Hej
Enligt mig blir resultatet lika illa om man får säga och basunera ut sånt här i media, den nyans skillnad du hänvisar till hjälper nog inte den kvinnogrupp som här blir utpekade som olämpliga till kvalificerade arbeten och lämpliga för prostitution, naturligtvis ökar sånt här fördommarna mot dessa, och därför tycker jag att man bör granska just sånt här kritiskt även om det naturligtvis ska råda stor pressfrihet.
Att man helt obekymmrat utan risk för påföljder år 2011 ska kunna beskriva en redan svag grupp som kvinnor ifrån landets minst utvecklade och fattigaste landsdel som lämpliga till prostitution men direkt olämpliga för kvalificerade arbeten i media är ett riktigt lågvattenmärke enligt mig.
Mvh Isan Lover
Jag har inte sett någon som INTE håller med om att det är synnerligen olämpligt och obegåvat att skriva som den mannen gjorde.
Du missade som vanligt, med flit eller av oförmåga, poängen med den diskussion du själv startade, nämligen att yttrandefrihet är en mänsklig rättighet, hur galen den än är. När Arisaman och hans hejdukar stod på barrikaderna och skrek att folk skulle ta med bensin och tända eld på Bangkok, när de röda i media uppmanande till mord på PM Abhisit, då försvarade du det med att dom var desperata!
Ser du verkligen inte att du själv svänger helt vad gäller PRINCIPEN kring yttrandefrihet.
När marionetten och en grupp människor som du vurmar för, kritiseras, ja då skall helt plötsligt yttrandefriheten begränsas men när dina hjältar uppmanar till att begå allvarliga brott, ja då är dom desperata.
Ser du inte själv hur löjligt ditt resonemang framstår?
Noter att det är PRINCIPEN vi diskuterar, inte de konkreta fallen. Kan du förhålla dig till det?
