Hjälp med ord och uttryck

Tack!

Svenska är ett mycket kompakt och koncist språk - men charmigt ändå (när man förstår sig på det).

:::

Varför använder de inte "systemen" om de syftar på de redan nämnda systemen i plural?

Jag är bara nyfiken na kha.

Böjningen av bestämd- och obestämdform har vi inte på thailändska och det är bland de svåraste saker i det svenska språket. Mest när och hur man ska använda bestämd eller obestämd form.

:::

Natti natti

Magrood

Hej Magrood,

När man skriver om saker i allmänhet undviker man bestämd form. Skriver man om systemen på en specifik plats skriver man just så.

"system i energitekniska anläggningar visar sig vara mycket kostnadsbesparande i många hus"

"systemen i de energitekniska anläggningarna i detta hus har visat sig vara kostnadsbesparande"

Herr Chang har talat.

.

Varför använder de inte "systemen" om de syftar på de redan nämnda systemen i plural?

Här i Alingsås kallar vi det för "systemet". Men det beror på att statens monopol inte tillåter någon pluralis i denna stad.

M.v.h.

//Singha711

...

Böjningen av bestämd- och obestämdform har vi inte på thailändska och det är bland de svåraste saker i det svenska språket. Mest när och hur man ska använda bestämd eller obestämd form.

:::

Natti natti

Magrood

Förutom den entydiga definitionen som Herr Chang redan har gett (allmän vs specifik) finns det en möjlighet att orientera sig på andra språk som man redan behärskar, tex engelska.

På engelska använder man "the", både i singularis och pluralis, som uttryck för den bestämda formen.

Den obstämda formen uttrycks i singularis genom "a" eller "an" och i pluralis genom utelämnandet, dvs utan artikel.

M.v.h.

//Singha711

...

Svenska är ett mycket kompakt och koncist språk - men charmigt ändå (när man förstår sig på det).

...

Det är intressant att du upplever svenska som ett kompakt språk.

Det är mitt intryck också men jag tycker att detta gäller framför allt reela ting och företeelser. Tekniska bruksanvisningar brukar vara kortare på svenska än på engelska, för att inte tala om de tyska "Gebrauchsanweisungen". Även lagtexter är enklare att författa på svenska än på många andra språk.

Men när det kommer omkring de sinnliga, abstrakta och filosofiska finns det många hinder i det svenska språket. För subtilitet i dessa discipliner krävs det, likt engelskan, "idioms" som är svåra att förstå för utomstående och oinvigda för den inte kan uttryckas med vanligt ordförråd och grammatik. Där upplever jag tyska och franska som mera effektiva eftersom det finns större möjligheter till nya ordbildningar och nyansering inom ramen av det ordinarie vardagsspråket.

Ett språk som kombinerar alla dessa aspekter på ett förträffligt sätt och dessutom är extremt kompakt är latin. Tyvärr pratas detta språk inte längre, kanske just för att det inte fanns behov för en sådan generalitet. Man skall också komma ihåg att det aldrig talades av många människor i den form vi känner till det. Men det är inte utan anledning att det tjänstgjorde som vetenskapens språk genom nästan 2000 år. Det fanns aldrig någon tvivel att använda latin för att överföra avancerad kunskap mellan generationerna. Detta är kanske den enskild viktigaste förutsättningen för vår tids kunskapsexplosion. Nu har vi datorer och media med enorma lagringsmöjligheter. Vi behöver inte vara rädda om att kunskap går förlorad, bara vi ids sätta os ner och knappa ner den för eftervärlden.

Man vet aldrig, kanske människorna kommer att läsa på MPR om tusen år eller så, hehe

M.v.h.

//Singha711

Tack!

Svenska är ett mycket kompakt och koncist språk - men charmigt ändå (när man förstår sig på det).

:::

Varför använder de inte "systemen" om de syftar på de redan nämnda systemen i plural?

Jag är bara nyfiken na kha.

Böjningen av bestämd- och obestämdform har vi inte på thailändska och det är bland de svåraste saker i det svenska språket. Mest när och hur man ska använda bestämd eller obestämd form.

:::

Natti natti

Magrood

Jag tycker också att svensk grammatik är jättesvårt och har svårt för reglerna. Ofta vet jag bara hur jag ska skriva, det kom med modersmjölken på nått sätt. Men att förklara reglerna då är jag ute på djupt vatten. Tur att det finns så många andra duktiga skribenter som redan förklarat det mesta.

"När" är jag bättre på att förklara, det är enklare, än att beskriva "hur". När man inte vill eller får vara partisk, dvs hänvisa till en bestämd sak eller person använder man obestämd form. Rapportskrivande är ett typisk område när man inte bör vara partisk. Naturligtvis måste man ibland använda bestämd form där också men bara i undantagsfall. Om man gör en undersökning av olika produkter t.ex.

Då beskriver man inte i bestämd person vem som gjort vad i undersökningen. För spårbarheten anges ändå vilka som gjort undersökningen, men inte i den löpande texten. De olika produkterna hänvisar man också till och beskriver i neutral form.

