"Försoning", som det pratas mycket om, är ju ett vackert ord och brukar innebära ett givande och tagande från parterna.
Hur ser försoning ut i fallet Thailand?
Vilka givande och tagande är föreslagna från respektive läger för att uppnå försoning?
Kort sagt - vad skulle en fungerande och bestående försoning i Thailand innefatta konkret?
Givande och tagande är det knappast frågan om . PT ska genomdriva försoning på sina villkor. Punkt slut. Olyckligtvis kan de inte ens komma överens ens inom partiet vad de vill så just nu verkar frågan ligga lite på is.
http://www.nationmultimedia.com/politics/Reconciliation-push-will-wait-for-charter-change-30180231.html
Annars är nog alternativet med amnesti för alla "politiska brott" begångna efter militärkuppen det som ligger bäst till. Olyckligtvis hjälper inte det Thaksin ett skit. Dels för att hans plundring av statskassan inte ens med bästa vilja kan klassas som "politiskt brott". Och dessutom skedde plundringen före militärkuppen.
Men hela den här "försoningsprocessen" har bara ett syfta. Att rentvå Thaksin.
Så ett tillägg till amnestin har lags till. Alla brott som begåtts av parlamentsledamöter, även före militärkuppen, men där det inte väcks åtal förrän efter kuppen ska också omfattas av amnestin. Ett genialt litet tillägg som skulle fria både Thaksin och hans medbrottslingar. Uppfyller dessutom kravet på att det inte bara gynnar Thaksin. Och givetvis underlättare det Thaksins kommande plundringståg mot statskassan att även hans medbrottslingar får amnesti.
Motivet till detta smått geniala tillägg är att hade militärkuppen inte inträffat så hade Thaksins brott kanske inte uppdagats. Och hade de inte uppdagats, så hade han givetvis inte åtalats och fällt. Alltså ska han ha amnesti. Glasklar. Eller hur.
Riktigt hur en "försoning" a´la PT skulle skapa någon försoning har jag dock svårt att inse. Att ge en förbrytare som Thaksin amnesti på minst sagt grumla grunder skapar knappast försoning. Snarare motsatsen.