Det finns ju hornugglor i Sverige också..... hahaha
Det finns ju hornugglor i Sverige också..... hahaha
Tihar är en fem dagars högtid som firas i hela Nepal och i delar av Indien. Den är främst ljusets och gudinnan Laksmis festival. För barnen är det här så nära vår julafton man kan komma.
Den första dagen är tillägnad de svarta fåglarna - främst kråkor och korpar. De bjuds på allehanda godsaker och är inte nödbedda.

Den andra dagen är det hundarnas tur. De pryds med blomsterkransar och får ofta ett rött märke - en tika - målat i pannan.

Den tredje dagen hyllas kon, som ju även normalt är helig här. Men nu får även de blommor och märken i pannan samt förstås extra gott att äta. Om man kryper under en ko den här dagen påstås det bringa tur resten av året.


Det går åt mängder av blomstergirlanger under Tihar och många är sysselsatta med att tillverka och sälja. Hem och butiker ska smyckas.

Man bakar även speciella bröd inför festligheterna. Under den tredje och den fjärde dagen får man inte äta ris så då äter man bröd till maten i stället.
På kvällen den tredje dagen av Tihar lägger man en s k mandala av färgpulver utanför dörren till huset där man bor.

Det är inte helt enkelt att strö bilden. Blir det fel så får man "rätta" med bakgrundsfärgen, som i det här fallet var vit. Mandalan är till för att gudinnan Laksmi ska uppmärksamma ens hus och göra ett besök. För att hon ska hitta till allas rum målar man även fotspår till vart och ett.

Så här blev det färdiga konstverket.

När det mörknat tänds även mängder av små oljelampor för att ytterligare hylla gudinnan Laksmi.

Den här kvällen samlas flickorna i små grupper och går runt bland husen och dansar och sjunger. För detta får de i regel några småsedlar. Den fjärde kvällen är det pojkarnas tur att göra samma sak.


Ytterligare ett par mandalas.

De som har råd pryder gärna sina hus med ljusdraperier - ett dekorativt inslag i gatubilden.
Den femte och sista dagen av Tihar är det "brödernas" dag. Systrarna målar en sjufärgad tika i pannan på pojkarna och ger dem gåvor i form av frukt, kakor och snacks. I gengäld får de pengar. De stackars killar som inte har någon syster kan i stället hänga på någon kompis som har.
tusen tack för berättelsen
Efter att ha inandats Kathmandus bedrövliga luft alldeles för länge bestämde vi att ta en tripp till Chitwan. Här finns Nepals största nationalparker med djungel. Befolkningen här lever till stor del av turismen. Många kommer hit för att gå på safari. Det finns oräkneliga alternativ både för stora och små plånböcker. Vi valde att hyra en jeep med guide och förare för 55 dollar.

Området dit vi for var ganska träskartat. Vi såg tämligen tidigt några fläckiga hjortar bland snåren och sedan den här maraboustorken. Jag trodde sådana bara fanns i Afrika. Sedan var det slut på djurupplevelserna. När vi kom åter till stan fick vi höra att en noshörning promenerat omkring på huvudgatan.

Ungen hittade i alla fall en båt att provpaddla.

Nepal gör sina små försök att bli mera miljövänliga. Ville man åka taxi här så blev det till att ta häst och vagn.

Det var strängt förbjudet att promenera längs flodstranden. Varför förstod vi inte förrän vi fick syn på den här luringen på andra sidan vattnet.

Som vanligt så bjuder Du oss på helt underbara bilder och berättelser !
Tack Lung Nok !
Mvh
Luke the Drifter
Det finns shopping-malls, varuhus, affärer och så finns Krishna's Shop. Han håller till i utkanten av det kaotiska Thamel i Kathmandu. En av få affärsidkare här som inte försöker lura dig bara för att du är turist. Krishna Silwal är en hedersman som drivit sin lilla butik, halvt nedgrävd i gatan, under många år nu. Han har otaliga vänner jorden runt och de flesta kunder återvänder - om inte för att köpa något så bara för att få en trevlig pratstund över en kopp te.


Missa inte denna pärla bland butiker om ni kommer till Kathmandu.

Fru Rama visar att man även säljer ost.
Säger det igen, hög klass på både text och bilder i denna formidabla tråd.![]()
Tillbaka i Thailand efter Nepal-äventyret.
Vi börjar med en bild av ett moln som fick mig att tänka på berget Machapuchare i Pokhara i Nepal. På grund av molnigt väder fick vi aldrig se det, men vem kunde ana att man skulle få vibbar från denna majestätiska topp i Phayao i Thailand.

Sjön Kwan Phayao hade dåligt med vatten i somras och man oroades över fiskdöd i sjöns unika fauna. Nu var i alla fall vattentillgången återställd med råge.

Draken är på plats och vakar över sjön. Som vanligt kommer busslaster med turister hit på kvällarna för att plåta solnedgången över sjön, men de flesta drar sedan vidare. Synd - eftersom stan har ett bra hotellutbud med mycket prisvärda rum.

Igår och idag firades Loy Krathong här - liksom på många andra ställen runtom i landet.
Från Loei kan man numera göra bussresor in i Laos. För 500 Baht kommer man till Sainyabuli och för 700 ända till Luang Prabang. En hyfsad lunch ingår i biljettpriset. Bussarna går från Loei kl 8 varje morgon och resan till Luang Prabang tar ca 9 timmar beroende på hur lång tid det tar vid gränsen. Visum till Laos får man vid gränspasseringen och priset är 31 USD för oss svenskar.
Nog med torra fakta. Nu kommer i stället några bilder från Loei.
Svanarna i stadsdammen

En vy från kullen Phu Bo Bit. Man får åka traktor nästan ända upp till toppen för allenast 20 THB. Samma pris för thai och faranger. Många åker upp för att uppleva solnedgången.

Den här butiken vill inte ungarna lämna i första taget...

Huskatten på mitt guesthouse såg lite lattjo ut.
Skulle väl ha lagt in någon bild från Sainyabuli i Laos också eftersom jag nämnde stan i förra inlägget.

Det är dock en ganska sömnig liten håla. Det händer inte så mycket och särskilt inte kvällstid då det mesta klappar igen.

Floden Houng är i alla fall fin och tämligen ren. Ungarna badar i den och man fiskar med nät på mornarna.

Morgonmarknaden var ganska avslagen, men jag kanske var för sen hit. I många småstäder börjar kommersen på marknaderna långt innan soluppgången.

En Buddha-kulle finns också i stan. En skillnad här jämfört med Thailand är att ingen tar av sig skorna när man närmar sig Buddhan.

Turister är ovanliga här och efter att ha plåtat de här glada tjejerna så fick jag lov att ställa upp på en bild tillsammans med dem också.
Årets julkort från mig är från dekorationerna utanför Central World i Bangkok, men det behöver jag väl knappast tala om för er gamla thailandsrävar.....

Lung Nok har firat jul och nyår på ön Cebu i Filippinerna och dessutom upplevt sin första jordbävning. Det sistnämnda var inte så farligt som det låter, men huset ruskade till ordentligt och enligt nyhetsmedia så var det en femma på Richterskalan.

Muséet i Carcar var pyntat med ljusslingor inför julen.

En kanot på stranden i Tuyom

Här är stranden inte särskilt vänlig mot ömskinnade farangfötter. Är det inte vassa stenar och snäckskal så är det kladdig lera.

Öborna är skickliga på att klättra i palmerna och man börjar öva tidigt...

Det regnar ofta och gärna, vilket gör att möjligheterna är goda att få en regnbåge på bild.

Skön bild på trädklättraren ![]()
Logga in för att svara.