

För att krångla till det ytterligare används "na" och "pa" även för nära vänninor/vänner till mamma/pappa.

Är för övrigt en hel vetenskap att hålla reda på alla benämningar inom släkt/vänner, finns ju hur många som helst, det senaste jag själv lärt är "yai tuat" vilket tydligen blir mormorsmor. Är övertygad om att jag fortfarande är ovetande om de flesta. trots att jag kan mängder.

Ett par första bilder från vår by i Surin för att inte göra meddelandet bildlöst. är morgon här och lite välling/blöjbytesbestyr att ta hand om just nu. Ungarnas jetlag är alltid ett helsike att ordna till eftersom de inte bryr sig om vad klockan visar som vi vuxna. Och här i byn kliver vi normalt upp före 0600. Men ungarna är ännu som apor fram till midnatt och som döda sillar när det är dags att stiga upp. Men nu vaknade dom själv vid 0715 vilket får räknas som en partiell framgång..

Yai (mormor) och ett par yai till från grannskapet.

Taa.

Flickans nya favorit, ägarna (grannar) säger att vi får flyga hem hunden till Sverige när vi återvänder.

Det unga lokala soccerteamet...

Återkommer efter blöjbyten mm.

Kim,

Ahah, slog mig ju inte eftersom Alisa inte har yngre bröder utan bara äldre. Då har jag utgått för att Na och Pa gäller för kvinnor och Lung för män.

Men, tycker inte förvrängningen med ditt fisheye blir så farligt utan ger bara lite krydda till bilden. Fan, nu får man skriva upp ett sånt på önskelistan också...

wille... jo "lung" blir ju översatt "farbror" och används ju ungefär som farbror i Sverige, dvs egentligen för fars bröder, men även i allmänhet med tillägget att epitetet inte gäller för yngre män. "Farbror Håkan" är väl i regel medelålders även i Sverige.

Nåväl, nu är morgonbestyren avklarade så jag försöker mig på att fortsätta storyn för att komma i kapp.

Börjar med att visa på det tragiska rektorsbeslut som drabbat vår soi bakom byskolan. en nybyggd mur.

Där vi tidigare såg in på lekande barn på skolgården så ser vi nu, från svärföräldrarnas gård, bara denna anskrämliga mur som bara är ett par veckor gammal.

Alla boende i soien är störtförbannade över att inte en enda öppning gjorts på denna sida och har gått med sin klagan ända upp till tambon-nivå, utan resultat. Den nya rektorn är stenhård och tänker inte ha några öppningar åt det här hållet. Han vill inte lyssna på byborna trots att det är med bybornas ihopsamlade gåvor han bygger.

Finns ju barn i varenda hus längs soien och efter att ha haft 20 meter till skolan så växte plötsligt avståndet till kanske 600 meter via skolans huvudingång. Blir svårt för "anubaan-barnen" (dagis/lekskolan) att springa hem och äta och de måste efter detta både lämnas och skickas till skolan med moppe eftersom det är för långt för småttingarna att gå.

En till grej med muren som gör folk förbannade är hur det ser ut vid s-kurvan ut där sikten är totalt skymd och fordon kan komma från ett håll i typisk hög thaifart och några barn på väg till skolan från det andra. Och jag tror folk här har rätt, kommer nog att ske dödsolyckor i den skymda kurvan framledes om inte muren görs om där.

- Hur ska jag kunna komma till "bunkern" om khmererna börjar skjuta artilleri på oss igen, säger granngumman till mig på den här bilden. Bunkrarna där folk tar skydd ligger nämligen bara 20 m från hennes hus, fast på fel sida den kilometerlånga muren.

Muren drabbar dock min svärfamilj värst eftersom de de senaste 20 åren levt på att sälja mat, godis, skolmtrl etc till skolbarnen. Finns ingen grind i muren är det bara grannarna kvar som handlar och det räcker inte. Närmsta grannen sålde också tidigare till skolbarnen men har nu klappat igen butiken helt. Och eftersom en i den familjen jobbar som lärare på skolan sedan minst 30 år och ändå inte lyckas få till en grind så förstår man att rektorn inte vill lyssna på sina anställda heller. Den grannen tar numer bilen till jobbet istället för att gå de tidigare 20 metrarna mellan hemmet och arbetet på skolan.

