7 minuter sedan, skrev bob:Men är det för att du inte vill eller för att det inte går att få in pengar på det?
Nä svärfar dog innan inköpet😉
7 minuter sedan, skrev bob:Men är det för att du inte vill eller för att det inte går att få in pengar på det?
Nä svärfar dog innan inköpet😉
Hoppas svärfar förstår att enbart köra den själv?. Att låna eller hyra ut den så är den garanterat snart sönderkörd.
Ersättning för e.v. skador kan vara svårt att få igen....🤔
Den här så lär frugan behålla ansiktet i byn och svärfar blir överlycklig😀
Med den här följer än mer prestige.
Jag har inte ens haft tanke på traktorinköp till familjen men dock ett försök att prova med något.
Det var runt 1997-98 när frugan, jag och några kompisar besokte fruns hemby forsta gången
Frugans storasyster hade i stort sätt ingenting så jag kom på att vi koper ankor till systern så har hon lite att pyssla med, sagt och gjort vi åkte och kopte 10 ankor, 2 hanar och 8 honor,
När vi efter några dagar skulle lämna byn så sa jag till frugan, att säg nu till systern att inte slå ihjäl ankorna direkt när vi går till busshållplatsen utan låt dem foroka sig och ät de äldsta ankorna forst och sälj några.
Och jag kan lova att hon lyssnade mycket noga på sin lillasyster vilken hon har slutat med nu nästan 20 år senare.
När vi kom tillbaka till byn cirka 1 år senare så gick det väl 25-30 ankor och vankade, och det ruvades på 10-15 ägg, alltså så hade systern inte vågat att äta eller sälja en endaste anka berättade frugan, for farangen kanske skulle bli forbannad.
Då forklarade frugan lite bättre hur jag menade med att det skulle bli en rundgång så att säga med ankuppfodningen.
Efter ytterligare cirka 1 år när vi var tillbaka i byn fanns inte en jävla anka kvar, då gav jag upp.

10 timmar sedan, skrev Enis:Var det inte @Surin P3 som investerade i en riskskördetröska som skulle ge guld och gröna skogar till släckta..., hur gick det projektet?
Vinst varje dag numera då?
/Enis
Tröskorna gick i stort sett plus minus noll, under de två åren vi hade dem.
Men en väldig tur att vi sålde när vi gjorde, för nu verkar det som de stora tröskorna från Bangkok slafsar av hela Isaan på nolltid.
Jag ser ibland någon likadan tröska som vi hade, men de är ganska ovanliga idag.
Och vad gäller traktorn, så sålde vi den också.
Mitt resonemang numera är att inte köpa något som jag inte använder eller sköter helt själv.
Får man något gratis, så saknas moroten att sköta det bra. Finns liksom inget att förlora. Inte ens det berömda ansiktet tydligen.
3 minuter sedan, skrev Surin P3:Tröskorna gick i stort sett plus minus noll, under de två åren vi hade dem.
Men en väldig tur att vi sålde när vi gjorde, för nu verkar det som de stora tröskorna från Bangkok slafsar av hela Isaan på nolltid.
Jag ser ibland någon likadan tröska som vi hade, men de är ganska ovanliga idag.
Och vad gäller traktorn, så sålde vi den också.
Mitt resonemang numera är att inte köpa något som jag inte använder eller sköter helt själv.
Får man något gratis, så saknas moroten att sköta det bra. Finns liksom inget att förlora. Inte ens det berömda ansiktet tydligen.
Det hände en kompis i Filippinerna, han köpte kokospalmplantage och en fiskebåt till familjen, de anställde folk i stället för att arbeta själva.

Ska väl tillägga att plus minus noll i mitt tidigare inlägg gäller ekonomin.
Mental hälsa och välbefinnande i tröskornas fall låg på minus. Hur mycket är svårt att säga exakt, men det var inte lite.
Exempelvis ett träd på ett risfält.
Alla som sett risfält vet att träd inte är jättevanligt på fälten.
Att då lyckas köra på ett och samma träd två gånger inom en timme är ... ja, smått irriterande.
En med själva tröskdelen och böja hela aggregatet och hela högersidan andra gången.
Inge mer bonderi för mig tack.
15 hours ago, bob said:Jag är antagligen inte den första här som fått frågan om jag inte kan hjälpa till med finansieringen av en traktor till svärföräldrarna.
