Broken Dreams .

Nu kanske vi äntligen kan få svaret på frågan om storlekens betydelse.

hej

nja han kanske har tuggat bulten,men fått tilräkligt

vad vet ja

Singha

Ja du singha... du svalde betet med "maos lilla röda" med hull och hår. Du lättade till och med ditt hjärta för Wille och erkännde att du vuxit upp med studentvänstern på 70 talet. Försöker du nu säga att du inte längre delar dessa åsikter? Har du konverterat? Och när skedde det? Hur är det egentligen ställt singha? Vet du vart du står idag? Tror du inte att alla här på MPR själva kan läsa dina inlägg och lägga ihop ett + ett? Beträffande din egen trovärdighet så är det förmodligen en ganska aktuell fråga som du borde fundera närmare på.

Ja du Silom,

Du har alldeles rätt att jag är uppvuxen med studentvänstern med många f.d. ”kamrater” i höga positioner idag. Av och med dessa har jag nog lärt mig hur slipstenen ska dras i olika sammanhang. Tillsammans med de flesta har jag nog ”konverterat” om du så vill, senast när vi fick vår första månadslön, för då hade vi något att ”konservera” om du förstår ordleken. Men vill du veta min politiska hållning så är jag ”liberal” in i fingerspetsarna med en touch för sociala frågor. Det är jag stolt över och jag ser ingen anledning att skämmas för det, inte minst inför dig. Om du läser mina inlägg noggrant så finns det en ”antisocialistisk” eller rättare ”antikollektivistisk” reflex som nog sitter i mig sedan barnatiden. Ja, jag har varit med om en del i min barndom, född bara 2 km från järnridån. Så jag har haft massor med tillfällen att se efterkrigsverkligheten från relativt nära håll. Tiden i ”studentvänstern” betraktar jag därför som en tillfällig (5-år) förvirring i min strävan efter ”identitet”, precis som det brukar vara i alla generationer. Men nog var vi intellektuellt mycket vassare än dagens ”drönare” till ungdom. Men det är ju bra att du läser mina inlägg, då har jag inte skrivit dem förgäves, vilket är en liten tröst trots allt. Om du bara fortsätter att läsa dem, vilket jag är säker på, så kanske även du kan få en konsistent helhetsbild, där man inte plockar bara ut bitar som behagar för tillfället…

Men nu måste jag förbereda mig på ”matchen” med den ryskiga ”dräpar’n” Uffe_S!

Mvh

//Singha

Ja du Silom,

Du har alldeles rätt att jag är uppvuxen med studentvänstern med många f.d. ”kamrater” i höga positioner idag. Av och med dessa har jag nog lärt mig hur slipstenen ska dras i olika sammanhang. Tillsammans med de flesta har jag nog ”konverterat” om du så vill, senast när vi fick vår första månadslön, för då hade vi något att ”konservera” om du förstår ordleken. Men vill du veta min politiska hållning så är jag ”liberal” in i fingerspetsarna med en touch för sociala frågor. Det är jag stolt över och jag ser ingen anledning att skämmas för det, inte minst inför dig. Om du läser mina inlägg noggrant så finns det en ”antisocialistisk” eller rättare ”antikollektivistisk” reflex som nog sitter i mig sedan barnatiden. Ja, jag har varit med om en del i min barndom, född bara 2 km från järnridån. Så jag har haft massor med tillfällen att se efterkrigsverkligheten från relativt nära håll. Tiden i ”studentvänstern” betraktar jag därför som en tillfällig (5-år) förvirring i min strävan efter ”identitet”, precis som det brukar vara i alla generationer. Men nog var vi intellektuellt mycket vassare än dagens ”drönare” till ungdom. Men det är ju bra att du läser mina inlägg, då har jag inte skrivit dem förgäves, vilket är en liten tröst trots allt. Om du bara fortsätter att läsa dem, vilket jag är säker på, så kanske även du kan få en konsistent helhetsbild, där man inte plockar bara ut bitar som behagar för tillfället…

Men nu måste jag förbereda mig på ”matchen” med den ryskiga ”dräpar’n” Uffe_S!

