Utan förvarning och utan att oppositionen fick en chans att tala. Demokrati a´la Thaksin !
Måste vara en ganska svårslagen demokratisk finess.
Få se om någon av de röda demokratiförespråkarna kan komma på ett sådant exempel att visa i något demokratiskt land.
De av IL utsedda demokratiförebilderna och kommande sammarbetsparners Laos och Kambobja är undantagna.
Måste vara en ganska svårslagen demokratisk finess.
Få se om någon av de röda demokratiförespråkarna kan komma på ett sådant exempel att visa i något demokratiskt land.
De av IL utsedda demokratiförebilderna och kommande sammarbetsparners Laos och Kambobja är undantagna.
Man behöver inte vara röd för att konstatera att en militärkupp nog är det ultimata demokratibrottet.
Det finns stor enighet om den saken långt över alla politiska färger, den bruna skiten och extremvänstern undantagen.
//Singha711
Man behöver inte vara röd för att konstatera att en militärkupp nog är det ultimata demokratibrottet.
Det finns stor enighet om den saken långt över alla politiska färger, den bruna skiten och extremvänstern undantagen.
//Singha711
Jag kan väl hålla med om det.
OM det var en demokrati när kuppen utfördes.
Om det inte var det, kan det ju per definition inte vara ett demokratibrott.
Man behöver inte vara röd för att konstatera att en militärkupp nog är det ultimata demokratibrottet.
Det finns stor enighet om den saken långt över alla politiska färger, den bruna skiten och extremvänstern undantagen.
//Singha711
Nu är det väl ingen som påstått att en militärkupp är demokratisk?
Kan du påstå att det är demokratiskt att lägga beslut i parlamentet kl 4 på morgonen utan att ge alla möjlighet att anpassa sig till det?
Jag kan väl hålla med om det.
OM det var en demokrati när kuppen utfördes.
Om det inte var det, kan det ju per definition inte vara ett demokratibrott.
Även en "dålig" demokrati blir inte bättre genom en militärkupp, åtminstone inte med det uppsåtet som generalerna lät påskina. Resultatet är helt enkelt att demokratin i Thailand nu är död oavsett om den har varit bra eller "dålig" förut. Och en död demokrati är måste väl anses som den värsta av alla demokratiformer. Kan vi vara överens om detta?
Nu ligger i sakens natur att en evtl "reform" av konstitutionen enbart syftar till att stärka militärens och andra Icke-parlamentariska krafters inflytande. På ytan kanske det kommer att finnas pseudodemokratiska former men i själva konstruktionen kommer den nya "författningen" att vara utlagd så att militären direkt eller indirekt kan ingripa med kort varsel om något inte skulle behaga de egentliga makthavarna. Hela förspelet till kuppen , genomförandet och militärens hittills visade agerande talar sitt tydliga språk där det inte finns något som helst tolkningsutrymme för de verkliga intentionerna. Militären har nog lärt sig också av sina misstag från 2006.
Man kan säga vad man vill om "Thaksin demokratin" och 2007 års konstitution men den hade åtminstone en avgörande fördel, nämligen att den trots att den var rikligt omskuren av militärernas halvmesyrer ändå erbjöd en plattform och utgångspunkt för verkliga demokratiska reformer. Det fanns åtminstone teoretiskt ett embryo som successivt kunde utvecklas till en fullfjädrad demokrati. Den här möjligheten har (förmodligen för lång tid framöver) försvunnit med senaste militärkupp.
En verklig demokratisk författning måste ha sin utgångspunkt i en demokratisk och inkluderande författningsreform. Den förra regeringen hade faktiskt chansen att öppna för en sådan utveckling ("reforms before elections") men sumpade den genom att envist och kortsiktigt klamra sig fast vid makten. Fast jag är inte säkert att militären inte hade ingripit ändå på det ena eller andra sättet just för att förhindra en demokratisk författningsreform. Hela deras ideologiska överbyggnad är iaf inriktad att motverka en utveckling mot västerländska demokratiideal.
Alla som på senare år har följt den akademiska demokratidebatten i Thailand har behövt konstatera att den i sina fundament mer och mer rör sig från västerländska föreställningar mot mer eller mindre auktoritära maktstrukturer. Anledningar till detta finns det gott om. En stor del ligger i de olikartade historiska erfarenheter eller snarare brist på sådana som i västerlandet är förknippade med demokratibegreppet. Vi har genomgått blodiga omvälvningar under upplysningstiden och århundraden av krig med framförallt de senaste världskrigens gigantiska blodsoffer just för att i slutändan äntligen få fram ett robust styrelsesystem som förmår att rätta till sina misstag. All denna erfarenhet och känslomässiga engagemang finns helt enkelt inte i Asien och matchas inte heller av motsvarande kulturella och historiska utvecklingsmönster. Maktbegreppet är i hög grad kopplad till och legitimerat av personliga dygder som närmast är "gudagivna" (buddha/karma) samtidigt som samhället ses som en hierarkisk organism som kräver auktoritet. Det är varje samhällsskikts privilegium att exploatera de lägre skikten eftersom det i sig är en (likaså gudagiven) dygd att befinna sig i en högre skikt. Den buddistiska religionen stöder och legitimerar detta synsätt och erbjuder "ickemateriell kompensation" för de lottlösa, dvs den lägsta befolkningsskikten.