Extremexemplen är väl kanske inom rättsväsendet där man använder ord som käranden och svaranden för att inte peka ut personer, men ändå göra det.

Jag tycker också att svensk grammatik är jättesvårt och har svårt för reglerna. Ofta vet jag bara hur jag ska skriva, det kom med modersmjölken på nått sätt. Men att förklara reglerna då är jag ute på djupt vatten. Tur att det finns så många andra duktiga skribenter som redan förklarat det mesta.

.

Det roliga med att lära sig ett andra språk på djupet är att man lär sig att se på sitt modersmål på ett mera strukturerat sätt. Om man inte är barn förstås som kan lära sig flera språk "genom modersmjölken". Det är inte ovanlig att en utlänning kan förklara språkliga fenomen bättre än en inhemsk som bara pratar sitt modermål. Utlänningen tvingas lära sig språket med hjärnan medan "infödingen" sveper in språket "med modersmjölken". Men detta handikapp försvinner när man lär sig ett andra språk på djupet.

Svenska tycker jag är både lätt och svår. Den har, liksom engelskan, en ganska låg tröskel att komma igång, åtminstone om man har ett modermål inom den (indo-)germanska språkfamiljen. Men liksom engelskan kräver den mycket övning och färdigheter att kommunicera på ett mera subtilt sätt. Där räcker det inte med den vanliga grammatiken utan man få lära sig en stor mängd av situationsbundna uttryck och floskler (idioms). Tyska däremot har en hög grammatikalisk tröskel vilket många "plågade" svenskar har intygad för mig. Men i gengäld kommer man väldigt långt med denna basgrammatik och ett grundläggande ordförråd. Men då måste man komma ihåg att det moderna tyska bygger på ett medvetet val som Martin Luther gjorde när han översatte bibeln till tyska. Han valde ut en speciell dialekt (ämbetstyska i nedre Sachsen) för att få störst möjliga spridning och språkkraft. Detta har utan tvekan också påverkat det svenska språket som hade säkert utvecklats annorlunda utan prästernas inflytande.

M.v.h.

//Singha711

Det roliga med att lära sig ett andra språk på djupet är att man lär sig att se på sitt modersmål på ett mera strukturerat sätt. Om man inte är barn förstås som kan lära sig flera språk "genom modersmjölken". Det är inte ovanlig att en utlänning kan förklara språkliga fenomen bättre än en inhemsk som bara pratar sitt modermål. Utlänningen tvingas lära sig språket med hjärnan medan "infödingen" sveper in språket "med modersmjölken". Men detta handikapp försvinner när man lär sig ett andra språk på djupet.

//Singha711

Tackar er alla för tips o råd.

Själva böjningen är ganska lätt men att kunna välja rätt form är jättesvårt.

:::

är sig att se på sitt modersmål på ett mera strukturerat sätt

Håller med dig helt o hållet.

Jag förstod den thailändska grammatiken bättre efter att jag pluggat svenska.

(Ja, jag hör att en del säger att thailändska saknar grammatik. Vi har grammatik - men vi kan inte det själva he he he. Eller så är det ingen som orkar förklara det för er. + att det är så många undantag så det känns inte så lönsamt att kämpa med grammatiken, kanske.)

:::

Magrood

-som undrar om det är ngt fel med sin modersmjölk, för de orden som Liam kan säga är antingen Svenska eller engelska. -

Magrood

-som undrar om det är ngt fel med sin modersmjölk, för de orden som Liam kan säga är antingen Svenska eller engelska. -

Vänta till han börjar skriva då ska du se att han får till den thailändska grammatiken.

Vänta till han börjar skriva då ska du se att han får till den thailändska grammatiken.

Hoppas det...

Mvh

Magrood

Tackar för era snabba svar.

Känns mycket lättare nu.

Du lär dig om uppbyggnad av system i energitekniska anläggningar och funktioner hos system med tillhörande kompeonenter som gör att du kan få jobb som t.ex. fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd.

Vilket system?

Menar de VVS-systemet i fastigheten?

Eller syftar de tillbaks till texten innan dvs "system i energitekniska anläggningar"... med i så fall borde det väl står "systemet" om man syftar tillbaks till något som man nyss har nämnt?

Lite förvirrad...

Magrood

Mja, Magrodan kan mer svenska än den som skrivit texten i alla fall.

Skribenten avser säkert de system han tidigare nämnt men han syftar inte tillbaka på dem.

Skribenten kunde tex skrivet "Du lär dig om uppbyggnad av system i energitekniska anläggningar och funktioner hos dessa system med tillhörande komponenter .."

För inte lär man sig om funktioner och komponenter hos system i allmänhet när man utbildar sig till fastighetsskötare.