Saken är att jag tycker det är rena rama galenskapen att investera något överhuvudtaget i Thailändsk jordbruk (speciellt när det kommer till ett jordbruk som består i några rai här och några rai där...)
Självklart bedyrar svärfar att får han bara en Kubota traktorn så kommer han i princip att bli självförsörjande (den har man ju aldrig hört) då han kommer att förutom att ploga sina egna 20 rai även ploga både den ena och den andras marker med god förtjänst. Saken är att jag tycker att de senaste åren så ser man fler och fler av dessa småtraktorerna runt om på landsbygden och inom kort så kommer var och varannan "kolonilottsägare" köra runt med en Kubota traktor tror jag... då blir det att han plöjer sin egen "kolonilott" med en traktor och är inte det lite väl att ta i.
Så bästa MPR för och nackdelar med en traktor, blir vinsten så stor som svärfar säger, är det värt att ha en traktor för 20 rai, är det värt att överhuvudtaget att odla något på 20 rai?
Tror kan få nedan "sak" för typ 100` (och inte vad han vill ha) medans en traktor går på typ 850` då vi sist var runt och kollade
Jag borde givetvis inte svara då jag har absolut noll-koll på risodling och inga in-laws som odlar ris. Min närmaste kontakt med bonderiet är släktingar hemma på Väschöttaschlätta som odlar spannmål.
Jag har för att jag läst på MPR att en rai ger runt 300 kg ris och att priset nu ligger på runt 12,000 Baht/ton. Får man då bara en skörd så blir det inte fett på 20 rai; 72,000 Baht minus kostnad för gödsel etc. Skulle därför tro att är det något små risbönder har ont om så är det pengar och är det något de har gott om så är det tid vilket skulle ge att han nog inte kan räkna med några stora intäkter för att hyra ut sina traktortjänster.
Frugans kusin jobbar på Kubotafabriken och enligt honom ligger den stora förtjänsten i reservdelar då många bönder är dåliga på både handhavande och service så risken är ju också uppenbar att han lägger lika mycket på det som han drar in.
850,000 Baht får man inte så mycket för i Sverige och inte ens i Bangkok längre. Tillräckligt långt ut på landet är det dock fortfarande en mindre förmögenhet; borde finnas bättre investeringsmöjligheter än en traktor tycker jag.

Har faktiskt funderat på att köpa en traktor till mig själv, mest för att det är roligt att köra, har också en del nytta hemma av en.
Sen om någon i familjen kan tjäna några satang på den så är det ju bara bra.
7 minutes ago, Atom said:Jag borde givetvis inte svara då jag har absolut noll-koll på risodling och inga in-laws som odlar ris. Min närmaste kontakt med bonderiet är släktingar hemma på Väschöttaschlätta som odlar spannmål.
Jag har för att jag läst på MPR att en rai ger runt 300 kg ris och att priset nu ligger på runt 12,000 Baht/ton. Får man då bara en skörd så blir det inte fett på 20 rai; 72,000 Baht minus kostnad för gödsel etc. Skulle därför tro att är det något små risbönder har ont om så är det pengar och är det något de har gott om så är det tid vilket skulle ge att han nog inte kan räkna med några stora intäkter för att hyra ut sina traktortjänster.
Frugans kusin jobbar på Kubotafabriken och enligt honom ligger den stora förtjänsten i reservdelar då många bönder är dåliga på både handhavande och service så risken är ju också uppenbar att han lägger lika mycket på det som han drar in.
850,000 Baht får man inte så mycket för i Sverige och inte ens i Bangkok längre. Tillräckligt långt ut på landet är det dock fortfarande en mindre förmögenhet; borde finnas bättre investeringsmöjligheter än en traktor tycker jag.
Tjena Atom!
Jag får väl rätta till dina siffror. Normalt får man ut mellan 600-800kg ris per rai. Riktigt bra skördar kan ge upp till 1 ton ris.
Sen får man räkna med en kostnad runt 40-50% innan allt är klart.
Dom flesta småbönder har ju en sådan här maskin till sina rismarker. Är ett jävla jobb att bruka sin mark med dessa maskiner.
Har full förståelse för att dom flesta vill ha en traktor att jobba med.
Från en som har en stor Thailändsk släkt som lever på bl.a ris och casava-odlingar. Familjen är inne på sin andra traktor och har ca 200 rai mark att leva på.
