1 timme sedan, skrev SatanG:
Ja det verkar vara tråkiga vänner din fru växt upp med som beter sig på det viset. Dock undrar jag om det verkligen är så illa och är det verkligen bara de utbildades fel, kan det inte till viss del även bero på missuppfattningar samt tråkiga upplevelser.
Jag menar att för den genomsnittlige tonåringen/ung vuxen som växer upp i en liten by i Isaan ser det nog inte som den ultimata högvinsten att spendera resten av sitt liv som daglönare/risbonde på samma ställe. Folk ser mer på tv och sociala medier nu och påverkas naturligtvis av detta. De flesta vill nog uppleva lite annat och de flesta som väljer att t.ex. studera är nog de som mest av allt vill se förändringar och då till det bättre liv. Om man då vid varje besök i hembyn förväntas spendera/låna ut pengar till allt och alla eller diskutera barndomsvännernas drömmar om att vinna på det lokala illegala lotteriet för att kunna köpa en nyare pick-up för att det inte ska anses som att man "blivit för fin i Bangkok" kanske en del hellre väljer att dra ner sina besök. Jag har de flesta av mina barndomsvänner kvar, så är inte fallet med t.ex. mina bröder, folk växer helt enkelt ifrån varandra också. Folk och deras intressen förändras, du verkar ta alla förändringar som ondo men det innebär inte att det är så för alla.
Frugan är av typen att hon vill förbättra och hjälpa andra men att hjälpa folk som inte är intresserade av någon egen vilja till förbättring går bort. Är man för lat att jobba trots att man är frisk samtidigt som man gnäller om att man inte har pengar och därmed förväntas få låna av henne går också bort. Tyvärr, vilket du nog också vet, så finns det en hel del folk uppe i byarna som hellre tar en lao kao morgon och kväll eller spelar lite mycket istället för att lägga pengarna på att förbättra sin egen och familjens situation. När/om dessa människor sedan konstant klagar på att de inte har pengar eller att bangkokfolk går med näsan i vädret är det nog lätt för många utbildade människor som söker förbättring att dra ner lite på hembesöken.
Ett exempel när vi senast hade ceremoni för lillebror att bli munk så stod frugans mamma som medfinansiär till festen etc. Släktingar som tidigare vänt ryggen åt dem när de var som fattigast kommer och tar för sig så mycket det går. Fina privata filtar försvinner, mat/sprit/slödricka som inte åts upp dagen innan lastas på pick-upen, folk plockar rent kokosnöttern/mangoträd och sedan begärs 3000 baht i bensinpengar för de har så storstilat lagt sina sista hundra baht i kuvertet. Snubbar man aldrig sett tidigare hinner inte ens heja utan börjar direkt med frågan om man har pengar att dela ut, att skaffa sig ett arbete i t.ex. Bangkok är uteslutet, så mycket bättre i byn och Bangkok är bara skitigt, folket går inte att lita på för de är ju inte som dom. Tror fan att många av de skarpa hjärnorna drar sig för att utsätta sig för en massa skit på de få lediga dagar de har för det är ju även så att många utbildade har ett stressigare liv i storstäderna med massor av egna problem att handskas med särskilt om man har egna barn. Sabai Sabai-mentaliteten håller inte och det går inte att skita i jobbet ibland för att det blev några lao kao för mycket kvällen innan.
Ganska svart bild jag ger där, jag gillar Isaaniter mest av alla folk i Thailand men fan det finns många nötter däruppe som gärna klagar men inte är beredda att göra mycket för att förbättra sin egen och omgivningens situation. Det går inte i ett land som Thailand för evigt leva kvar på 1900-talet och klaga på de som gått in i 2000-talet.
/ SatanG
Hej
Det finns naturligtvis både tråkiga, stroppiga och riktigt bra människor bland dom frugan växte upp och gick i skolan med, en del är sig precis lika till sättet fast dom fick sin universitetsexamen, visst bor dom bättre, äter och lever ett annorlunda liv än när dom växte upp, men alla har inte blivit märkvärdiga, högfärdiga och egoistiska, en del har en bra relation med människorna i hembyn, återvänder varje år, kanske försöker förbätttra i byn och är intresserade av att hjälpa andra o.s.v.