Mao befinner sig Thailand i en politisk, religiös och social föreställningsvärld som kan jämföras med tiden runt omkring upplysningstiden i Europa. Mot denna bakgrund är det naturligtvis svårt även för den akademiska eliten att offra sina privilegier om inte en demokratisk utveckling medför större inflytande och/eller högre materiell standard (jämfört med övriga). Man har helt enkelt inte kunnat acceptera att den politiska belöningen kommer med den förda politikens attraktionskraft och inte med ledarnas personliga dygderna. Pratar man med relativt upplysta thailändska akademiker som tom har levt under några år i USA eller Europa så förvånas man alltid om deras orubbliga önskan och tro att makten bör tillfalla "den bästa" pga av dess dygd. Vem och vilka kriterier som avgör vad som är "bäst" leder då ofta till ett diffust sammelsurium om buddhism, karma, samhällsposition och yttre framgångsfaktorer. Det finns en djup rotad tro att den som är framgångsrik också är "god" eftersom det återspeglar "ödets belöning". Och den som är "bäst" har en högre samhällsposition än andra och bör därför vördas. Den västerländska (europeiska) uppfattningen om ledarens position uttrycks i en princip som redan praktiserades på medeltiden: "primus inter pares" (=den främste bland likar). Man borde därför förstå att begrepp som makt och ledarskap har helt annan innebörd, struktur och karaktär i Thailand, jämfört med vår västerländska föreställningsvärld.
Lägger vi ihop bitarna så kommer vi att behöva inse att den thailändska elitens föreställningar om demokrati kraftigt avviker från våra västerländska ideer om en modern och framgångsrik styrning av samhället. Makten kommer inte och skall inte delas jämbördigt (legislativ, judikativ, exekutiv) och balanseras genom oberoende institutioner. Utnämning till nyckelbefattningar kommer i hög grad att skötas av icke-parlamentariska maktgrupperingar (militär/kungahuset). "Checks and balances" kommer att få innebörden att säkra och snabba upp ett evtl militärt maktövertagande om regeringen mot all förmodan skulle föra en politik som inte faller den "verkliga och osynliga makten" på läpparna.
Lägger vi till militärens lärdomar från "halvmesyren" till 2007 års konstitution kommer vi med säkerhet att se en konstruktion som närmast omöjliggör ändringar av konstitutionen utan kungahusets och/eller militärens godkännande. Glöm Thaksin nu, det var inte där skon klämde allra mest. Det var ett scenario där konstitutionen - åtminstone rent teoretiskt - kunde successivt ändras av parlamentet så att militären även i praktiken hade fått sin rättmätiga plats: under regeringen.
//Singha711
Även en "dålig" demokrati blir inte bättre genom en militärkupp, åtminstone inte med det uppsåtet som generalerna lät påskina. Resultatet är helt enkelt att demokratin i Thailand nu är död oavsett om den har varit bra eller "dålig" förut. Och en död demokrati är måste väl anses som den värsta av alla demokratiformer. Kan vi vara överens om detta?
Jag måste nog reservera mig. Enligt min mening kan en "död" demokrati vara bättre än en dålig "demokrati". Du får komma ihåg att under denna "demokrati" dödades och skadades människor i dagliga attacker med polisens goda minne. Vidare höll man på att bygga upp en 600 000 man stark privatarme. Sedan "demokratins" död har dödandet upphört, ett inbördeskrig förhoppningsvis stävjats och polisen verkar ha börjat ägna sig åt att skydda sina medborgare igen. Enligt min mening har denna döda demokrati visat upp mer respekt för människovärdet än den tidigare dåliga "demokratin". Det handlar trots allt om skillnaden mellan liv och död om man vill uttrycka sig en smula melodramatiskt.
Kan också tänka mig att medborgare i vissa länder, som t.ex Iran med glädje skulle byta ut sin variant av "demokrati" mot lite Thailändsk diktatur av nuvarande sort.
