Ibland blir det bara för mycket *suck*
Sista dagarna på jobbet och de jag skall lämna över till blir sjuka så det blir inte av, oftast får jag besked typ 5 minuter i förväg åsså sitter jag där på jobbet och rullar tummarna. söker jobb, söker lägenheter försöker hitta ett kryphål så att jag slipper 7 dagars karens från a-kassan för sannorlikheten att jag får ett nytt jobb tills på måndag börjar se ganska liten ut.
Visning efter visning på lägenheter som andra får, brev efter brev om att "tjänsten blivit tillsatt med annan sökande"...
När jag kom hem från jobbet i går så var jag så uppskruvad att jag bara väntade på att förvandlas till en tryckkokare så att jag kunde släppa ut ånga ur öronen eller ngt.
Handlar en del på tradera och en köpare undrade varför jag inte bodde på typ juni gatan i stället för Januarigatan... (efternamnet är ju trots allt sommar). Mickes svar på det var att jag borde på Övre Besvärsgatan..*tack för den*
Nu längtar jag nästan efter en veckas arbetslöshet, bara för att få försöka stressa ner något.
Fick just besked om en visning till. vågar ju inte hoppas men gångavstånd till Slottskogen är ju inte fel inför sommaren..
Alla som träffat mig vet ju att jag har en tendens att bli "lite" hyper... fast då oftast mest glad och full av energi. igår var jag hyper på helt fel sätt. skrek på den döva katten och ville mest bara slå huvudet i en vägg.. tur att Micke är den han är som mest försöker låta bli att skratta ihjäl sig åt mig när jag ser det.
kram kram!