Mvh

//Singha

Tack för ditt svar. Jag uppfattar detta som seriöst och finner ingen anledning att störa dig mera inför "matchen". Ladda på bara och tack för lite underhållande gnabb.

För den som upplever denna tråd som lite avhuggen kan jag meddela att tre inlägg från Uffe_S är raderade, och att denna person är tills vidare avstängd.

Vi accepterar inte den typen av språk i inlägg på detta forum. Singha711 har i denna fråga mitt stöd till 100%.

Herr Chang har talat.

Hej allihopa,

Nu när stormen nu har bedarrat finns det kanske anledning till lite eftertanke. Med det ene eller andra inlägget släpper jag ut mer och mer av mitt privatliv. Och det vill jag gärna fortsätta med eftersom jag tycker att jag har haft ett otroligt spännande liv som jag gärna vill dela med mig. Innan MPR har jag varit medlem i TT flera år och läst så gott som nästan alla inlägg. Ni som har varit med några år kommer kanske ihåg den långa ”prostitutionstråden” (över 3000 inlägg) efter tsunamin som utlöstes av en expressen-reporter’s billiga sätt att tjäna en hacka genom att blanda två känsliga frågor med varandra (prostitution+tsunami). Rent yrkesmässigt inget märkvärdigt, ett gediget arbete, helt i linje med dagens mediapolitik. Men i detta forum utlöste detta en storm av protester och försvar, där artikeln snart försvann ur blickpunkten. Vågorna gick högre och högre, precis som stämningen för eller emot. Å ena sidan Reine och några vapendragare, å andra sidan resten av alla aktiva medlemmar, men ännu fler förblev passiva av rädsla eller obehag att blanda sig i en sådan diskussion. Jag för min del fick nästan tvinga mig att avstå från kommentarer eftersom jag då hade jobb och uppdrag som jag inte ville äventyra genom att ”outa” mig på internet. Det är hur lätt som helst att googla fram känsliga uppgifter, sätta dessa i fel sammanhang och placera dessa skickligt för att få en förment fördel eller annans nackdel. Det vet alla politiker mycket väl så länge de har någon överlevnadsinstinkt kvar. Med detta i åtanke kan det faktiskt vara på sin plats att särskilja olika delar i debatten map tillgänglighet som har skedd med tex ”NightLife”.

Hursomhelst har jag inte denna rädsla kvar idag, eftersom jag numera är så gott som pensionerat med kontroll över de uppdrag jag fortfarande har kvar. En härlig känsla tyckte jag för nu kan jag skriva från hjärtat vad jag tycker och anser om saker och ting. För att det här skall bli lyckat har dock företagit mig att inte i onödan trampa på några ömma tår, utan att eftersträva störst möjliga harmoni i ett hav av olika åsikter och tillhörande levnadsbakgrund och –öden. Det är och förblir min övertygelse att ett budskap inte har några vidare chanser att gå fram om det förpackningen utgörs av aggressioner, fördomar och ignorans. Min första prioritet ligger alltid att bli förstådd i första hand, sedan kan man ha olika åsikter om budskapet innehåll. Det är en del av livet, alla är vi olika, men alla vill bli hörda.

Ja, då springer en dåre mitt över min väg idag. Har inte läst, än mindre förstådd vad jag står för och hotar mig fysiskt helt öppet. Vad skall man säga då? Vad har jag gjort för fel annat än att jag bara har verbaliserat en ynkligt liten del av det som fanns i huvud då? Med en skaparglädje och lust att dela med mig och få del av andras åsikter. För att tillföra något, för att det är faktiskt gratis. Alla vinner på detta. Och nu frågar jag mig, vad denna dåre kan ha hängt upp sig på i sitt tämligen förvirrade tillstånd? Många gånger misstänker jag att min avatar provocerar fram dessa känslor. I så fall ett lyckat experiment. Men jag tror inte detta. Jag tror skälet heter AVUNDSJUKA. Men på vadå? Det finns många som har det mycket bättre ställt rent materiellt. Själv blev jag blåst på rikedom genom skilsmässor med farang-kärringar, precis som många andra här. Men jag har blivit rik i själen, så där bara med att knäppa med fingrarna. Rikligt belönat för att omsätta min erfarenhet i rätt riktning. Så känner jag det i alla fall. Och detta skall ta slut idag? Nej, Nej Nej!!!