Jag måste nog reservera mig. Enligt min mening kan en "död" demokrati vara bättre än en dålig "demokrati". Du får komma ihåg att under denna "demokrati" dödades och skadades människor i dagliga attacker med polisens goda minne. Vidare höll man på att bygga upp en 600 000 man stark privatarme. Sedan "demokratins" död har dödandet upphört, ett inbördeskrig förhoppningsvis stävjats och polisen verkar ha börjat ägna sig åt att skydda sina medborgare igen. Enligt min mening har denna döda demokrati visat upp mer respekt för människovärdet än den tidigare dåliga "demokratin". Det handlar trots allt om skillnaden mellan liv och död om man vill uttrycka sig en smula melodramatiskt.
Du verkar då inte ha läst resten av mitt (ja, långa) inlägg...
Demokrati som styrelseform är ingen garanti för en bra regering. Det finns mängder med "demokratiska" regeringar runt om i världen som har gjort sig skyldiga till mycket värre brott och maktmissbruk än Thaksin hann under sin relativt korta tid vid makten.
Demokrati i sig leder inte till framgång utan det är tillsammans med en balanserad maktdelning (legislativ, judikativ, exekutiv) samt starka och oberoende institutioner som kontrollerar maktutövningen som ett demokratiskt system är som allra bäst: när den förmår att själv korrigera sina misstag genom sina inneboende kontrollmekanismer.
Där var inte den thailändska demokratin, varken före 2006 eller efter 2007.
Men den innehöll ett embryo till en utveckling till en fullfjädrad demokrati.
Visserligen hade det kunnat ta ganska lång tid och det hade säkerligen behövts ett antal successiva ändringar av konstitutionen. Rent teoretiskt, men ändå.
Vad vi nu upplever är att detta embryo är död och det blir mer och mer uppenbart att militärens huvudsyfte med kuppen var att en för alla gånger ta kol på just detta embryot.
Tågen och bussen må komma i tid, men det plågade Thailands utveckling kommer definitivt att försenas med årtionden. Men det kanske är inte så viktigt för en del här.
//Singha711
Du verkar då inte ha läst resten av mitt (ja, långa) inlägg...
Demokrati som styrelseform är ingen garanti för en bra regering. Det finns mängder med "demokratiska" regeringar runt om i världen som har gjort sig skyldiga till mycket värre brott och maktmissbruk än Thaksin hann under sin relativt korta tid vid makten.
Demokrati i sig leder inte till framgång utan det är tillsammans med en balanserad maktdelning (legislativ, judikativ, exekutiv) samt starka och oberoende institutioner som kontrollerar maktutövningen som ett demokratiskt system är som allra bäst: när den förmår att själv korrigera sina misstag genom sina inneboende kontrollmekanismer.
Där var inte den thailändska demokratin, varken före 2006 eller efter 2007.
Men den innehöll ett embryo till en utveckling till en fullfjädrad demokrati.
Visserligen hade det kunnat ta ganska lång tid och det hade säkerligen behövts ett antal successiva ändringar av konstitutionen. Rent teoretiskt, men ändå.
Vad vi nu upplever är att detta embryo är död och det blir mer och mer uppenbart att militärens huvudsyfte med kuppen var att en för alla gånger ta kol på just detta embryot.
Tågen och bussen må komma i tid, men det plågade Thailands utveckling kommer definitivt att försenas med årtionden. Men det kanske är inte så viktigt för en del här.
//Singha711
Vad bildar du det fetmarkerade på? Vad jag förstår så försökte militären få båda sidor att kompromissa och komma överens först och när det inte var intressant valde de att ta över.
/ SatanG
Du verkar då inte ha läst resten av mitt (ja, långa) inlägg...
Demokrati som styrelseform är ingen garanti för en bra regering. Det finns mängder med "demokratiska" regeringar runt om i världen som har gjort sig skyldiga till mycket värre brott och maktmissbruk än Thaksin hann under sin relativt korta tid vid makten.
Demokrati i sig leder inte till framgång utan det är tillsammans med en balanserad maktdelning (legislativ, judikativ, exekutiv) samt starka och oberoende institutioner som kontrollerar maktutövningen som ett demokratiskt system är som allra bäst: när den förmår att själv korrigera sina misstag genom sina inneboende kontrollmekanismer.
Där var inte den thailändska demokratin, varken före 2006 eller efter 2007.
Men den innehöll ett embryo till en utveckling till en fullfjädrad demokrati.
Visserligen hade det kunnat ta ganska lång tid och det hade säkerligen behövts ett antal successiva ändringar av konstitutionen. Rent teoretiskt, men ändå.
Vad vi nu upplever är att detta embryo är död och det blir mer och mer uppenbart att militärens huvudsyfte med kuppen var att en för alla gånger ta kol på just detta embryot.
Tågen och bussen må komma i tid, men det plågade Thailands utveckling kommer definitivt att försenas med årtionden. Men det kanske är inte så viktigt för en del här.
