Jag ser stora skillnader.
I Sverige får oppositionen komma till tals till skillnad mot Thailand. Men du tyckte ju det var ok eftersom det gällde dom röda och dom kan ju aldrig göra något fel. "Slöseri med tid" var väl ditt argument. Detta sagt av Demokratins förkämpe nummer ett.
Du har nu i mer än tiotusen inlägg på dom politiska trådarna endast 2 fans, varav en är avstängd. Det motsvarar väl ungefär hur många promille väljare i den demokratiska världen som tycker som du, att idealet är en kommunistisk enpartistat som styr allt utan insyn av medborgarna.
Att du samtidigt verkar vara förvånad, och ibland irriterad över att så få håller med dej, gör allt väldigt roligt.
Hej
Jag skriver inte för att få fans, jag vill föra fram dom fattigas åsikter i Isaan och beskriva det som sker ur deras synvinkel.
Jag har stor förståelse för att detta inte tilltalar vita medelålders män som själva väljer att se fattiga som farliga terrorister, för mig är fattiga människor varken farliga eller skrämmande utan dom finaste människor jag känner och trivs bäst med.
Jag är som jag påpekat många gånger förut inte det minsta förvånad över att desa vita medelålder män har lättare för att associera och identifiera sig själv med mer välutbildade, välklädda och engelskspråkiga i medel och överklass i Thailand, vad har dom gemensamt med folk som bor under broar, viadukter och kåkstäder i Bangkok eller en risodlare i Isaan?
Jag är inte heller förvånad över att desa medelålders vita män ser mellan fingrarna med både militära och juridiska kupper och manipulation av valresultat, militärt våld mot civila o.s.v bara dom tror att det gynnar dom själva och dom människor i Thailand som dom identifierar sig med.
Jag har inga som helst förhoppningar om att mina inlägg ska omvända dom aggresivaste och mest enögda på forumet, men jag hoppas faktiskt att en och annan mer neutral och medmänsklig människa tänker efter ibland när fattiga kallas för terrorister när dom kräver sina rättigheter.
Jag har min åsikt klar både vad det gäller fattiga i Sverige, Thailand och övriga världen, enligt mig är dom offer och inte förövare, dom är symtomen på grova orättvisor och inte orsaken till konflikter.
Det är ju väldigt bekvämt för det egna samvetet att skylla allt på offren när stater dödar sina medborgare, att hävda att alla fattiga är lata, att jobben blir fler om rika får det bättre och fattiga sämre o.s.v men för min egen del kommer jag aldrig att ställa mig bakom sånt här.
Jag bryr mig inte det minsta om hur andra medelålders vita uppfattar detta, jag sympatiserar med och tycker synd dom som behöver det mest och inte dom som redan har allt.
Mvh isan lover