Därför skall jag ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG ge vika för alla former av hot och förnedring här i livet.

Och med detta är vi faktiskt där, där tråden började…

Mvh

//Singha711

Singha

Ja du singha... du svalde betet med "maos lilla röda" med hull och hår. Du lättade till och med ditt hjärta för Wille och erkännde att du vuxit upp med studentvänstern på 70 talet. Försöker du nu säga att du inte längre delar dessa åsikter? Har du konverterat? Och när skedde det? Hur är det egentligen ställt singha? Vet du vart du står idag? Tror du inte att alla här på MPR själva kan läsa dina inlägg och lägga ihop ett + ett? Beträffande din egen trovärdighet så är det förmodligen en ganska aktuell fråga som du borde fundera närmare på.

sihnga har tyska som modersmål/uppväkst med badermainhoff

sihnga har tyska som modersmål/uppväkst med badermainhoff

haha, clion, åtminstone en som har litet respekt…

Mvh

//Singha711

Otrevligt och korkat nar folk hotas pga sina inlagg och helt ratt att tjommen stangdes av.

Samtidigt tycker jag att Singha's motivering till varfor vi inte kan diskutera thailandskors utsatthet i Sverige i en trad om burmesers utsatthet i Thailand ar lam. Visst, thailandskan kan fa hjalp i Sverige men det kan ju faktiskt burmesen i Thailand ocksa; aven Thailand har lagar. Nar en person ar i en beroendestallning sa ar det oftast inte de faktiska lagarna som ar problemet och da kan thailandskan i Sverige sitta lika risigt till.

Jag tycker ocksa det ar trist att lasa om thailandskor som far illa i Sverige och visst kan det sla tillbaka mot alla legitima par, framforallt om aldersskillnaden ar stor. Att sopa obehagliga amnen under mattan och saga att det ar en marginell foreteelse som forstoras upp av media ar nog dock det samsta sattet att fa bukt med problemen och tillhorande stigman, allrahelst nar det kommer fran andra man som ar tillsammans med thailandskor.

Jag tycker ocksa det ar trist att lasa om thailandskor som far illa i Sverige och visst kan det sla tillbaka mot alla legitima par, framforallt om aldersskillnaden ar stor. Att sopa obehagliga amnen under mattan och saga att det ar en marginell foreteelse som forstoras upp av media ar nog dock det samsta sattet att fa bukt med problemen och tillhorande stigman, allrahelst nar det kommer fran andra man som ar tillsammans med thailandskor.

Hej Atom,

jag har lite svårt att tolka ditt inlägg, i synnerhet efter du vanligtvis brukar komma med ganska genomtänkta svar.

I sak håller jag med dig även om jag fortfarande anser att de grövre former av övergrepp i thai-farang relationer har andra förklaringar än Thailand eller thai-tjejer som gemensamma nämnare. Det har inte ett dyft med detta att göra och kännetecknas av relationer med ett starkt beroende i någon form. Anknytningen till Thailand är politiskt motiverat eftersom den ger större avkastning vid en medial exponering. Vi har detta beroendeproblem i många invandrarfamiljer med stundom tragiska följder. Vi har även beroendeproblem i vanliga svensson-äktenskap där en del formligen går under, dvs upphör att existera i livets verkliga bemärkelse bara för att vara tillags för en dominant partner. Och detta dominanta partner kan mycket väl vara en kvinna. Mer vill jag inte säga om detta här. Detta är ett betydligt större samhällsproblem som förvärras av en ensidig och ignorant mediebild.

