Alisa brukar tacka sin lyckliga stjärna över det faktum att hon har 4 systrar och endast 2 bröder!
Wille är det den älste som har hela ansvaret. :sCh_christianpray2: Maitan.
Alisa brukar tacka sin lyckliga stjärna över det faktum att hon har 4 systrar och endast 2 bröder!
Wille är det den älste som har hela ansvaret. :sCh_christianpray2: Maitan.
Alisa brukar tacka sin lyckliga stjärna över det faktum att hon har 4 systrar och endast 2 bröder!
Jag förstår det, hon är glad att hon har systrar att dela plikterna med. Det är ju så att det är döttrarnas ansvar att ta hand om föräldrarna om inga döttrar finns så kan söner eventuellt hjälpa till. Så ensamma döttrar får det jobbigt.
Mvh
Magnus-Chumphae
Ja, vad ska man tycka? Ett nog så aktuellt ämne visa det sig.
Fru Baa har en syster, inga bröder.
Systern har en son, 15 år och Fru Baa en dotter 11 år som båda bor hos morföräldrarna, (p.g.av skola och att dom båda vill det).
Grabben tillåts dra omkring vind för våg, fick en NY MC av morfar som han efter 3 månader inte ens sköljt av.
"Våran" dotter fick en cykel av oss, den hon hade tidigare fanns det inga bromsar på och att laga den, Njaa, kostar ju pengar.
Men nu får hon cykla till skolan i alla fall, och hon låser in sin cykel som hålls ren o snygg.
I går gick inte MC:n, vem tog då den fina cykeln till skolan och lämnade en gråtande flicka hemma utan en uns av förståelse varför HAN inte skulle ha cykeln.
MEN, nu råkar det vara så att detta accepterade inte Herr Farangen och foten sattes ned rättså rejält med påföljd av att dottern senare på kvällen fick en åthutning av grabbhalvan som idag fick en likaledes av mig, så nu ligger vi taskigt till hos svärföräldrarna, men INGEN rör cykeln mer, i alla fall inte den närmaste tiden och i varje fall inte så vi får reda på det. (tror jag)
Att resa med barn i Thailand är trevligt. Som de flesta märkt är thaiarna hemskt trevliga med barn och man blir i princip alltid positvt bemött var man än tar med småbarn. De thailändska barnen är i mångt och mycket hela familjens angelägenhet och har det säkerligen bra även om en eller båda föräldrarna under ibland mycket långa perioder måste befinna sig på annan ort för att arbeta.
Thaitjejer i Sverige är säkert i mångt och mycket också bra med barn men under de 10 år jag umgåtts med thaifolk i Sverige har jag lagt märke till en del underligheter. En hel del tjejer gullar och leker med barnen men när det kommer till verkligt ansvar så lyckas de inte så bra. Inte så ovanligt att barnen i princip lämnas utan tillsyn i timmatal när deras mammor spelar kort, äter mat, skvallrar osv. sällan verkar de göra saker för barnets skulle utan de gör saker för sin egen skull och så får barnen hänga med.
När svenska par separerar sig är det ovanligt att kvinnan lämnar sin barn på heltid hos sin fd man. Men jag känner till en hel del fall där thaitjejer som plötsligt skall byta karl helt enkelt lämnar sina barn och drar till den nya gubben. (I och för sig bra för mannen som får ta hand om sina barn)
När det kommer till uppfostran så är det inte ovanligt med mycket skäll och ibland även aga.
Är ovanstående något som någon annan känner igen? Eller är det jag som stötter på de undantag som beter sig konstigt?
om ovanstående skulle var ett delvist utbrett mönster. Vad beror det i så fall på?
kan det vara så att thaiare har en delvis annourlunda bild av barnens funktion och ser att barnen skall vara till för föräldrarna istället för att föräldrarna skall vara till för barnen?
Tillägas bör dock att de flesta thaitjejer med barn som jag stött på i Sverige sköter sina ungar jättebra men ovanstående har jag stött på oroväckande ofta.
Neil
Det här ser man ofta, inte alla, men tyvärr är det vanligt.
U-C
Ja, vad ska man tycka? Ett nog så aktuellt ämne visa det sig.
Fru Baa har en syster, inga bröder.
Systern har en son, 15 år och Fru Baa en dotter 11 år som båda bor hos morföräldrarna, (p.g.av skola och att dom båda vill det).
Grabben tillåts dra omkring vind för våg, fick en NY MC av morfar som han efter 3 månader inte ens sköljt av.
"Våran" dotter fick en cykel av oss, den hon hade tidigare fanns det inga bromsar på och att laga den, Njaa, kostar ju pengar.
Men nu får hon cykla till skolan i alla fall, och hon låser in sin cykel som hålls ren o snygg.
I går gick inte MC:n, vem tog då den fina cykeln till skolan och lämnade en gråtande flicka hemma utan en uns av förståelse varför HAN inte skulle ha cykeln.
MEN, nu råkar det vara så att detta accepterade inte Herr Farangen och foten sattes ned rättså rejält med påföljd av att dottern senare på kvällen fick en åthutning av grabbhalvan som idag fick en likaledes av mig, så nu ligger vi taskigt till hos svärföräldrarna, men INGEN rör cykeln mer, i alla fall inte den närmaste tiden och i varje fall inte så vi får reda på det. (tror jag)
Ja Baa,
Detta är obegripligt för mig. Sönerna tillåts göra vad dom vill, medan döttrarna förväntas hjälpa till med det ena och det andra utan att klaga.