//Singha711
Håller fortfarande inte med. Demokrati börjar med respekt för mänskligt liv. En "död" demokrati som respekterar detta ger mycket bättre förutsättningar för en framtida, fungerande demokrati än en "demokrati" som inte gör det. Det handlar inte bara om att få tågen att gå i tid utan om en grundläggande respekt för mänskligt värde.
Är det inte så i alla demokratier att de som har absolut flertal kan göra som de vill?
Per definition.
I Ungern ser vi väl numera exempel på beslut som kan verka demokratividriga - det styrande partiet
ändrar i konstitutionen för att säkra sin makt.
Om folket är emot det, är det bara att rösta bort tillräckligt många från makten så beslut kan göras om.
Men precis som i Thailand så väljer folket de samma igen.
Gammalkommunister och Putin-typer väljs igen och igen och trots påstått valfusk hade de nog vunnit ändå.
Inte mycket att göra åt ; vi kan som svenskar tycka att det är fel men vårt inflytande i Världen står
i proportion till vårt antal och/eller ekonomi.
Trots att regeringschefer som Bildt eller Persson hemsk gärna velat ta mera plats än så,
har det inte funnits någon med stake sedan Palme dog.
Problemet med de beslut militären tar, populära eller inte (om nu det öht går att mäta), är att de
för en stor del av Världen saknar den legitimitet som fria val ger.
Möjligen med undantag av Kina som ser möjlighet att ta positioner nu.
Inget föregångsland precis i demokrati.
Och några av de beslut militärjuntan kan tänkas ta nu, kan vara mycket långtgående och mycket svåra att ändra.
Om det t.ex. förutsätts i en kommande grundlag att militären måste tillfrågas för att kunna ändra på den.
Trots rykten om röstköp och annat undrar jag om någon här känner till att något land underkänt de få fria val som varit i Thailand?
Jag kan inte minnas att ha hört om det så i den mån det förekommit har kanske de som bedömer detta ansett att det inte påverkat
valresultatet väsentligt eller att bägge sidor vunnit lika mycket på beteendet?
mvh
Beter man sig som en idi*t som Palme så är man död, förr eller senare.
Sverige tyckte helt enkelt att det fick vara nog med dumheterna som inte förankrats på något annat ställe än Sveavägen!
Vill man påverka världen så är den större än sossarnas huvudkontor och det förstår de förhoppningsvis idag!
Vad bildar du detta på? Vad jag förstår så försökte militären få båda sidor att kompromissa och komma överens först och när det inte var intressant valde de att ta över.
/ SatanG
:rotfl:
Du tror på fullaste allvar att man genomför en statskupp (som i Thailand kan bestraffas med dödsstraff) och utsätter sig för risken att dessa straff kan utmätas genom gå över till tidigare dagordning (=rättsordning), ifall båda sidorna skulle komma överens?
Det går naturligtvis inte att låtsas att ingenting hade hänt i en sådan situation och den den då tjänstgörande (caretaker) regeringen hade varit t.o.m. tvungen att åtala och arrestera kuppmakarna enligt den rättsordning som då gällde.
Naturligtvis var detta ett spel för galleriet som ingen av de inblandade tog på större allvar eftersom de av ovanstående eller andra skäl ändå inte hade något att vinna på att det.
//Singha711
Håller fortfarande inte med. Demokrati börjar med respekt för mänskligt liv. En "död" demokrati som respekterar detta ger mycket bättre förutsättningar för en framtida, fungerande demokrati än en "demokrati" som inte gör det. Det handlar inte bara om att få tågen att gå i tid utan om en grundläggande respekt för mänskligt värde.
Och det uppnår man allra bäst med en militärdiktatur?
Förstår du inte hur långt från civilisationens kärna du befinner dig?
//Singha711
Och det uppnår man allra bäst med en militärdiktatur?
Förstår du inte hur långt från civilisationens kärna du befinner dig?
//Singha711
I Thailands fall tycker jag juntan har visat långt mycket mer av den varan än den tidigare regeringen. Dödandet har ju faktiskt upphört.
Och det uppnår man allra bäst med en militärdiktatur?
Förstår du inte hur långt från civilisationens kärna du befinner dig?
//Singha711
Det mest civiliserade som finns i världen är respekt för andra liv och hälsa !!!
Annars är vi snabbt nere på barbar-nivå och tillbaka några hundra år i mänsklig utveckling !
Det mest civiliserade som finns i världen är respekt för andra liv och hälsa !!!
Annars är vi snabbt nere på barbar-nivå och tillbaka några hundra år i mänsklig utveckling !
Och allt det här tycker du uppnår man bäst med en militärdiktatur?
//Singha711
Logga in för att svara.