Det är morsdag idag.
Och jag firar det med att försöka vara den sån där "drömmamma" (vems dröm? - min dröm).
Har lyckats med det i tre dagar nu. Hoppas trenden fortsätter.
Bättre sen än aldrig.
:::
För ett par veckor sen blev jag tillrättavisad av en okänd dam på gågatan i centrala Uppsala om mitt sätt att ta hand om barn.
he he he
(Det är alltså jag som är den gula gubben)
Vi hade konflikt och Liam fick gråta halvgående halvspringande efter barnvagnen på gågatan på vägen hem för att hinna med mig som vägrade att trösta honom för att han varit dum.
:::
"Varför gör du så mot honom? Han har skrikit hela vägen (ca 100 meter)" - frågade den okända damen mig.
"Han måste lära sig" - blev mitt svar.
"Han är ju jättetrött, Du gör honom sjuk när du gör så" - sa hon.
Jag var ledsen och full med frågetecken. Det största var på vilket sätt jag gör honom sjuk.
Det var det sista jag ville - att göra mitt barn sjukt.
:::
Men jag var samtidigt tacksam för hennes mod.
Att hon vågade reagera när hon tyckte att det var fel.
Att hon brydde sig om Liam.
:::
Var ledsen ett bra tag tills jag fick höra en bra förklaring om på vilket sätt hon menade att jag gjorde mitt barn sjukt.
Det var att barn har kort minne. När man låter dem gråta så länge så har de glömt bort vad det var vi bråkade om. Så de lär sig ingenting. De blir bara skrikigare och mer aggressiva, typ.
Men jag vet att Liam har långt minne. Skitlångt minne.
:::
Så var det med den.
:::
Har inte hänt så mycket mer än att det är roligare att vara med våra två små apor.
Liam har börjat prata mer och mer.
Han pratar thailändska med mycket starkt farang-brytning. ha ha ha.
Kanske för att hans starkaste språk är engelska eftersom Svarten läste sagor på engelska för honom sen han var mycket liten.
Så han hade nog engelsk språkmelodi.
Jag hoppas brytningen försvinner sen. Men om det inte gör det så är det inte hela världen. Bara han kan kommunicera på thailändska. 
Här om dagen kände jag mig lyckligt nöjd en morgon när Liam kom in i vårt sovrum och pratade "massa" thailändska.
"Språket - det har han verkligen fått från mig (för jag är den enda som pratar thailändska med honom). Oh - Jag kan lära en människa att prata!"
Lite kul, faktiskt.
Det är så tydligt när man bor i ett annat land med andra språk.
:::
Linn är en glad liten flicka som kastar sig på golvet när hon inte får som hon vill.
he he he - det där kommer du inte få hålla på så länge till, lilla fröken! 
:::
Har försökt att sluta amma Linn.
Gick inte så bra.
Sen kom jag på - Varför vill jag sluta amma?
Glömde bort det själv.
Var tvungen att fråga Svarten om hur jag tänkte. he he he
Ibland är det bara för mycket i mitt lilla huvud att jag glömmer bort saker och ting.
:::
Ser fram emot att få börja jobba på heltid igen i november (om man får dagisplats för Linn)
Ska bli kul.
Och det är kul-are med att vara med barnen nu när jag ser slutdatum. he he he
Låter hemskt. Men så är det.
Det är först nu jag lever ett mammaledigt liv på riktigt (nästan).
:::
Slutligen - Grattis på morsdagen!