Du gör helt rätt i att påpeka detta och sätta ner foten...
Citat från min kvinnliga thai privatlärare i Chiang Mai: "Thai women are considered second class citizens".
Herr Chang har talat.
Har ni tänkt på att flickorna oftast är väldigt artiga och duktiga att hjälpa till. Våran dotter är nu 13 år och fortfarande en riktig pärla. Den thailänska uppfostran gällande flickorna kanske är tuff. Den skiljer ju sig från den svenska uppfostran. Vad tycker ni andra om det. Är det bra eller dåligt?
Har ni tänkt på att flickorna oftast är väldigt artiga och duktiga att hjälpa till. Våran dotter är nu 13 år och fortfarande en riktig pärla. Den thailänska uppfostran gällande flickorna kanske är tuff. Den skiljer ju sig från den svenska uppfostran. Vad tycker ni andra om det. Är det bra eller dåligt?
Jag kan tycka både och.
Barn ska få vara barn i första hand, sen samtidigt är det väl helt rätt att barn får lära sej att vara behjälplig vid behov men inte till överdrift.
Har ni tänkt på att flickorna oftast är väldigt artiga och duktiga att hjälpa till. Våran dotter är nu 13 år och fortfarande en riktig pärla. Den thailänska uppfostran gällande flickorna kanske är tuff. Den skiljer ju sig från den svenska uppfostran. Vad tycker ni andra om det. Är det bra eller dåligt?
En liten förändrad uppfostran som behåller det positiva med thailändsk uppfostran. Det vill säga, det du framhåller. Samtidigt att få in lite mera kritiskt tänkande och självständighet. Håller även med kycklingen att barn ska hinna med att vara barn också.
Inte är det så enkelt att hitta en bra kompromis.
Vem sitter med facit i hand?
Det där med snyltande släktingar känner jag mycket väl till.Att tjata på en syter/bror/son /dotter funkar kanske 1 ggr på 10 så då är det bara att hållas för den tionde gången funkar det.Det tog mig 15 år att få min fru att inse att så är fallet.Att de lyckats krama ur ansenliga summor som jag indirekt fått stå för har aldrig bekommit henne förrens de sista åren,men nu när hon arbetar själv och ser vad hon får slita för sin lön så är det annat ljud i skällanJag fattar inte heller det här med söner och döttrar i Thailand. Fru Chang är ensam dotter, och av någon anledning tycker man det är hennes ansvar att ta hand om far och mor. Eller har hon självmant tagit på sig detta? Detta skedde innan hon träffade mig så jag undanber mig kommentarer om farangfaktorn.
Hon har ju fyra bröder varav en av dom är varken närande eller tärande. Den andre hjälper till på ett för mig imponerande sätt med tanke på vad han tjänar. Nummer tre och fyra är hopplösa snyltare som inte drar sig för att ringa fru Chang (dvs låta en ringsignal gå fram och sedan lägga på) och be om bidrag till deras utgifter. Mig ringer dom inte, för dom vet dom inte får en satang från mig...
Jag får ont i magen när jag tänker på vilken press detta sätter på fru Chang, men vad kan jag göra annat än uppmana henne att säga att det finns inga pengar att skicka?
Herr Chang har talat.
En liten förändrad uppfostran som behåller det positiva med thailändsk uppfostran. Det vill säga, det du framhåller. Samtidigt att få in lite mera kritiskt tänkande och självständighet. Håller även med kycklingen att barn ska hinna med att vara barn också.
Inte är det så enkelt att hitta en bra kompromis.
Vem sitter med facit i hand?
Har man inte fått perfekt uppfostran om man är uppväxt i Sverige på 50-talet? ![]()
Jag tycker en sak glöms bort, nämligen föräldrarna. Det är inte bara hur man uppfostrar barn utan
också hur man själv agerar. Wille skrev tex att hans dotter gillar rosa och vill shoppa vilket
jag gissar att din dotters mamma gillar. Wille du kommer fungerar som mall när hon skall skaffa man i framtiden. Konsensus är att vara en bra förälder är att var en bra medmänniska, barn gör samma saker som vuxna gör.
Fråga Clark Olofsson och Svartenbrandt,dom håller nog inte med dig.Även solen har fläckar.
Har man inte fått perfekt uppfostran om man är uppväxt i Sverige på 50-talet?
Alla uppväxta på 50-talet är perfekta, har aldrig hört talas om att någon har orsakat problem på något sätt.
Fråga Clark Olofsson och Svartenbrandt,dom håller nog inte med dig.Även solen har fläckar.
De har säkert förfalskat leggen.![]()
Följetongen fortsätter, man blir så jävla trött,.
Jaha...så har det hänt som man i sin vildaste fantasi inte kunnat tänka sig.dom vill att "Farangen" ska betala 1200 bath för rensning av elekronikboxen på MC:n som grabbhalvan misskött.nu ligger vi ÄNNU taskigare till hos svärföräldrarna, jag blåneka...stackars fru Baa som får sitta emellan men jag har förbjudit henne att skicka en enda bath i den riktningen...och cykeln använder dottern, so far so good. ![]()
Logga in för att svara.