Den nya verkligheten

Atom
Lite bättre
29 aug. 2021#1

Det har diskuterats tidigare om en framtid med hårdare konkurrens där en liten grupp människor tjänar riktigt bra och den stora massan bara tjänar precis så de klarar sig. I USA har det varit sanning länge och i Östasien likaså, se länken nedan.

 

https://edition.cnn.com/2021/08/28/economy/china-japan-korea-youth-intl-dst-hnk/index.html

 

Jag har själv erfarenhet från arbetskamrater i Shanghai som betalar 70% av nettolönen i hyra för ett litet kyffe i en skabbig förort, en kollega i Korea vars unge satt inträdesprov till en ”elitförskola” när hon var 3 år, vår agent i Japan påstår att han under sitt arbetsliv aldrig varit hemma innan klockan 21 osv.
 

När min dotter hade sin 9-års födelsedag så kunde en av hennes bästa kompisar, en liten Singaporeansk tjej, inte komma för att hon hade undervisning hela dagen; en söndag under halvterminslovet.    Min egen dotter pluggar aldrig under 12 timmar på en helg och 4-6 timmar varje dag under sommarlovet; dock helt av egen vilja.

 

Det här är vad svenska ungdomar och företag har att konkurrera med, och det är givetvis inte så lätt. Som artikeln antyder dock; kan de fortsätta på det sättet? 
 

Vad tror ni; kommer vi närma oss dem eller kommer de närmaste sig oss? Jag önskar givetvis att de närmar sig oss men jag är rädd att vi istället närmar oss dem. En liten elit jobbar 60 timmar i veckan och tjänar bra medans den stora massan jobbar 40 timmar i veckan (men med mindre semester än idag) för minimala löner.

 

 

Alarik
partipolitiskt obunden
29 aug. 2021#2

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad har i flera års tid bedrivit ett outtröttligt korståg mot dagens skola. Det är en heroisk insats. Han har skrivit flera debattartiklar i veckan, dragit fram obekväma forskningsrön och ställt de ansvariga till svars.

Nu finns hans argument samlade i en bok: ”Obekväma sanningar om skolan” (Natur & Kultur). Jag rekommenderar den varmt till alla som är det minsta intresserade av skolans framtid.

På punkt efter punkt visar han hur den svenska skolan har hamnat snett. Modern hjärnforskning visar att eleverna lär sig mest genom lärarledd undervisning i helklass. Ändå har katederundervisningen fått stryka på foten sedan mitten av 90-talet samtidigt som mängden ensamarbete har ökat explosionsartat. 

Skogstad beskriver hur lärarrollen har förvandlats från en kunskapsförmedlande auktoritet till en social coach. Enligt den så kallade progressiva pedagogiken, som starkt har präglat svensk skola, lär sig eleverna nämligen bäst om de själva får upptäcka och konstruera sin kunskap. 

Ett annat kärt debattämne är läxor. Isak Skogstad dundrar på med forskning som visar positiva effekter av både läxläsning och återkommande tester av elevernas kunskaper. Även här sticker Sverige ut med färre läxor än genomsnittet i västvärlden och en påtaglig minskning över tid. ”Svenska elever ägnar faktiskt nästan minst tid av alla länder i OECD åt skolarbete i form av lektionstid och läxläsning.”

Desto fler timmar ägnar de sig åt skärmar. Svenska elever tillbringar mer tid online, både under skoldagen och på fritiden, än elever i andra länder. Kostnader för elevdatorer har skjutit i höjden, vilket har gått ut både över lärartid och inköp av traditionella läroböcker. Detta trots att det inte finns något som talar för att digitaliseringen skulle bidra till bättre kunskapsresultat.

Synen på disciplin och inkludering är andra områden där skolan har gått vilse. Alltfler elever uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet och en stor andel svenska lärare får vänta en lång stund på att eleverna ska bli tysta innan lektionerna kan påbörjas. Till det ska läggas våld och hot som är växande problem.

Men i stället för att uppmuntra skolorna att skärpa sina ordningsrutiner lägger myndigheterna hinder i vägen. Kvarsittning får exempelvis inte användas som bestraffning, enligt Skolverket. Avstängningar av våldsamma elever är sällsynta och kan överklagas av föräldrarna. ”Inte konstigt att många lärare väljer att fly yrket i ren självbevarelsedrift”, skriver Skogstad.

ANNA DAHLBERG

Expressen

evert 1
29 aug. 2021#3

Har svårt att förstå varför det ska krånglas till, ja allt ska i dag vara krångligt.

När det handlar om studier måste ändå kvalitet gå före kvantitet.