MVH/BanArne

Svenska tycker jag är både lätt och svår. Den har, liksom engelskan, en ganska låg tröskel att komma igång, åtminstone om man har ett modermål inom den (indo-)germanska språkfamiljen. Men liksom engelskan kräver den mycket övning och färdigheter att kommunicera på ett mera subtilt sätt. Där räcker det inte med den vanliga grammatiken utan man få lära sig en stor mängd av situationsbundna uttryck och floskler (idioms). Tyska däremot har en hög grammatikalisk tröskel vilket många "plågade" svenskar har intygad för mig.

Ja, tyska har mycket grammatik, MEN det är en massa regler, så de är "bara" att läsa in. Mycket jobb, men inte särskilt svårt.

Svenska grammatiken däremot är väl mest undantag, d v s nästan omöjligt att lära sig perfekt om man inte har det som modersmål?

(Lite svårt för mig att bedöma, eftersom jag har svenska som modersmål, men många säger att svenska grammatiken är mycket svår p g a undantagen.)

Ja, det finns många låneord mellan germanska språken och även från de latinska, vilket gör att det man kan förstå en hel del mer än vad man har lärt sig under studier i det språket. Iofs är numera inte alltid betydelsen riktigt densamma, men tillräckligt för att man ska kunna fatta.

(((T ex kompanjon (sve), compaion (eng), companero (spa). Min farfar (museiechef) hoppade in som guide då det fattades, och guidade även tyskar och engelsmän, fastän han bara kunde några få ord. Men det gick bra ändå med kroppspråk och han pratade svenska med tyskt sound till tyskarna och engelskt sound till engelsmännen. Besökarna fattade t o m många av hans skämt !

Men jag tycker att Svenska uttal är lättare än engelska.

För det mesta så uttalas det som det stavas, och det stavas som det uttalas. :av-109998:

:::

Ni som får lära er andra språk i samma språkfamilj har en fördel av att många ord är samma som Sek Loso Uncle skrev.

Vi har inte det.

Det finns några ord som låter ungefär samma men betyder helt olika:

Vänta = glasgögon på thai

Hoj på svenska = musla på thai

Samlor på thai låter ganska lika ett svenskt ord.

Pueng (bi på thai) liknar också ett ord på svenska.

Namn pueng (vätska från pungen - alltså honung)

Bäst att sluta här.

Ett till bidrag från grov göteborska: hej på dej (=vems plara-lerburk är det?)

Mvh

Magrood

En fråga kha.

Till xxx kan du ringa för rådgivning och tidsbokning. Trots riktnumret så är det ett lokalsamtal.

Vad menas det med "Trots riktnumret så är det ett lokalsamtal."?

Menar man att: trots att vi här anger riktnummer så ska du inte slå det om du ringer från samma område, eller?

Eller menar man trots att man måste slå riktnummer så kostar det bara som ett lokalt samtal? Men nu för tiden kostar det väl samma oavsett avståndet mellan den som ringer och det numret man ringer till inom landet?

Jag tror att det är det första alternativet. Men jag vill vara säker att jag har förstått det rätt na kha.

Mvh

Magrood

Det finns några ord som låter ungefär samma men betyder helt olika:

Vänta = glasgögon på thai

Magrood

Var på väg till bilen med lilltjejen häromdagen.

- Pappa vänta!

- Ja, dina ligger i bilen, mina har jag på mig

- Nej, Stoooooooooopp!

- Vad älskling?

- Vänta!

- Ok, behver du hjälp med något (hon ser lite bekymmrad ut)

- Min Kapraow är borta!

- Men älskling du hade ingen väska med dig idag.

- Titta, Kapraow may yuu (pekar på sin kjol)

- (plotsligt går det upp for mig) Skall pappa vrida kjolen så fickan kommer där du kan se den?

- Yes, please

- Sådär!

- Tack!

- Pappa, vänta!

- Men jag står ju alldeles här

- Vänta kong Amelia junaya?..

trilingual är lite av en utmaning ibland...

En fråga kha.

Till xxx kan du ringa för rådgivning och tidsbokning. Trots riktnumret så är det ett lokalsamtal.

Vad menas det med "Trots riktnumret så är det ett lokalsamtal."?

Menar man att: trots att vi här anger riktnummer så ska du inte slå det om du ringer från samma område, eller?

Eller menar man trots att man måste slå riktnummer så kostar det bara som ett lokalt samtal? Men nu för tiden kostar det väl samma oavsett avståndet mellan den som ringer och det numret man ringer till inom landet?

Jag tror att det är det första alternativet. Men jag vill vara säker att jag har förstått det rätt na kha.

Mvh

Magrood

Förr (för ca 10 år sen) så kostade det olika att ringa i Sverige

Lokalsamtal kostade då kanske 10 öre i minuten

rikssamtal kostade olika hur långt man ringde, kanske Uppsala-GBG

kostade 30 öre minuten, medans Uppsala-malmö kostade 50 ör minuten

Men när datorer och internettelefoni utvecklades så ändrades detta

däför kan dom säga att det kostar som ett lokalsamatal att ringa

riks (riket Sverige) samtal.