Svårt med kommunikationen?

Kenneth4618
Sverigevän/Karmajägare
19 aug. 2009#16

Om man tror att denna text handlar om otrohet, då går nog inte hissen inte ända upp!

Jag såg mamma kyssa tomten jag

Tänk om våran pappa kommit då

Jag gömt mig i en vrå

För att titta lite på

Ett konstigt stort paket som någon av oss skulle få

Och då fick tomten mammas kram och kyss

Sedan sa hon, "Åh, vad du är bra!''

Nej, ingen ser att det är du

Men jag såg att det var

Tomten mamma kysste i går kväll

Och då fick tomten mammas kram och kyss

Sedan sa hon, "Åh, vad du är bra!''

Nej, ingen ser att det är du

Men jag såg att det var

Tomten mamma kysste i går kväll

Nej, ingen ser att det är du

Men jag såg att det var

Tomten mamma kysste i går kväll

John Khonken
19 aug. 2009#17

Det är väldigt svårt att tala med sin tirac. Hon kan väldigt lite engelska och jag väldigt lite thai. Det är sällan några problem är vi är tillsammans. Men på telefon mindre bra. Varför fastnar man då för sin tirac. Den frågan är alltid svår att svara på. Men en sak som jag tycker är toppen. Vi kommer från helt olika miljöer och kan lära av varandra. Vi hoppas såklart lära varandras språk så småningom. Och njuta av varandra. Tills dess är det garanterat 98 % missförstånd. Det är väldigt skönt att veta.

Franco
20 aug. 2009#18

Ibland måste jag bara säga till tjejen att hon får vänta med konversationen vi har på telefonen eller på MSN, för ord, i tal eller skrift, räcker helt enkelt inte till. Man måste ibland vifta med händerna, eller bara tala tydligt och sakta på ett sätt som batra går face-to-face.

Värsta är små grejer på MSN som ibland spårar ur...

Exempel (från minnet):

Hon: good morning, hur mår du?

Jag: Tack så mycket, jag mår bra.

Hon: What you do?

Jag: Im working, and you?

Hon: Why?

Jag: What?

Hon: What?

Jag: Why you say "why?"

Hon: What why. you say what.

Jag: Ehh, I say what, because I wonder why you say why.

Hon: Why?

SYNTAX ERROR

"Why" är för övrigt både bland de härligaste och bland de värsta orden jag vet.

grakullf
20 aug. 2009#19

Hej på Er!

Franco.Why?...Helt underbart exempel på hur charmigt komiskt det kan arta sig, och då undrar Wille hur man kan bli kär i någon som man inte kan kommunicera med,där har du ett exempel..

Notera att jag skrev kommunikationsproblem PÅ TELEFONEN (ibland), i övrigt är det inga problem,det flyter på bra med förståelsen när vi träffas, så håll inne med den negativa tonen om andras förhållanden där språket inte är hundra,men där hjärtat är med.

Grakullf

gäst
20 aug. 2009#20

Jag måste hålla med Wille. Att inte kunna kommunicera med sin flickvän ganska obehindrat på engelska eller thai (jag kan inte thai), är helt främmande för min del iaf. Jag kanske är ett unikum i fråga?! Men jag förälskade mig i hennes personlighet och tankar, inte p.g.a. hur hon ser ut eller hur bra hon tar hand om mig.

Men jag diskuterar inte heller kärnfysik med henne... för det kan jag inte ett skit om!

Neil
20 aug. 2009#21

Nog går det att bli kär även om det finns en del språkliga hinder. Det finns många variabler som spelar in när man kärar ner sig, leenden, kroppspråk, den exotiska charmen osv. Detta går utmärkt ett tag.

På lång sikt tror jag dock att det blir problem. Svårt att leva ett liv tillsammans om man inte kan konversera ordentligt.Bara till att köra ordentlig språktränning.