Hur det utomlands är jag novis om, men i Sverige ska samhället ta hand om kidsen så fort mamma och pappadagarna är över.

Inbillar mig att det är fel väg att gå.

Missförstå mig rätt, utbildning/kunskap är aldrig fel.

Tyvärr finns det för få i Sverige som kan konsten att just förmedla kunskap.

lekis, fritids, förskola, (grund)skola är mer eller mindre bara en förvaring av kidsen.

Ställer någon krav på kunskapsbevis blir det ett ramaskri från de röda ( V S MP C), L tillsammans med de borgerliga är väl de enda som vill ha en bättre utbildning

Mycket som ungdomarna saknar när de väl kommer till högskolan.

Den grupp som senare lyckas bra i högskolan (efter gymnasiet) blir de kommande höginkomsttagarna om de nu inte emigrerar.

Övriga får delvis hoppas på bidrag från samhället, bl.a. då hyresbidrag och eller liknande bidrag som är utformade för låginkomsttagarna.

Det går inte att koma ifrån att utbildningssystemet i högsta grad är socialistinfiltrerat, gäller att hålla den stora massan så okunnig som möjligt.

Rika och eller välutbildade människor är några man inte kan styra = lita på.

Atom
Lite bättre
29 aug. 2021#4
2 hours ago, Alarik said:

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad har i flera års tid bedrivit ett outtröttligt korståg mot dagens skola. Det är en heroisk insats. Han har skrivit flera debattartiklar i veckan, dragit fram obekväma forskningsrön och ställt de ansvariga till svars.

Nu finns hans argument samlade i en bok: ”Obekväma sanningar om skolan” (Natur & Kultur). Jag rekommenderar den varmt till alla som är det minsta intresserade av skolans framtid.

På punkt efter punkt visar han hur den svenska skolan har hamnat snett. Modern hjärnforskning visar att eleverna lär sig mest genom lärarledd undervisning i helklass. Ändå har katederundervisningen fått stryka på foten sedan mitten av 90-talet samtidigt som mängden ensamarbete har ökat explosionsartat. 

Skogstad beskriver hur lärarrollen har förvandlats från en kunskapsförmedlande auktoritet till en social coach. Enligt den så kallade progressiva pedagogiken, som starkt har präglat svensk skola, lär sig eleverna nämligen bäst om de själva får upptäcka och konstruera sin kunskap. 

Ett annat kärt debattämne är läxor. Isak Skogstad dundrar på med forskning som visar positiva effekter av både läxläsning och återkommande tester av elevernas kunskaper. Även här sticker Sverige ut med färre läxor än genomsnittet i västvärlden och en påtaglig minskning över tid. ”Svenska elever ägnar faktiskt nästan minst tid av alla länder i OECD åt skolarbete i form av lektionstid och läxläsning.”

Desto fler timmar ägnar de sig åt skärmar. Svenska elever tillbringar mer tid online, både under skoldagen och på fritiden, än elever i andra länder. Kostnader för elevdatorer har skjutit i höjden, vilket har gått ut både över lärartid och inköp av traditionella läroböcker. Detta trots att det inte finns något som talar för att digitaliseringen skulle bidra till bättre kunskapsresultat.

Synen på disciplin och inkludering är andra områden där skolan har gått vilse. Alltfler elever uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet och en stor andel svenska lärare får vänta en lång stund på att eleverna ska bli tysta innan lektionerna kan påbörjas. Till det ska läggas våld och hot som är växande problem.

Men i stället för att uppmuntra skolorna att skärpa sina ordningsrutiner lägger myndigheterna hinder i vägen. Kvarsittning får exempelvis inte användas som bestraffning, enligt Skolverket. Avstängningar av våldsamma elever är sällsynta och kan överklagas av föräldrarna. ”Inte konstigt att många lärare väljer att fly yrket i ren självbevarelsedrift”, skriver Skogstad.

ANNA DAHLBERG

Expressen

Personligen är jag inte något stort fan av Isak; ytterst förvånad att en snubbe född på 90-talet vill vrida tillbaka skolan till 70-talet.

 

Min dotter går i en brittisk skola och deras skolplan är ganska lik den svenska. Det är en utbildning som är ofantligt mycket bättre än den jag fick och givetvis ännu bättre om man betänker dagens krav; det är alltså inte där problemet är. Katederundervisning om fakta typ Hallands åar och Kebnekajses höjd är givetvis helt ute då den informationen bara är en googling bort; problemlösning, inhämtande och värderande samt presenterande av information är ofantligt mycket viktigare.
 