En hel del barn hoppar i sin tur över muren för att kunna handla men möts av tomma bord eftersom det inte är lönt för svärföräldrarna att ta hem annat än torrvaror nu när kundkretsen försvunnit.

Fast nu är det som det är och svärföräldrarna får skaffa annan huvudsaklig inkomstkälla. Det kommer dock innebära att de inte kommer att vara hemma på dagarna som tidigare vilket ju inte är så kul när vi kommer på besök. Och vi har ju flitigt använt oss av skolgården/fotbollsplanen för egna barns lek på eftermiddagar, helger och skollov men nu blir den saken betydligt svårare att genomföra. Och det gäller ju alla barn som bor på den här sidan muren.

Trist som sagt!

Vad gäller de senaste månadernas strider mellan Thailand och Kambodja så har dessa såklart påverkat den här gränsbyn jättemycket trots att inga artillerigranater landat just här. Gränsmarknaden har gått från att vara väldigt full av folk dagligen till att bli tyst och tom.

- Folk från grannprovinserna vågar inte längre komma hit berättade den här bekanta gumman till mig i förrgår när jag stannat till med cykeln vid hennes marknadsrestaurang.

- Och khmererna är också rädda och kommer bara snabbt över gränsen köper/säljer det dom ska och återvänder kvickt säger hon.

- Jing gan tamai? suckar gumman som har släkt på båda sidor gränsen (varför skjuta på varandra?).

- Vi hade just investerat alla våra pengar i nya byggnader (på själva marknadsplatsen, dvs affär, restaurang, rum/marknadsplatser att hyra osv) när de började skjuta och alla marknadsbesökare försvann. - Kunderna kommer inte hit men vi har ingenstans att ta vägen... vi får vara kvar här. - Vad kan man göra, säger hon uppgivet.

Hon berättar också att hon blev evakuerad av militären i 7 dgr då de bodde i en skola någon mil in i landet, att de fick gratis mat, att den var god och att det inte gick någon nöd på dem.

Det sämsta är bara att pengarna är slut och gästerna slutat komma.

Under den första eftermiddagspromenaden jag genomförde här i byn, brukar gå några kilometer efter risfältsvägarna varje dag för motionens skull, så mötte jag några pojkar som frågade var jag skulle. Jag svarade att jag skulle gå på promenad och då sa Dang, en av grannpojkarna jag sett växa upp - jag ska också gå på promenad, och sedan följde han mig i hälarna.

Ok, tänkte jag och gick totalt en 7 km sväng, få se om han följer någon fler gång.

Han berättade också under promenaden, från sin synvinkel, för mig att Thailand och Kambodja skjutit på varandra. och sa att de snart kommer att skjuta på varandra igen.

- Kahmern ao din jaak mung thai... ga-löy jing gan förklarade han (khmererna tar mark från Thailand, därför skjuter de på varandra)

- Adja mung thai ao din jaak kahmern, svarade jag tillbaka vilket fick honom att titta frågande på mig. (kanske det är Thailand som tar mark från khmererna?)

Hur som helst så ser man denna typ av nybyggda bunkrar överallt i byarna här omkring gränsen. De är byggda för innevånarna att gömma sig i.

På vår vandring så stötte vi på fiskare, bönder och andra, alla ville prata lite och ett par kilometer från byn satt en släkting och skalade nyplockad "ka" (galanga). Hon hade byggt ett skydd för korna där så att hon skulle slippa gå ända tillbaka till byn med dem varje dag. Nu höll de på att gjuta för att bygga en toalett och en sängplats på samma ställe och hon oroade sig över kostnaden. - Pen muen laeow, ojjade hon sig (10 000 baht redan). Men då ingick hela pumphistorien med vindsnurra som försåg korna med vatten på liggplatsen under tak.

Dagen till ära stod vindsnurran dock stilla så hon kunde inte demonstrera för mig hur det pumpade. Men hon imiterade med munnen ljudet som snurran frambringade när det blåste hårt och det lät imponerande fort.

Få se om jag hinner se när den snurrar för igår när jag åter passerade stod den ännu stilla. Hoppas inte korna törstar.

Nä, nu börjar meddelandet vara så långt att jag blir nervös för att tappa det och tvingas skriva om så jag tror att jag postar nu och sedan fortsätter skriva i ett nytt.