Neil

Singha711
Fridlyst
20 aug. 2009#22

Jag har då lyckligtvis inga som helst problem att både förstå och bli förstått av fru Singha. Och då skall man komma ihåg att fru Singha inte kunde mer än en hand full ord på engelska när vi träffades. Själv kan jag bara några enstaka ord på thai och det blir inte många fler varje år.

Vi lärde oss att kommunicera på ett ”basic” engelska där vi själv har byggt upp reglerna undan för undan. Det helt otroligt hur mycket man kan åstadkomma på några få ord. Det är faktiskt sällan att det blir ett missförstånd och när det stundom dyker upp en situation som kan missförstås, så ger vi oss tid undanröja hindren genom omskrivningar. Utomstående som lyssnar på vår kommunikation förstår ofta inte ett smack och när de sedan vill påpeka detta för oss på ”oxfordenglish” måste jag översätta det för fru Singha igen. Det är helt underbart att ha sitt egna lilla språk, bara fru Singha och jag. Och vi pratar och babblar i princip hela tiden, förutom när vi sover. Och det är inte bara vardagliga saker vi pratar om utan mycket komplexa ting mellan himmel och jord, iaf fullt tillräkligt för mitt intellektuella behov. Så visst går det om man verkligen vill och kan öppna sig.

När vi inte är tillsammans, så pratar vi i telefon varje dag i ca 30 minuter och jag kommer inte ihåg en enda gång vi har haft kommunikationsproblem.

De problem som beskrivs i tråden känner jag delvis igen ifrån andra personer, många av dem svenskspråkiga. Det är förutom kulturella problem också en del skillnader i personlighet som då spökar till fullständigt i onödan. Om man bara lyssnade mera noggrant och frågade igen om det är något som kan misstolkas, tror jag att många missförstånd kunde undvikas.

Men värst upplever jag däremot kommunikationsproblem på detta forum där en del faktiskt inte kan läsa vad man har skrivit och vad man inte har skrivit. Fastän det står svart på vitt, så finns det fortfarande de som behöver läsa sin dagliga dos av ont uppsåt mellan skribenternas välmenta rader. Detta är väldigt tråkigt, men de kommer vi inte ifrån så länge det handlar om anonyma personer som vi inte skulle prata ett enda ord med i verkliga livet.

Mvh

//Singha711

grakullf
20 aug. 2009#23

Hej Singha!

Ditt sista stycke var :great: helt klockrent. Tack för det.

Grakullf

SatanG
Skattesmitare
21 aug. 2009#24

Charmigt när man i ett förhållande inte kan göra sig förstådd! Charmigt som en klamydia möjligtvis.

Själv så skulle jag anse det oerhört frustrerande att inte kunna ha en normal konversation om

det som man vill prata och dela med sig om. Skulle tro att vissa blandar ihop Lust med Love när man

väljer partner. Inget fel på det dock, alla väljer själva så lycka till och lev väl.

/SatanG

gäst
21 aug. 2009#25

Hej på Er!

Franco.Why?...Helt underbart exempel på hur charmigt komiskt det kan arta sig, och då undrar Wille hur man kan bli kär i någon som man inte kan kommunicera med,där har du ett exempel..

Notera att jag skrev kommunikationsproblem PÅ TELEFONEN (ibland), i övrigt är det inga problem,det flyter på bra med förståelsen när vi träffas, så håll inne med den negativa tonen om andras förhållanden där språket inte är hundra,men där hjärtat är med.

Grakullf

Grakullf,

Jag tror att du kanske laser in en negativt ton dar den inte finns (eller iaf inte menas). Att inte forsta eller att inte kunna relatera till en situation ar inte samma sak som att fordoma.

Ja, Franco's exempel kan sjalvklart ses som gulligt och charmigt, men det kan ocksa ses som lite tragikomiskt i sammanhanget, allt beroende pa perspektiv.