Men det där med att helt ta avstånd ifrån sitt tidigare liv, släkt ovh vänner, inte kunna övernatta i en by, inte äta maten där och klaga på smuts och ljud o.s.v när dom själva har växt upp, ätit, sovit och levt ett exakt likadant liv ifrån början tycker jag bara är tramsigt, dumt och högfärdigt.
Jag tror också att många av dom som studerar vidare har en motivation och drivkraft som en del andra kanske saknar och då speciellt om dom kommer ifrån fattiga och enkla förhållanden, om dom får chansen så är nog viljan att lyckas enorm, men det är säkert miljoner barn med förutsättningar att läsa vidare som aldrig får chansen, det handlar ju om pengar eller turen att få ett stipendium av något slag.
Jag tror kanske ovkså att en del som har gjort en klassresa kan tycka att det är lite jobbigt om folk vill låna pengar av dom, ha saker och som mer eller mindre tigger, detta är nog svårt för en del att hantera, men är man tydlig ifrån början går det nog ändå bra för dom flesta, men det är lite komplicerade regler och traditioner i en by och vissa saker bör man nog bara göra och gå med på, tänker då på att visa respekt för dom äldre, följa traditioner, dela mat och kunna umgås med släkt och vänner på ett naturligt sätt, ha med sig någon gåva och då inte nödvändigtvis pengar när man kommer hem o.s.v.
Att en del dricker för mycket ute i byarna är helt klart ett problem och frugan visar tydligt sitt missnöje med dessa t.ex två morbröder, som får lite skäll varje gång dom är fulla eller frågar om sprit, men hon hjälper deras fruar och barnbarn med lite kläder och pengar ibland, det blir en mindre katastrof om mannen i familjen börjar missköta sitt arbete och dricker mycket och det drabbar ju hela familjen.
Att byns fattigaste människor passar på att förse sig lite extra när det bjuds till fest av något slag känner jag igen och även att dom bär med sig mat och dryck hem, själv blev man ju nästan chockad förr i tiden när folk började plocka till sig och fylla fickorna eller påsar dom hade med sig när dom kom, men nu vet man ju varför och hur dåligt ställt dom har det, så nu erbjuder jag och ser till att vissa får med sig lite hem, dom behöver verkligen detta till barn och barnbarn.
För egen del har vi ju haft en långsiktig strategi om att inte flasha med pengar, bygga och leva märkvärdigare än andra i byn o.s.v, utan medvetet valt att arbeta, äta och bo ungefär som övriga bybor när vi är där, vi kunde naturligtvis ha köpt mer, byggt större och levt ett liv som övriga bybor bara hade kunnat drömma om, vi hade aldrig behövt göra något själva t.ex arbeta på farmen, bygga hus eller annat själva, men då hade vi nog kunnat få diverse problem, nu behandlas vi precis som alla andra och uppleve i princip inget av det negativa vi annars med största sannolikhet hade gjort.
Kan tänka mig att kraven på att få låna pengar, få saker och tiggeri hade varit mycket större, även risken för inbrott och stölder hade säkert varit större, dessutom hade säkert många av dom som inte hade fått det dom begärde blivit besvikna och arga, det kunde förmodligen ha lett till att vi fått ovänner o.s.v, detta bekräftar ju kanske till viss del din svarta bild av livet på landet.
Men jag tycker ändå att vi har lyckats undvika i princip allt detta och kan leva i full harmoni med allt och alla i byn, gillar att man umgås över generationsgränserna och har tid för varandra, så min bild av livet i byn blir inte svart alls, jag är tvärtom lite avundsjuk på dom och tycker att mycket av det ursprungliga och viktiga i livet har gått förlorade i stadslivet med alla måsten, stress och eviga tidsbrist som påverkar allt och alla, inte minst barnen och dom äldre.
Mvh isan lover