Isak har dock en poäng när det gäller krav och disciplin; och det är givetvis där skolan, precis som samhället i övrigt, fallerar. De tidiga åren ska präglas av inlärning genom lek etc men det innebär inte att ungarna får göra vad de vill. Från 10-årsåldern ska man kunna begära att det läggs en timme om dagen på läxor och görs inte det så måste ungen kunna bestraffas; precis som ifall de stör på lektionerna.

 

Sedan 60-talet har Sverige, och de flesta andra västländer, följt någon form av Minsta Motståndets Lag. Tanken är givetvis god; alla ska med, men nackdelen är att kraven ständigt sänks och orsakerna för att misslyckas blir acceptabla ursäkter, även om slöhet är största anledningen.

 

Det är väl lite kontentan av CNN-artikeln; det krävs både pengar och engagemang för att ungarna ska få en bra utbildning men för att ha pengarna måste man jobba 12 timmar om dagen och då har man kanske inte tid eller ork för engagemanget och därför väljer framgångsrika människor att inte ha några barn.

 

 

Alarik
partipolitiskt obunden
29 aug. 2021#5

Hallands åar?

Behövs inte googla inte.

Laga ni äta vi

När det gäller Kebnekajses höjd är det värre

den snöhöljda sydtoppen fortsätter att krympa och avsmältningen det senaste året ligger på närmare två meter.

Problemlösning?

Snart finns det mesta på Youtube.

bambam
29 aug. 2021#6

Jag tror personligen att det alltid kommer behövas duktiga hantverkare, vi pratar då om toppen av yrken där du behöver kunna räkna ut olika

formler mm.

Har själv verkat i vvs yrket som har vart som många andra yrken utsatt av öststatare  med lönedumpning mm, vad jag vill komma till är

när det behövs matematik för att t.ex räkna ut vilken dimension  som behövs pga tryckförlust i ett gasrör då lyser dessa med sin frånvaro lika

så när det behövs utbildning och certifikat för medicinska gaser  mm, ja nästan allt du behöver ha suttit i en skolbänk för.

Slutsats ? det kommer alltid  finnas plats för hantverkare med  högre utbildning ja även för avskrapet för dom gör ju jobb som ingen vill göra.

Atom
Lite bättre
29 aug. 2021#7
2 minutes ago, bambam said:

Jag tror personligen att det alltid kommer behövas duktiga hantverkare, vi pratar då om toppen av yrken där du behöver kunna räkna ut olika

formler mm.

Har själv verkat i vvs yrket som har vart som många andra yrken utsatt av öststatare  med lönedumpning mm, vad jag vill komma till är

när det behövs matematik för att t.ex räkna ut vilken dimension  som behövs pga tryckförlust i ett gasrör då lyser dessa med sin frånvaro lika

så när det behövs utbildning och certifikat för medicinska gaser  mm, ja nästan allt du behöver ha suttit i en skolbänk för.

Slutsats ? det kommer alltid  finnas plats för hantverkare med  högre utbildning ja även för avskrapet för dom gör ju jobb som ingen vill göra.

Det kommer alltid behövas duktiga hantverkare. Men antalet som behövs går ned varje år; ingen lagar en TV, tvättmaskin etc längre; man köper en ny, och tillverkningsindustrin får allt mindre betydelse. Det kommer också alltid behövas fotbollsspelare och sångare; men där är det givetvis bara en på tusen som lyckas.

 

Mitt inlägg var dock inte om att alla måste plugga mer, det handlade om huruvida vi tror att den vansinniga konkurrensen både inom skola och arbetsliv som vi ser i Östasien, även kommer komma till Sverige en dag.

Tommy
Kalsarikännit
29 aug. 2021#8
15 minuter sedan, skrev Alarik:

Hallands åar?

Behövs inte googla inte.

Laga ni äta vi

När det gäller Kebnekajses höjd är det värre

den snöhöljda sydtoppen fortsätter att krympa och avsmältningen det senaste året ligger på närmare två meter.

Problemlösning?

Snart finns det mesta på Youtube.

Vi ska äta, ni ska laga!

 

 

MVH

andrejsdenruskige

29 aug. 2021#9
1 timme sedan, skrev bambam:

Jag tror personligen att det alltid kommer behövas duktiga hantverkare, vi pratar då om toppen av yrken där du behöver kunna räkna ut olika

formler mm.

Har själv verkat i vvs yrket som har vart som många andra yrken utsatt av öststatare  med lönedumpning mm, vad jag vill komma till är

när det behövs matematik för att t.ex räkna ut vilken dimension  som behövs pga tryckförlust i ett gasrör då lyser dessa med sin frånvaro lika

så när det behövs utbildning och certifikat för medicinska gaser  mm, ja nästan allt du behöver ha suttit i en skolbänk för.

