Varför bygger så många hus i Thailand?

Märks att bostadsmarknaden i sverige satt sina spår i många då dom flesta tänker i ekonomisk vinst med hus i Thailand..

Det finns idag flyttbara modulhus i Thailand, se www.tajland.se

Du äger 100%, kan flytta och behöver inte registreras. Som att köpa en TV.

Hyr mark. Problem av alla slag = flytta på huset.

Egen sommarstuga i Thailand får små pengar. Fördelar och nackdelar med att ha hus i Tailand har ju i övrigt redan diskuterats här.

Hej

jag vet inte om det redan finns men skulle det inte kunna vara något att starta en trån typ

Ide bank! hus, ritningar, storlek på hus tomt trädgård bra och inte bra för alla som planerar att bygga hus

ska själv bygga i slutet på detta år.

Ha det

Riskkapitalist. Paristär skattesmitare menar du

Detta med hus i Thailand, och då även med automatik även om pengar blir lätt en fråga där allt inte alltid styrs av sunda förnuftet, utan att även känslor för eller emot lätt får fälla avgörandet för vad var och en tycker i frågan. Jag skall försöka att skriva ner mina egna åsikter och tankar i denna fråga. Jag hoppas att jag inte gör någon upprörd, fastän det är lördagskväll.

Jag kommer här att beskriva två extrema typfall, därför att det är svårt att skriva något generellt i ämnet, ty förutsättningarna varierar så otroligt, dessutom varierar det minst lika mycket vad respektive husbyggaraspirant vill uppnå med sitt husbygge.

Ett jämnårigt Thai/Farangpar som träffats i relativt unga år, och därefter bor i Sverige. Hon kommer att lära sig svenska och få en svensk utbildning, och förhoppningsvis även ett arbete med hyfsad betalning som hon trivs med. Hon kommer så sakta att bli försvenskad och efter några år få en egen ekonomi och kontakt med det svenska samhället. Detta par kommer att gemensamt bygga upp ett liv tillsammans i sverige med barn som har dubbla medborgarskap, hus mm. Farangen har vistats en hel del i hennes hemby. Under vistelsen i Thailand och hembyn har han lärt sig en åtminstone användber Thai, och känner inte att han är språkmässigt helt isolerad i hembyn. I mitt tycke är det viktiga att innan ett husbyggebeslut ens kommer på tal att farangen inte får akut lappsjuka i hembyn, utan kan tänka sig att bo där i långa perioder, men först efter att faktiskt ett antal gånger verkligen har levt där i svärföräldrarnas hus i ett antal månader börjar att fundera på att det skulle vara skönt med ett eget faranghus för att både få något eget, men även den större bekvämlighet som ett faranghus ger. Detta par kanske börjar att fundera var de skall tillbringa sina framtida semestrar och kanske även sin gemensamma ålderdom. Om de beslutar att börja bygga en vinterstuga/pensionärsboende i hembyn har de flera stora fördelar. Juridiskt sett så betalar de båda för huset, ty båda arbetar i Sverige. De behöver inte bry sig det minsta om papper, ty huset skrivs helt och hållet på frun. För att kompensera för detta vid en eventuell separation skrivs samtidigt motsvarande värde direkt på mannen av parets gemensamma svenska egendom. Enkelt uttryckt, han äger huset i sverige, och hon äger huset i Thailand. Detta par har dessutom endast gemensamma barn och inga särkullbarn som kan ställa till det vid dödsfall mm.

Jämför detta par med ett par där farangen är nära pensionsåldern eller äldre och endast har tillbringat ett antal festarsemestrar på en turistort varav på sin höjd ett par dagar i hembyn, där de för övrigt bara hälsade på på dagen, men bodde och även åt på ett hotell för att han vägrade att bo och äta i svärföräldrarnas hus. Främst på grund av att han inte kan tala ett ord thai fick farangen efter ett par dagar lappsjuka och åkte tillbaka till turistorten. Om det skall bli ett husbygge i hembyn kommer farangen att bli tvungen att betala allt medan huset skrivs helt och hållet på frun. De har inga gemensamma barn, men båda har särkullbarn som kommer att kunna ställa till problem vid dödsfall mm. Detta pars förutsättningar för ett husbygge och ett liv tillsammans i hembyn är helt motsatta det par som beskrivits tidigare. De har bara levt en kort tid tillsammans, de har stora kommunikationsproblem då de inte har ett gemensamt språk. Den ekonomiska slagsidan är enorm, då han äger allt och hon ingenting. Om farangen satsar på ett husbygge i hembyn är risken stor att farangen efter en kort tid pga. social isolering överger huset och, med eller utan frun flyr till en turistort. Om han ändå bor kvar måste han sysselsätta sig på något sätt. För en sportintresserad farang blir det en stor parabol för att kunna se all möjlig sport, eller för en dataintresserad farang blir det en internetuppkoppling för att hålla kontakt med värden utanför. Eller någonting annat. Risken är stor att när farangen tröttnat på detta så blir hans enda vänner i byn förutom förhoppningsvis frun, byns A-lagare vars vänskap och sällskap han köper genom att stå för deras Lakao. Denna sociala nedvärdering av farangen kan dessutom medföra att frun tappar ansiktet i byn, och att familjelivet därmed får problem. Risken är mycket stor att denna farang snabbt går under av tristess, utanförskap och alkoholism.

Jag har med vilje beskrivit två extremfall, men det finns kanske delar av dessa som passar in i mer realistiska omständigheter.

Varför inte vända på det hela. Antag att en utfattig farang och en inte utfattig Thai träffas, men istället beslutar sig för att flytta till Sverige. Thaiaren ( kan man skriva så ? ) säljer allt i Thailand för att flytta till sin farang i sverige där pengarna används för att bygga det finaste huset mitt i ingenstans i den lilla avfolkningsbyn i Norrlands inland.

Det här blev långt. Jag orkar inte korrekturläsa allt så här sent, hoppas att det ändå blev någorlunda begripligt. Och återigen, jag hoppas verkligen att jag inte har gjort någon läsare upprörd.

mvh.

Luttrad.