Ja du bekräftar väl ungefär det jag skrev genom att skriva som du skriver.
Var kom militant och aggressiv in i sammanhanget föresten?
Hej
Röda beskrivs ju ofta som någon slags militant, aggressiv och våldsam rörelse av gul media och kuppmakarna, denna beskrivning tycker jag är helt felaktig.
Dom allra flesta röda är tvärtom hårt arbetande ,fattiga, vänliga och generösa människor som genom att organisera och engagera sig försöker få till en positiv utveckling och bättre framtid för sin familj, by och område.
Alla länder med onormalt stora klyftor, många fattiga, en inflytelserik elit, politiskt aktiv militär och ett kungahus med makt behöver nog ett "rött" parti för att driva dom frågor som dom sämst ställda och fattigaste som är i majoritet tjänar på.
Själv tror jag att det är jätteviktigt att dom fattiga organiserar sig och ställer gemensamma krav, ensamma kan dom inte påverka någonting och är svaga, men många tillsammans gör dom starkare och attraktiva för politiker, på så sätt kan dom påverka sin framtid.
Tillsammans kan dom uppvakta "sina" politiker på det lokala planet och begära att skolan renoveras, att vägar byggs, att området får en vårdcentral, att el dras fram till områden som saknar detta, att brunnar borras o.s.v.
På riksnivå kan man kräva reformer som gynnar majoriteten, försöka få upp lägsta löner, ökad pension, bättre vård o.s.v.
Jag har stor förståelse för att landets rika gula elit skräms av att dom fattiga organiserar sig eftersom detta gör att den gula eliten förlorar sitt traditionella inflytande, men själv tycker jag att en sån utveckling är både positiv och nödvändig.
Mvh isan lover
