Hej!
Har gjort en betraktelse både här på forumet, internet allmänt samt även ute i "den riktiga världen" - Varför är det så vanligt att så många går all-in i ett förhållande med en person från Thailand?
Med detta menar jag att från att vara singel inom ett år eller två ha:
- gift sig
- skaffat gemensamma barn
- tar hand om sin nya kärleks tidigare barn från Thailand
- flyttat från sin etta med kokvrå till ett stort fint hus (här i Sverige)
- har byggt eller planerar att bygga ett hus i Thailand
- köpt mark i Thailand
- införskaffat andra egendomar i Thailand t.ex. bil
- överöst sin tee-rak med thaiguld
- osv, osv hoppas ni förstår, självklart så är detta väldigt generaliserande men min lista kan man nog både plussa på och radera några poster
Men min fundering är: varför måste allt gå så jävla fort - är det vad som krävs för att få förhållandet att fungera???
Många gånger så känns det som att man inte hunnit bryta den språkliga barriären innan detta pokerspel med all-in insats har satts igång, vad är viktigast in en relation, enligt mig att man känner varandra bra, kan umgås på ett relativt "jämn" nivå samt att man förstår varandra.
Det andra kommer av sig själv - när tiden har sin gång
6 år Innan min nuvarande fru kom till Sverige första gången tog det 2 år. Yterligare två år innan hon flyttade hit.
Nej, Men det är kull att träna och öva sig.
Nej, då hon har inga
Har ej flyttat från min tvåa.
Har ej byggd hus i Thailand och kommer aldrig att göra det.
Vi har mark som fru ärvde men vi köper inte mera och kommer inte att göra det.
Japp jag har bil i Thailand. Köpte billig en begagnat Yaris. Vi reser mycket.
Vigsel ring köpt i Italien.
OSv. osv. har vi båda bra jobb som ger os frihet att resa mycket och var vi vill. Vi har väl fyllda bankonto.
Min fru pratar bra svenska och tidigare kommunicerade vi på engelska som min fru kan mycket bra. Men den dagen
hon flyttade till Sverige var det bara svenska som gäller
Skulle aldrig binda mig till ett hus. Billigare och bättre att hyra. man kan bara flytta efter fem år eller två om man tröttnar.
Vi försörjer inte hela släkt i Thailand. Den enda bidrag går direkt till morfar som är 95 år gammal.
Jag vet att många grannar undrar varför bygger vi inget hus, alla faranger gör ju det.
Många undrar varför har vi gammal bil inte ett ny. Folk undrar varför släkt renoverar inte sina hus.
Vår svar på detta är att den dagen jag kommer att bli försörjd av grannar och släkt så kommer jag göra som de vill och önskar sig.
Jag vet inte och kan inte svara varför andra håller på som de gör det är upp till var och en. Frågan är bara om man skulle göra
samma saker om man gifte sig med en svensk tjej. Jag tror inte det.