Jag vill ändå tro och hoppas att demokrati är det bästa styrelsesättet långsiktigt, man är ju liksom som svensk uppvuxen med folkstyre som en grundläggande princip. Men med exempel som Trump och Brexit blir man ju rätt less på demokratin. Fast en "demokrati" som bygger på att folk ska godkännas av en från början självutnämnd elit....tveksamt
Det styrelsesättet skulle i så fall påminna om Kinas. Medlemskap i kommunistpartiet ansöker man om, och man genomgår såvitt jag fattat det en del kunskapstester också, liksom en screening av att man har de "rätta" åsikterna. 89 miljoner kineser av 1,3 miljarder är medlemmar i kommunistpartiet, och har därigenom en rösträtt (i alla fall under perioden efter Mao och före Xi Jinping). Ofrånkomligt drabbas dock ett sådant system av toppstyrning.
Är det en väg vi ska ta i västvärlden bara för att demokratin just nu har en del problem? Jag vill inte tro det. Får puffa igen för Jan Schermans utmärkta dokumentär "Länge leve demokratin", där han går igenom det mesta av de problem demokratin har just nu, och låter väldigt många komma till tals. Den mest tydliga lösningen, som jag också tror på, är att politikeryrket måste uppgraderas så att vi får mer kompetenta politiker, idag är det ju alldeles för många klappträn. Ett sätt är bättre ersättningar, tex dubbla löner eller mer för statsråd och riksdagsmän. Bra förslag tycker jag.
Jan Scherman, TV4:s förra vd, säger att han alltid har tagit den svenska demokratin för självklar. Men för två år sedan började han undra om han invaggat sig själv i falsk trygghet. Det blev starten på en lång resa genom den svenska makteliten. Är partitopparna, börsdirektörerna, riskkapitalisterna och politikens grå eminenser säkra att demokratin kommer att överleva deras tid vid makten? Eller håller de bara låg profil i debatten för att inte oroa oss andra? Svaren har inte gjort honom lugnare. Del 1 av 3.