Jag tar varje form av övergrepp på djupaste allvar, det är alltid en utmaning för ett samhälle, och då menar jag även mig och dig, att komma till rätta med. Men jag kan för mitt liv inte förstå anknytningen till en speciell nationalitet, annars än att man har ett speciellt syfte i tankarna. Jag har varit politiskt skolat och övat för länge, för att inte se denna ”trigger” som man får genom att skapa anknytningar till nationalitet, ras, religion etc. I detta fall talar vi om en svensk man, som har gjort sig skyldig till ett brott, låt oss inte glömma det. Att offret var en thailändska är beklagansvärt, men hade likaväl kunnat vara en annan människa från något annat u-land. Men det hade nog inte varit så smaskigt då i mediesammanhang. Eller vad tror du?

Jag tycker inte om att sopa obehagliga saker under mattan, utan tvärtom, att lägga fingret på väsentligheter. Med tiden kommer du nog att hålla med mig, det tror jag om dig.

P.S. Jag är tillsammans med bara EN thailändska, nämligen fru Singha. D.S.

Mvh

//Singha711

Och vips…, så handlar tråden om präktiga Sverige med dessa äckliga gubbsvinen som ”importerar” thailändska tjejer för sina sjukliga behov.

Förhållandena som beskrivs ovan är straffbara i Sverige och det finns ett stort allmänintresse att komma tillrätta med dessa. Dessbättre tillhör de undantagen och tjejen i Silom’s exempel har alla möjligheter till upprättelse, tom med en riktig anställning och eget boende som möjlig resultat.

Så jag undrar varför Silom inte anmäler saken för polisen eller sociala myndigheterna helt enkelt, istället för att utnyttja den till en snedvriden propaganda om förhållandena i Sverige. Jag reagerar som medlem i detta forum därför att just denna propaganda gör det stundom rätt så besvärligt för de normala farang-thai förhållandena att bara få finnas utan en uppenbar misstänksamhet från omgivningen. Jag är därför nyfiken på vilken agenda som döljer sig under den skenheliga uppmaningen ”Upp till kamp” egentligen….

Det vore bra om vi återigen kunde fokusera på den utnyttjade och ofta rättslösa arbetskraften i Thailand igen, istället för att ideligen älta om ”gubbsvinen” i Sverige…

//Singha711

Tjena Singha711,

Ovanstaende var ditt forsta inlagg i traden och det jag kommenterade i mitt inlagg. I min tolkning sa framstar det som att det ar onodigt att vi diskuterar problemet att manga thaitjejer i Sverige far illa da detta ar nagot polisen eller sociala myndigheter kan skota. Dessutom ar det sa ovanligt och skapar problem for vanliga farang-thai forhallanden sa det ar battre vi haller oss till burmesers problem i Thailand.

I mitt tycke utesluter inte det ena det andra. Visst kan diskussioner och skriverier om thailandskors problem skapa problem, genom fordomar, for vanliga forhallanden men som jag skrev, vi om nagra borde se till att dessa oegentligheter inte sopas under mattan. Att vi pa forumet engagerar oss mer i thailandskors an ryskors eller iranskors problem ar ju ganska naturligt da vi ar mer intresserade och vet mer om Thailand an de andra landerna. Att media verkligen fokuserar pa thailandskor och isf av nagon svarforstaelig politisk anledning kanns lite val konspiratoriskt. Jag tror den "trigger" du ser pga din politiska skolning far dig att se samband som inte finns, en obehaglig biverkning som du nog kan jobba dig ur, det tror jag om dig .

I sak håller jag med dig även om jag fortfarande anser att de grövre former av övergrepp i thai-farang relationer har andra förklaringar än Thailand eller thai-tjejer som gemensamma nämnare. Det har inte ett dyft med detta att göra och kännetecknas av relationer med ett starkt beroende i någon form.

