SriRacha var nog för min del en felsatsning. Turismen här är mer uppbyggd för japaner, och dom verkar inte ha samma intressen som oss västeuropéer. Jag var nyss iväg till stadens köpcentrum och intog en lunch på McDonalds. Efteråt så tänkte jag att det kunde vara skönt att avnjuta en öl på någon uteservering och titta på folk. Det finns inga barer. Kaféer finns det gott om, men inga barer. Efter att tröstlöst vandrat gata upp och gata ner så dök jag in på ett kafé och frågade om de hade öl, men icke.
Den där satsningen på Japaner verkar inte heller riktigt ha gått hem. Stan verkar halvdöd. Jag gick på något som en gång måste ha varit en nöjesgata. Nu gapade fönstren svarta och tomma ut mot gatan. Jag antar att även Japaner har upptäkt Pattaya.
Det jobbiga är att de inte är riktigt vana vid västerlänningar här på hotellet. Jag har slutat äta här. Det spelar ingen roll hur många gånger jag säger No Spaisy! Maten kommer ändå jättekryddad. Det känns som om de försöker krympa huvudet på mig.