Svart att saga exakt vad som gor att man faller for en annan person och blir kar och det ar naturligtvis extremt individuellt. Hur borjar karleken ar kanske svarare att svara pa an hur den tar slut (i vissa fall). Sjalvklart ar den initiala attraktionen beroende pa utseende, charm osv, men sen sa ar det iaf sa for egen del att det ar en rad ”intellektuella” kvaliteter jag attraheras av. I min frus fall sa var det hennes knivskarpa sarkasm och ironi som gjorde mig extra nyfiken pa henne och gjorde att jag ville utforska det hela narmare. Dessa tar sig ofta uttryck i sma sprakliga nyanser som hade gatt helt forlorade om vi inte hade kunnat kommunicera ganska sa obehindrat. For mig ar manniskosyn, livsaskadning, humor osv fundamentala egenskaper och varderingar i ”bedomningen” av en annan manniska, och i detta fall huruvida det ar vart en kanslomassig investering. Jag har personligen svart att se hur jag och Alisa skulle kunnat fastna for varandra utan att obehindrat kunnat utforskat varandras hjarta och hjarna pa ett ganska tidigt skede.

Jag forsoker forsta (och lyckas delvis tror jag) hur andra manniskor med andra krav och forutsattningar fungerar. Att se ett thai/farang-par sitta pa en resturang och med hjalp teckensprak/bebissprak spendera 20 minuter till att lista ut om den andra personen vill eller inte vill ga pa bio senare pa kvallen vacker manga tankar och funderingar. Dels ar det nagot forbehallslost vackert och romantiskt over det hela. Skam den som ger sig – vi kan overkomma eventuella sprakbarriarer eftersom viljan finnes. Dels ar det ocksa nagot lite sorgligt over det (utifran min tolkning) da jag undrar vad som egentligen gar fram och hur manga missforstand och outtalade onskningar som skapar onodiga problem och olycka. Dessutom undrar jag om de verkligen ”kanner” varandra. Hur val kan man ”kanna” en person dar spraket satter sa tydliga granser/hinder for vilka omraden man kan utforska tillsammans? Manga skribenter havdar att man kan det, vilket jag inte for en stund betvivlar – dock forstar jag inte riktigt hur.

Sprak ar ohyggligt viktigt eftersom spraket faktiskt till stor del satter ramarna for hur manniskor tolkar och formulerar omvarlden. Sprak formar och skapar tankar och kanslor – nar vi kanner sa tenderar vi att kanna utifran var sprakliga forstaelse av kanslorna (i.e Benjamin Whorf m.fl). Detta ar det jag forsoker lista ut – hur viktigt ar faktiskt spraket for att lara kanna en annan individ?

A andra sidan sa ar det inspirerande att fa lara kanna olika satt att overkomma den sprakliga barriaren och hitta positiva aspekter av den (Singha, Magrood m.fl). Da jag sjalv har sa begransade erfarenheter av just detta sa ar det mkt intressant att fa inblick i andra perspektiv. Notera ocksa att jag inte pa nagot satt fordomer eller forminskar den karleken som uppstar hos par dar kommunikation ar lite svarare och kraver innovativa losningar – utan forundras ,blir nyfiken och inspireras.

Vad ar det folk brukar saga? - Att bli kar ar det snabbaste sattet att lara sig ett nytt sprak!

måne
måne
21 aug. 2009#26

Vi i vår familj är bekant med ett par som när de träffades inte kunde prata ett!!ord med varandra.Hon kunde bara thai och han bara svenska,de byggde upp ett eget språk som de fortfarande efter 15 år talar med varandra,och ingen varken thai eller svensk förstår ett smack.Så kärleken bygger tydligen en bro även för sådana hinder :great: Mvh Måne

GammalDansken
Forumfjant
21 aug. 2009#27

... cut ..

Och vi pratar och babblar i princip hela tiden, förutom när vi sover.

... cut ...