Singha,

Att saga att denna problematik inte "har ett dyft" med detta att gora tyder pa att du fundamental missforstatt problematiken vi talar om alternativ har en mycket begransad forstaelse for under vilka premisser manga thailandskor lever i Sverige.

Sjalvklart ar denna typ av overgrepp inte specifika for just thailandska/svenska par, men i allra hogsta grad relevant da det finns en rad specifika aspekter som gor det extra intressant.

Aven om man konstaterar att man som utnyttjar, slar och fornedrar kvinnor finns overallt, i olika sammanhang, osv sa maste man ocksa acceptera att nar det galler just thailandska kvinnor sa pekar mkt pa att de ar sarskillt utsatta. Detta faktum gar inte att blunda for och detta forum, om nagot fora, borde ga i braschen for att adressera fragan och inte lamna over den till diverse taleskvinnor for kvinnojourer etc.

Att inte kunna spraket, att inte ha nagot natverk, att inte ha kunskap om hur myndigheter fungerar och att ha Thailands rattsvasende som referens osv. i kombination med att ha tagit en oandlig risk genom att lamna Thailand i hopp om ett battre liv gor dessa kvinnor narmast rattslosa i vissa sammanhang.

De ar sarskillt utsatta och riskerar att hamna i mycket svara situationer nar de befinner sig i sa extrem beroendestallning till mannen som bjuder in dem till Sverige.

Att overge denna fraga och stoppa huvudet i sanden, eller annu varre, skylla pa snedvriden media ar knappast konstruktivt ur nagon aspekt.

Manga verkar vara sa ohyggligt upprorda over hur daligt rykte svenska man som gifter sig med thailandskor har osv. Att gnalla over media och folks fordomar lar inte forandra nagonting, men att adressera nagra av de hemska exempel som ligger till grund for den radande bilden av Thai/Svenska par kan vara en borjan.

Jag tycker det ar en tydlig likhet i Thailands officiella hallning till problem i landet (skyll pa andra, erkann aldrig problem i de egna leden) med hur manga svenska man verkar stalla sig till manga av de problem som ar associerade med thailanska kvinnors utsatthet nar de kommer till Sverige.

Singha,

Att saga att denna problematik inte "har ett dyft" med detta att gora tyder pa att du fundamental missforstatt problematiken vi talar om alternativ har en mycket begransad forstaelse for under vilka premisser manga thailandskor lever i Sverige.

Sjalvklart ar denna typ av overgrepp inte specifika for just thailandska/svenska par, men i allra hogsta grad relevant da det finns en rad specifika aspekter som gor det extra intressant.

… cut …

Hej Wille,

Låt oss ta itu med problematiken, lugnt och sansat.

Om du bara leker med tanken att helt bortse ifrån de inblandades nationalitet etc., kommer du att se att problemet kommer i ett helt annat perspektiv. Ja, försök nu på allvar att följa mina tankar, för det måste (borde) de människor som slutligen hantera detta elände också göra, nämligen rättsväsendet. Denna inställning kräver vi av en rättstat och borde egentligen också kräva av alla dess medborgare, som du och jag. Stannar kvar i denna föreställning och försök se vad som finns i problematiken och vad som inte finns när du har skalat av de yttre störfaktorerna. Vi kommer till dessa senare. I varje enskild fall MÅSTE du ta hänsyn till de PERSONLIGA omständigheterna, lika för alla. Vi har dessbättre inte de gamla landskapslagarna kvar, där man fick böta olika beroende vilken landsman (nationalitet) man hade slagit ihjäl. Detta påminner närmast på thailändska förhållanden, men inte på förhållanden i ett land som vill kalla sig rättstat.

Alltså, det MIN och DIN PLIKT att bortse från nationalitet etc. vid bedömningen av ett sådant övergrepp. Detta i rent mänsklig som också juridisk bemärkelse. Jag vet inte vad det är som gör det så svårt att förstå detta. Ingen kunde vara domare i Sverige om den i tid och otid hängde upp sig på den rådande medieinsceneringen. Detta kräver vi ifrån vara domare och borde även kräva ifrån mig och dig.