Slutsats ? det kommer alltid  finnas plats för hantverkare med  högre utbildning ja även för avskrapet för dom gör ju jobb som ingen vill göra.

Att använda formler är inte så svårt. Formeln är ju redan där.

Wangthong
29 aug. 2021#10
1 timme sedan, skrev Atom:

Det kommer alltid behövas duktiga hantverkare. Men antalet som behövs går ned varje år; ingen lagar en TV, tvättmaskin etc längre; man köper en ny, och tillverkningsindustrin får allt mindre betydelse. Det kommer också alltid behövas fotbollsspelare och sångare; men där är det givetvis bara en på tusen som lyckas.

 

Mitt inlägg var dock inte om att alla måste plugga mer, det handlade om huruvida vi tror att den vansinniga konkurrensen både inom skola och arbetsliv som vi ser i Östasien, även kommer komma till Sverige en dag.

Jag är realist, men många kommer nog att kalla mig pessimist. 

Vi börjar långt tillbaka när jag var ganska ung. Då började man prata om 6 timmars arbetstid. När jag var riktigt ung så hade vi 6 dagars vecka. Så det har faktiskt hänt en del. Nu kommer AI sa man redan på 90-talet. 1970 när jag gick skolan stod i en facktidning att om 5 år kommer TV'n inte att vara en stor möbel utan en tavla vi hängde upp på väggen. I början på 90 jobbade jag i arabvärlden och då fanns det en del oljeshejker som hade platt-TV. När köpte ni er första platt-TV?

 

Även om jag såg tillämpningar på AI på 90 talet så är det nu först som det börjar byggas in i tillämpningar. I stället för att konstruktörer utför beräkningar kommer de att se till att AI-systemen får rätt uppgifter att utföra konstruktioner ifrån. I stället för att massor med folk sitter framför skärmar och övervakar saker kommer systemen att bli mycket bättre på att övervaka saker och bara tala om vad som roboten behöver byta ut. Hur mycket kan egentligen robotar utföra. Inte lika flexibla som människor men de utvecklas. Man tror ju mycket på skötarrobotar och butlerrobotar. Där kommer kanske skillnaden att bli stor. De som har pengar kommer att ha en robot på ålderdomshemmet, nu menar jag kanske tvärt om. Mest troligt blir väl att de som inte har pengar tas hand om av robotar. Fast kanske de tycker att det är trevligare att prata med en människa istället för en robot, men kommer de att ha valet. 

 

Vi har alltid jobbat för att vara mest konkurenskraftiga det betyder att vi måste rationalisera. Det tror jag inte undgått någon. Hur många jobb har vi rationaliserat bort om 20 år? I och med att jobben blir färre vad kommer det att innebära? 

 

AI-systemen kommer att minska antalet konstruktörer och antalet tekniker. De som blir kvar måste bli duktigare för att kunna konkurrera.

Sverige är nog inne på rätt väg, att ta hand om alla långtidsarbetslösa kommer att bli framtiden. Att satsa på att föda dessa kommer att bli framtiden! Hoppas ni förstår ironin!

Tror ej heller på 6 timmars arbetsdag. Ska vi konkurrera med de länder som offrar allt för kunskap och är villiga att arbeta 12 timmar, blir det tufft.

Att problemlösning är det nya viktiga har vi väl insett för 20 år sedan minst. Källkritik är en annan viktig kunskap, där verkar det också gå bakåt bland de västerländska länderna. 

Batting
29 aug. 2021#11
32 minuter sedan, skrev andrejsdenruskige:

Att använda formler är inte så svårt. Formeln är ju redan där.

Man kanske bör veta vilken formel.

andrejsdenruskige

29 aug. 2021#12
21 minuter sedan, skrev Batting:

Man kanske bör veta vilken formel.

Ja, men knappt det behövs. 
Man kan göra en egen formel i en miniräknare om man så önskar och kalla den för ”trollformel”. 
Att veta när den ska tillämpas är en annan sak. 

Alarik
partipolitiskt obunden
29 aug. 2021#13
2 timmar sedan, skrev Tommy:

Vi ska äta, ni ska laga!

 

 

MVH

Ja, för norrlänningar.

 

 

B747
29 aug. 2021#14
36 minuter sedan, skrev Batting:

Man kanske bör veta vilken formel.

Formel 1.Har skakat hand med Nikki Lauda i Miami på 90 talet..Det var stort för mig.

andrejsdenruskige

29 aug. 2021#15
40 minuter sedan, skrev B747:

Formel 1.Har skakat hand med Nikki Lauda i Miami på 90 talet..Det var stort för mig.

Formel 1 är skitbra formel. 
Ger mer stålar än trollformel

Logga in för att svara.