Än en gång, jag stödde demonstrationerna mot maffiaamnestin men inte demonstrationerna därefter. Jag tycker att oppositionen skulle byggt på sitt kraftigt ökade stöd efter regeringens misstag med amnestin, risstödet, skoldatorerna etc. Efter ytterligare 2 år av en helt huvudlös styrning så tror jag Demokraterna hade haft en klart rimlig chans att faktiskt vinna ett val på ett schysst sätt. De kunde då gjort allt det juntan nu säger att de skall göra och onekligen hade det varit en stor fördel om det kunde gjorts under demokratiska former. Nu kände istället krafterna bakom kuppen att de hade vinden i ryggen och att de inte ville riskera att PT skulle få 4 nya år istället för 2 och då PTs misstag redan fått ut, vad som ofta refererades till som "high-quality demonstrators", på gatorna samt cementerat stödet inom statsapparaten så bestämde de sig för att göra sig av med PT utan något val.
För den akademiska eliten som utförde kuppen så handlar det givetvis inte om korruption, inkompetens och maktmissbruk, det handlar helt riktigt om att försäkra sig om att ha makten när det inträffar. För de allra flesta som demonstrerat och som hyllar kuppen på sociala medier så handlar det däremot om just korruption, inkompetens och maktmissbruk. De vet hur det sett ut de senaste åren och de hoppas, kanske mer än vekligen tror, att Prayuth som en riddare på en vit häst ska rädda Thailand från all skit som byggts upp under århundraden av feodalt styre där pooyais har kommit och gått, men sällan lämnat utan fickorna fulla med pengar.
Personligen tycker jag att en militärkupp är det definitiva maktmissbruket och allt de gör tills nästa val har hållits är givetvis maktmissbruk. De kan dock omöjligt vara mer inkompetenta än den avsatta regeringen så där kommer de hamna på plus. Korruptionen är det svårare att sia om. Jag tror den initialt kommer gå ned men blir juntan sittande över 1 år, vilket de förmodligen blir, så är vi nog snart tillbaka på samma skrämmande nivåer, enda skillnaden är att pengarna hamnar i andra fickor.
Vi deltog ju bägge på politologikongressen på HOBS för inte så länge sedan så jag vet ganska väl var du står. Vi tänker ju ganska mycket i samma banor så jag tvingas använda förstorningsglaset för att hitta något att anmärka på i syfte att hålla debatten igång.
Visst får juntan anstränga sig hårt för att vara mer inkompetenta än PT. Samtidigt styr de under andra former så en jämförelse blir ganska orättvis. Just nu har de tagit sig rätten att göra exakt vad de vill och med det vilar ett enormt ansvar. Men den stora frågan blir då - om de nu har stöd från flera håll och kanter - hur ska de kunna göra alla "glada"? Att de omgående lovade att betala för riset tyder ju på att de vill hålla sig väl med vissa delar av de rödas supportrar. Det kommer dock inte att räcka med den engångskostnaden. Jag tror att det i längden blir omöjligt, både ekonomiskt och politiskt, att hålla sig väl med de polariserade halvorna. Thaksin lyckades under några år men sedan gick det inte längre.
Juntan verkar tro att censur och locket på är en lösning. Jag tror att de har fel. Förr eller senare kommer det att koka över. Man kan inte vrida tillbaks klockan och hur gärna juntan och etablissemanget drömmer om det ljuva 80-talet så är tillräckligt många thailändare antingen arga eller medvetna om sakernas tillstånd för att göra livet surt för toppen.
Det enda jag egentligen vill ha fram är att jag inte är lika optimistisk som du om framtiden. Men jag hoppas du har mer rätt än vad jag har. Det finns en händelse som snart kommer att hända och då är alla teorier ogiltiga. För ingen kan förutspå vad som sker när kungen dör även om nu juntan försöker trippelgardera sig.