När du nu har hamnat på det mänskliga planet i ett enskilt fall av övergrepp, ser du i första hand till att problemet löses så gått det går. Kanske det går att överbrygga motsättningarna, kanske är inte detta meningsfullt då. I alla fall kommer du i ditt arbete med detta att fastsälla vilken förfärlig roll fördomar och dyl. spelar när det gäller personliga konflikter. Du får gissa tre gånger, vem och vilka underblåser dessa efter bästa förmåga: ja, just media som har blivit det enda fönster mot yttervärlden för väldigt många.

När du nu har följd mina råd och inte faller tillbaks i ett allmänt raljerande, som egentlige är ingenting annat än att distansera sig (=ej befatta sig vid), utan i stället engagerar dig i just det specifika fallet, kommer du med säkerhet att få ett helt annat perspektiv till ämnet, jag lovar!

Nu vänder vi på frågeställningen genom att frågar oss vilka krafter som driver på denna uppenbara förvanskning av verkligheten. Det är en slående erfarenhet som alla gör som av den ena eller andra anledningen har behövt befatta sig med ett enskilt fall. Jag har som tyskfödd barn till en präst varit med om ett antal skakande händelser under efterkrigstiden. Där kom f.d. tuffa soldater i kriget hem till oss för att få lindring för sina hemska upplevelser som även omfattade hemska krigsförbrytelser. Samma personer kände jag också från mitt barnaperspektiv, de flesta som hyggliga, trevliga och ytterst barnkära människor. I ett av fallen har jag några år senare sett prov på yttersta civilkurage gentemot våld och förnedring. Dessa till synes motsägelsefulla upplevelser har jag haft i tankarna många gånger i ett försök till förklaring. Vidare har jag som tyskfödd, som du kanske redan anar, behövt bära ansvar för en historia som jag personligen inte kunde påverka, men i viss mån ändå tar på mig ett ansvar för, nämligen att förmedla de insikter som behövs för att detta aldrig mera skall behöva upprepas igen. En av insikterna handlar om den mod som ibland krävs att motverka medias och vulgär-folkets behov att av-individualisera skeenden genom att förse dessa med populistiska attribut och etiketter som nationalitet, etnicitet, ras, religion, kön etc. De är först då en historia säljer och således blir till verklighet för väldigt många människor. Dessutom kan man därigenom alltid peka på de andra, själv har man ju det renaste mjölet i påsarna. Av-individualisering är det första steget till en av-humanisering i debatten som har ALLTID (politiska eller personliga) MAKTAMBITIONER i sin (dolda) agenda.

Nu, Wille och ni andra, förstår ni kanske vad jag är ute efter. I det primära sammanhanget av ett enskilt fall, struntar jag helt och hållet i de förvecklingar och komplikationer som kan uppstå till följd av medieförvanskningar. De finns och de är ett problem för sig, som jag säkert kommer tillbaks till i ett annat inlägg. De problem som du beskriver är förvisso problem för oss alla, inte minst drabbas medlemmarna på detta forum orättvis för dess följder. Men låt oss för guds skull börjar där detta problem har sitt ursprung först. Det gäller att lägga fingret på rätt ställe och i rätt ordning, kan vi enas om detta?

Mvh

//Singha711

För den som upplever denna tråd som lite avhuggen kan jag meddela att tre inlägg från Uffe_S är raderade, och att denna person är tills vidare avstängd.

Vi accepterar inte den typen av språk i inlägg på detta forum. Singha711 har i denna fråga mitt stöd till 100%.

Herr Chang har talat.

hej

tack changen

jag gillar dina inlägg singa,

Hej Wille,

Låt oss ta itu med problematiken, lugnt och sansat.

Du antyder att mitt inlagg inte var sansat eller lugnt. Vet inte riktigt vad du grundar det pa men du verkar onekligen vara lite kanslig, men du ar valkommen med att ge mig ett exempel.