Vilket betalar barn och barnbarns skolgång, fina bilar och ett gott leverne!!
6 minutes ago, thomas001 said:Tjena Atom!
Jag får väl rätta till dina siffror. Normalt får man ut mellan 600-800kg ris per rai. Riktigt bra skördar kan ge upp till 1 ton ris.
Sen får man räkna med en kostnad runt 40-50% innan allt är klart.
Dom flesta småbönder har ju en sådan här maskin till sina rismarker. Är ett jävla jobb att bruka sin mark med dessa maskiner.
Har full förståelse för att dom flesta vill ha en traktor att jobba med.
Från en som har en stor Thailändsk släkt som lever på bl.a ris och casava-odlingar. Familjen är inne på sin andra traktor och har ca 200 rai mark att leva på.
Vilket betalar barn och barnbarns skolgång, fina bilar och ett gott leverne!!
Jag tackar för rättelsen. Det låter väldigt mycket mer positivt än man normalt sett läser om thailändska bönder; både på forum och i thailändsk media. Det var exempelvis bara några veckor sedan en artikel om att 88% av alla thailändska småbönder hade så mycket skulder att de förmodligen aldrig skulle kunna bli skuldfria. Har man 200 rai antar jag dock att man inte är småbonde och har gjort en hel del rätt och det är kul att läsa att allt inte bara är jämmer och elände.
Häromkring finns det väldigt få småbönder kvar. Det är antingen stora kommersiella marker eller månskensbönder som antingen har andra jobb eller drygar ut sin pension med lite ris för husbehov.
Så om jag får det rätt så får svärfar ut cirka 72,000 b på sina 20 rai efter alla kostnader är betalda?
Jag hade nog inte tvekat att hjälpa till med en traktor om de hade haft 200 rai men nu har de 20 rai @thomas001 och då är det mer som @Atomsäger månskensbönder än storbönder.
Även om ovan "handtraktor" innebär värsta slitet så är det klart bättre än att spänna på plogen på buffeln...

16 timmar sedan, skrev bob:Är det verkligen ingen här på MPR som har öppnat "lädret" för en Kubota traktor eller annat märke? Kanske någon "kompis" som har det som ni kan berätta om?
För ett par år sedan ville svärfar låna pengar för att köpa några bufflar och snäll som man är fick han det. Sedan höll han på med bufflarna i några år innan han tröttnade, det var ju en hel del arbete. Bufflarna såldes med förtjänst och jag fick tillbaka mina pengar med ränta!
Sedan ville gubben låna mer pengar för att köpa en liten lastbil och eftersom jag fortfarande var snäll så fick han det. I vanlig ordning tröttnade han snart på att vara lastbilsägare men han lyckades faktiskt sälja skrothögen med förtjänst så jag fick återigen tillbaka mina pengar med ränta.
Med andra ord, ibland finns det inget svart hål utan det kan bli ett lyckligt slut. Jag tycker att det trista är oförmågan att ha en vettig affärsidé samt orken att genomföra den. Efter ovanstående affärer med bufflar och lastbil har gubben startat och lagt ner Grisuppfödning, Ankuppfödning, Grönsaksodling och inget verkar hålla mycket mer än typ 6 månader.
29 minuter sedan, skrev lasseiudon:För ett par år sedan ville svärfar låna pengar för att köpa några bufflar och snäll som man är fick han det. Sedan höll han på med bufflarna i några år innan han tröttnade, det var ju en hel del arbete. Bufflarna såldes med förtjänst och jag fick tillbaka mina pengar med ränta!
Sedan ville gubben låna mer pengar för att köpa en liten lastbil och eftersom jag fortfarande var snäll så fick han det. I vanlig ordning tröttnade han snart på att vara lastbilsägare men han lyckades faktiskt sälja skrothögen med förtjänst så jag fick återigen tillbaka mina pengar med ränta.
Med andra ord, ibland finns det inget svart hål utan det kan bli ett lyckligt slut. Jag tycker att det trista är oförmågan att ha en vettig affärsidé samt orken att genomföra den. Efter ovanstående affärer med bufflar och lastbil har gubben startat och lagt ner Grisuppfödning, Ankuppfödning, Grönsaksodling och inget verkar hålla mycket mer än typ 6 månader.
Är därför att kineser har så stor framgång i Thailand.
Kineser är, för att nu generalisera, flitiga och uthålliga till skillnad från thailändare.
Logga in för att svara.