Vi har fått ett extrabarn

Nu när skolan har börjar har vi fått ett extrabarn att sköta om.

Det är frugans brorson.

Pojken är snart 3 år och ska tydligen gå i skolan/dagis i Surin City istället för ute i Lamduan Village.

Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta, men inser att han säkerligen får en bättre start på skollivet här än i byn, men det känns ändå lite nervöst.

Vad är det som förväntas av oss? Denna fråga ställer jag pga att hans föräldrar inte är här på veckorna utan de jobbar och det blir då frun och jag (nja, OK, inte så mycket jag) som får ta hand om honom från Måndag till Fredag. Vi kör honom till skolan kl. 7.30 och hämtar honom lunchtid.

William hämtas kl. 16.00, så tiden mellan 12 och 16 blir lite annorlunda i framtiden än vad det har varit.

Numera har vi alltså bara en 100% arbetsdag mellan 8.00 och 12.00. Efter det kan vad som helst hända.

Vad händer om vi måste åka bort i en vecka eller två?

Till råga på allt är denna lilla pojke tokrädd för mig (och de flesta andra också för den delen). Känns inte som en riktigt genomtänkt plan från hans föräldrars sida.

Är det bara att bita i det sura äpplet och uppfostra pojken eller?

Nyfiken fraga - hade du nagon chans att diskutera detta med frugan innan et blev ett faktum? KAn ju vara lite svart att backa ur nu.

Nej... Ingen frågade mig och inte frågade frugan direkt heller.

Aha, ser nu (detta hände för 1 minut sedan) att frun syster ska bo hos oss också.

Det är tydligen hennes jobb att ta hand om lillkillen.

Ännu besvärligare i ett hus med två sovrum och tre barn och tre vuxna.

Äh, nu blir jag lite fundersam...

Ska det va' på dette vis?

Grattis...eller?

Thailändare har nog en tendens att se detta som något fullt naturligt och inget som man behöver dryfta med farangmannen. Så gör man väl överallt i världen?

Men jagb tror nog det går bra för killen ändå och ganska snart är han inte så rädd för den stora elaka farangen...

Hehe, säkerligen kommer jag att komma över den här första chocken inom kort.

Forstar om du ar tveksam - lar ju bli saval trangt som lite pafrestande. A andra sidan ar det ju vettigt och behjartansvart.

Praktik vs. teori kanske.

For ovrigt verkar du ha det bra - slipper ta beslut sjalv eftersom du har en thaifamilj som skoter det kollektivt at dig...

Va fan, du är ju i Thailand.

Här fungerar det på dette vis.

Är bara att göra det bästa av situationen, hur nu det ser ut?

Jo, vi hoppas det inte bli för påfrestande bara.

Det som svider lite är att vi precis för ett par veckor sedan hade en diskussion, jag och frun, om vi skulle skaffa flera barn eller inte och båda tyckte att det räcker gott med två barn i huset.

Och vips kommer detta... Lite ironiskt. Är det karma?

Va fan, du är ju i Thailand.

Här fungerar det på dette vis.

Är bara att göra det bästa av situationen, hur nu det ser ut?

Ett argument som inte riktigt håller.

Finns många saker som görs i Thailand, som de allra flesta av oss inte skulle göra "bara för att detta är Thailand".

Är det karma?

Du får fråga ban99arne, han är ju MPR´s karmaexpert.

mvh. Lars

Förstår om pojken är lite rädd för dig Jag var själv lite skakig inför vårt surinmöte men det gick över efter att vi planlagt dagordningen Hoppas ni mår bra och att planerna vi diskuterade om jobb går i lås(har en släkting som hoppas)Mvh Måne

Jag hade ALDRIG accepterat att frugan bestämt något sådant utan att först fråga mig!

Jag tycker det tyder på en rejäl brist på respekt från frun/familjen.

Jag bryr mig inte om TIT osv, bor jag i huset så diskuteras sådana här viktiga beslut innan de verkställs!

/ Joe

Joe, håller med.

En visstidsanställning som låtsaspappa är helt ok, tycker jag. Men detta känns permanent på något sätt och det gör det hela lite skrämmande.

Ett argument som inte riktigt håller.

Finns många saker som görs i Thailand, som de allra flesta av oss inte skulle göra "bara för att detta är Thailand".

När det är sommarlov, vinterlov, Bhuddalov eller vad det nu är för lov är det alltid lika spännande att vakna på morgonen och se hur många barn vi begåvats med.

Vi är ju hemma och jobbar inte, alltså är det ju självklart att de kan lämna barnen hos oss.

Nu är ju de flesta så stora att det går att roa dem med biljard, badmington mm. men det har även varit någon som har varit skiträdd för mig i början, men tar man det fint så löser det sig och numera blir det enl. mig tyst och lite tråkigt när loven är slut och barnen försvinner, vilket också barnen tycker, de hade gärna stannat lite till.

Jo jag tror nog att det är meningen att du ska acceptera.Varför blanda in knepiga falanger när det gäller

allvarliga beslut?