Om du bara leker med tanken att helt bortse ifrån de inblandades nationalitet etc., kommer du att se att problemet kommer i ett helt annat perspektiv.

Tack for att du forklarar det sjalvklart uppenbara.

Ja, försök nu på allvar att följa mina tankar, för det måste (borde) de människor som slutligen hantera detta elände också göra, nämligen rättsväsendet. Denna inställning kräver vi av en rättstat och borde egentligen också kräva av alla dess medborgare, som du och jag. Stannar kvar i denna föreställning och försök se vad som finns i problematiken och vad som inte finns när du har skalat av de yttre störfaktorerna. Vi kommer till dessa senare. I varje enskild fall MÅSTE du ta hänsyn till de PERSONLIGA omständigheterna, lika för alla. Vi har dessbättre inte de gamla landskapslagarna kvar, där man fick böta olika beroende vilken landsman (nationalitet) man hade slagit ihjäl. Detta påminner närmast på thailändska förhållanden, men inte på förhållanden i ett land som vill kalla sig rättstat.

Absolut men det du beskriver ar bara ett perspektiv, och an mindre ett fullstandigt sadant.

Alltså, det MIN och DIN PLIKT att bortse från nationalitet etc. vid bedömningen av ett sådant övergrepp..

Men du blandar bort korten, snubblar pa slutsatsen och besvarar en fragestallning som ingen lyft. Det handlar inte om den moraliska eller legala bedomningen av ett specifikt fall utan huruvida det ar av varde att adressera fragan pa detta forum. Det ar inget tvivel om att thailandska kvinnor ar sarskillt utsatta som grupp i Sverige. Detta ar intressant aven ur ett kollektivt perspektiv da det pekar pa systemfel nar samhallet inte klarar att ge dem samma rattssakerhet och trygghet som andra grupper i samhallet. Du kan bedomma enskilt fall efter enskilt fall men nar valjer du att se de faktiska monstren?

När du nu har hamnat på det mänskliga planet i ett enskilt fall av övergrepp, ser du i första hand till att problemet löses så gått det går. Kanske det går att överbrygga motsättningarna, kanske är inte detta meningsfullt då. I alla fall kommer du i ditt arbete med detta att fastsälla vilken förfärlig roll fördomar och dyl. spelar när det gäller personliga konflikter. Du får gissa tre gånger, vem och vilka underblåser dessa efter bästa förmåga: ja, just media som har blivit det enda fönster mot yttervärlden för väldigt många.

Ursakta, forsta delen av stycket forstar jag inte.

Sjalvklart spelar media en roll, men aterigen – ingen rok utan eld. Media haussar forvisso vissa foreteelser men faktum kvarstar – mediabilden ar delvis skapad av svenska mans beteende mot thailandska kvinnor – det ar nagot som man maste forhalla sig till oavsett om man vill eller inte.

När du nu har följd mina råd och inte faller tillbaks i ett allmänt raljerande, som egentlige är ingenting annat än att distansera sig (=ej befatta sig vid), utan i stället engagerar dig i just det specifika fallet, kommer du med säkerhet att få ett helt annat perspektiv till ämnet, jag lovar!

Jovisst far jag det. Ett ganska snavt och irrelevant perspektiv med bristande logik och slutsatser i desperat behov av evidens utifran min, hogst personliga, bedomning.

Sen skulle jag garna fa ett exempel pa hur jag raljerat och darmed distanserat mig fran detta nar en av karnpunkterna i mitt forra inlagg var att fragan skall tas upp pa allvar och inte sopas under matten som du forst foreslog..