Mvh //Singha711

Du upphör aldrig att förvåna ... :-)

GD

GammalDansken
Forumfjant
21 aug. 2009#28

Charmigt när man i ett förhållande inte kan göra sig förstådd! Charmigt som en klamydia möjligtvis.

Själv så skulle jag anse det oerhört frustrerande att inte kunna ha en normal konversation om

det som man vill prata och dela med sig om. Skulle tro att vissa blandar ihop Lust med Love när man

väljer partner. Inget fel på det dock, alla väljer själva så lycka till och lev väl.

/SatanG

Kärlek kan börja med en blick, en rörelse, ett visst sätt att gå mm. mm.

Det är nog inte ofta det börjar med en utredning som tarvar gemensamma

kulturella och språkliga färdigheter.

När det gäller ursprunget till din teori om att blanda ihop "Lust och Love"

så faller uttrycket "Från sig själv känner man andra" mig på läppen.

mvh GD

ITOY
21 aug. 2009#29

Intressant tråd det här måste jag säga. Jag och bruttan har väl egentligen inga större problem att komunicera. Vi pratar båda mycket bra engelska och hon utvecklas hela tiden i att hantera det svenska språket, så vardagskomunikationen är inga problem. Problem finns dock och det gäller när vi vill prata om mer avanserade saker som tex. forskning, politik, sammhällsproblem, konst mm. eller uttrycka oss på mer nyanserade sätt.Svårt att föra disskussioner då våra ordföråd är begränsade när vi inte pratar våra modersmål. Inte ens på engelska kan vi uttrycka alla våra tankar och funderingar på ett riktigt bra sätt och det är svårt att inte hoppa till engelskan när vi fastnar i svenska språket.

Det finns också massor av vardagliga saker som hon inte vet vad dom heter på svenska eller ens på engelska (gäller även mig) men där brukar det lösa sig ändå tillslut. Sedan vi mer och mer har övergått till att prata svenska med varandra så har våran förmåga att komunicera med varandra backat ett steg och det kan givetvis vara jobbigt ibland så det gäller att anstränga sig hårt för att inte fuska och glida in på engelskan igen.

Det som är viktigt tror jag är att vi båda har familj och kompisar som vi kan lufta våra tankar och funderingar med (på våra modersmål)och snacka om sånt som vi med varandra ibland har lite svårt att till fullo uttrycka med den språkbrygga som finns mellan oss.

Till sist ska sägas att det är inte bara jobbigt utan även stimulerande och roligt att övergå från engelska till svenska. Vi upptäcker liksom nya sidor och nyanser hos varandra allt efter som hennes svenska utvecklas och vi förstår varandra bättre. All respekt och beundran till henne som kämpar på så bra med att lära sig sitt femte (tror jag) språk. :clapping:

Herr Chang
21 aug. 2009#30

Jag känner igen mig i mycket av det Singha711 skriver. Vi blandar svenska, engelska och thai så det nästan blir vårt eget språk. Det är inget av dessa språk som både jag och fru Chang behärskar till fullo, så när det är något som skulle kunna ha sagts i en komplex mening så blir det kanske tre meningar istället. Men budskapet går fram...

Det kan som sagts bli lite problem när vi till exempel träffar min släkt. Min kära mor yttrar en avancerad mening på engelska och fru Chang förstår ingenting. Då får jag tolka ;-) Men med lite tålamod går det enligt min mening att kommunicera det mesta. Svårast är när den andre inte har samma kulturella bakgrund. Hur ska jag till exempel förklara för fru Chang fackets inflytande i dagens Sverige? Obs att detta inte är någon kritik mot facket, bara att det blir en lång historia att berätta. Så jag kanske avstår. Likadant med fru Chang, jag frågar om något fenomen i Thailand och fru Chang orkar inte svara för det skulle bli alldeles för långrandigt att förklara.

Herr Chang har talat.

Logga in för att svara.