När det gäller marknadspriser så är det ju den som prutar bäst som brukar få det bästa priset.
Farang eller ej. Inget att säga till att alla vill maximera förtjänsten.
Jag brukar hålla mig i bakgrunden och låta fru GD sköta den delen, för hon är helt suverän
i prutandets konst. Utan att veta exakt vad som sägs så skäms jag över hennes metoder.
När det gäller inträde till offentliga platser eller statliga inrättninger så tycker jag
att de differentierade priserna i princip är ren diskrimination, men det är ju bara ett personligt
ställningstagande. Kan diskuteras, men argumenten för och emot är ungefär lika bra.
Det svåra är att vara såpass principfast att man stannar utanför attraktionen eller åker hem direkt.
Efter att lugnt ha meddelat anledningen i biljettluckan, förståss, för allt annat tycks vara en meningslös
fight mot thailändska väderkvarnar (som f.ö. verkar våra mycket mera svårslagna än andra länders do.) 
Räkna för allt i världen inte om prisskillnaden till svenska kronor för då är risken stor att man överger principerna.
mvh GD