Hej på Er!
Franco.Why?...Helt underbart exempel på hur charmigt komiskt det kan arta sig, och då undrar Wille hur man kan bli kär i någon som man inte kan kommunicera med,där har du ett exempel..
Notera att jag skrev kommunikationsproblem PÅ TELEFONEN (ibland), i övrigt är det inga problem,det flyter på bra med förståelsen när vi träffas, så håll inne med den negativa tonen om andras förhållanden där språket inte är hundra,men där hjärtat är med.
Grakullf
Grakullf,
Jag tror att du kanske laser in en negativt ton dar den inte finns (eller iaf inte menas). Att inte forsta eller att inte kunna relatera till en situation ar inte samma sak som att fordoma.
Ja, Franco's exempel kan sjalvklart ses som gulligt och charmigt, men det kan ocksa ses som lite tragikomiskt i sammanhanget, allt beroende pa perspektiv.
Svart att saga exakt vad som gor att man faller for en annan person och blir kar och det ar naturligtvis extremt individuellt. Hur borjar karleken ar kanske svarare att svara pa an hur den tar slut (i vissa fall). Sjalvklart ar den initiala attraktionen beroende pa utseende, charm osv, men sen sa ar det iaf sa for egen del att det ar en rad ”intellektuella” kvaliteter jag attraheras av. I min frus fall sa var det hennes knivskarpa sarkasm och ironi som gjorde mig extra nyfiken pa henne och gjorde att jag ville utforska det hela narmare. Dessa tar sig ofta uttryck i sma sprakliga nyanser som hade gatt helt forlorade om vi inte hade kunnat kommunicera ganska sa obehindrat. For mig ar manniskosyn, livsaskadning, humor osv fundamentala egenskaper och varderingar i ”bedomningen” av en annan manniska, och i detta fall huruvida det ar vart en kanslomassig investering. Jag har personligen svart att se hur jag och Alisa skulle kunnat fastna for varandra utan att obehindrat kunnat utforskat varandras hjarta och hjarna pa ett ganska tidigt skede.
Jag forsoker forsta (och lyckas delvis tror jag) hur andra manniskor med andra krav och forutsattningar fungerar. Att se ett thai/farang-par sitta pa en resturang och med hjalp teckensprak/bebissprak spendera 20 minuter till att lista ut om den andra personen vill eller inte vill ga pa bio senare pa kvallen vacker manga tankar och funderingar. Dels ar det nagot forbehallslost vackert och romantiskt over det hela. Skam den som ger sig – vi kan overkomma eventuella sprakbarriarer eftersom viljan finnes. Dels ar det ocksa nagot lite sorgligt over det (utifran min tolkning) da jag undrar vad som egentligen gar fram och hur manga missforstand och outtalade onskningar som skapar onodiga problem och olycka. Dessutom undrar jag om de verkligen ”kanner” varandra. Hur val kan man ”kanna” en person dar spraket satter sa tydliga granser/hinder for vilka omraden man kan utforska tillsammans? Manga skribenter havdar att man kan det, vilket jag inte for en stund betvivlar – dock forstar jag inte riktigt hur.
Sprak ar ohyggligt viktigt eftersom spraket faktiskt till stor del satter ramarna for hur manniskor tolkar och formulerar omvarlden. Sprak formar och skapar tankar och kanslor – nar vi kanner sa tenderar vi att kanna utifran var sprakliga forstaelse av kanslorna (i.e Benjamin Whorf m.fl). Detta ar det jag forsoker lista ut – hur viktigt ar faktiskt spraket for att lara kanna en annan individ?
A andra sidan sa ar det inspirerande att fa lara kanna olika satt att overkomma den sprakliga barriaren och hitta positiva aspekter av den (Singha, Magrood m.fl). Da jag sjalv har sa begransade erfarenheter av just detta sa ar det mkt intressant att fa inblick i andra perspektiv. Notera ocksa att jag inte pa nagot satt fordomer eller forminskar den karleken som uppstar hos par dar kommunikation ar lite svarare och kraver innovativa losningar – utan forundras ,blir nyfiken och inspireras.
Vad ar det folk brukar saga? - Att bli kar ar det snabbaste sattet att lara sig ett nytt sprak!