Nu vänder vi på frågeställningen genom att frågar oss vilka krafter som driver på denna uppenbara förvanskning av verkligheten. Det är en slående erfarenhet som alla gör som av den ena eller andra anledningen har behövt befatta sig med ett enskilt fall. Jag har som tyskfödd barn till en präst varit med om ett antal skakande händelser under efterkrigstiden. Där kom f.d. tuffa soldater i kriget hem till oss för att få lindring för sina hemska upplevelser som även omfattade hemska krigsförbrytelser. Samma personer kände jag också från mitt barnaperspektiv, de flesta som hyggliga, trevliga och ytterst barnkära människor. I ett av fallen har jag några år senare sett prov på yttersta civilkurage gentemot våld och förnedring. Dessa till synes motsägelsefulla upplevelser har jag haft i tankarna många gånger i ett försök till förklaring. Vidare har jag som tyskfödd, som du kanske redan anar, behövt bära ansvar för en historia som jag personligen inte kunde påverka, men i viss mån ändå tar på mig ett ansvar för, nämligen att förmedla de insikter som behövs för att detta aldrig mera skall behöva upprepas igen. En av insikterna handlar om den mod som ibland krävs att motverka medias och vulgär-folkets behov att av-individualisera skeenden genom att förse dessa med populistiska attribut och etiketter som nationalitet, etnicitet, ras, religion, kön etc. De är först då en historia säljer och således blir till verklighet för väldigt många människor. Dessutom kan man därigenom alltid peka på de andra, själv har man ju det renaste mjölet i påsarna. Av-individualisering är det första steget till en av-humanisering i debatten som har ALLTID (politiska eller personliga) MAKTAMBITIONER i sin (dolda) agenda.

Individualiseringen av debatten har ocksa en politisk eller personlig dimension – vilket ar fullt naturligt. Monster som pekar pa systemfel/brister som okar riskerna for att bli utsatt ar extremt relevanta och i princip alla rattsvasenden och stater applicerar denna princip. Nar far man dra generella slutsatser om nagon ting for dig? Ar det legalt, enligt dig, att dra slutsatsen att hedersmord ar ett storre problem bland vissa kulturer an andra och staten darmed skall satta in specifika atgarder?

Vilka du definierar som vulgar-folket ar lite oklart. Pa samma satt ar det oklart hur du drar dina slutsatser. Din personliga historia ar sjalvklart intressant eftersom den praglat dig och dina varderingar. Dock sa ar det mkt svart for mig att folja en, pa nagot satt logisk bana, i din beskrivning och de slutsatser du drar.

Sen tycker jag du tillskriver media pa for tok stor makt. Att du sedan dessutom presenterar nagot som kan anses vara konspirationsteorier gor det hela annu lite mer forvanande.

Nu, Wille och ni andra, förstår ni kanske vad jag är ute efter. I det primära sammanhanget av ett enskilt fall, struntar jag helt och hållet i de förvecklingar och komplikationer som kan uppstå till följd av medieförvanskningar. De finns och de är ett problem för sig, som jag säkert kommer tillbaks till i ett annat inlägg.

Jag tror jag forstar, men ar inte saker. Daremot sa tycker jag personligen att du totalt missar pudelns karna och slass mot vaderkvarnar. Du argumenterar mot en rad pastaenden som inte yttrats samtidigt som du valjer ett fokus som forvisso kan tankas vara intressant men ar mindre relevant i denna fraga pa detta forum.

De problem som du beskriver är förvisso problem för oss alla, inte minst drabbas medlemmarna på detta forum orättvis för dess följder. Men låt oss för guds skull börjar där detta problem har sitt ursprung först. Det gäller att lägga fingret på rätt ställe och i rätt ordning, kan vi enas om detta?

Absolut inte, och det ar mer an lovligt formatet av dig att tro det. Vi ar onekligen inte eniga om varfor denna fraga ar relevant pa detta forum. Detta ar knappast en plats att fora ett resonemang kring de individuella omstandigheterna vilket lamnar fa alternativa perspektiv kvar. Detta ar ett thailandsforum vilket aterigen kanske behover papekas. Att du tycker det ar ett ointressant perspektiv ma sa vara, men det ar ganska arrogant att forsoka mastra de som uppenbarligen inte haller med.

Jisses vilka långa gäsp framkallande inlägg ni gör. Kan ni inte göra lite kortare , det blir mer underhållande då.