Nu pekar ni på en annan aspekt som också är intressant:
Människor i bl.a Thailand och Kina men även i många andra länder såsom bl.a Ryssland har en helt annan syn än oss nordbor på tillgänglighet och driftsäkerhet
I dessa länder anser man det helt OK ofta att grejor går sönder, anläggningar står stilla, mängder av personal måste kunna på kort varsel rycka ut och byta ut/felsöka krånglande materiel av för dålig kvalitet. Dessutom då en massa personer måste arbeta mycket med att reparera och felsöka grejorna innan dom på nytt kan ersätta andra enheter som ständigt går sönder
Som sagt så funkar det i ett samhälle där arfbete är billigt och reservdelar (av dålig kvalitet) är billiga
Håller helt med att del är "logiskt" att göra så i bl.a Thailand med deras sätt att se det på men så är det ju ständiga problem med det mesta i sådana länder vilket vi Faranger blir galna på när vi råkar ut för det
Efter hand som ett samhälle utvecklas ställs det större krav på tillgänglighet och funktionssäkerhet
Andra aspekter är ju till ex faktorer som krocksäkerhet på bilar, elsäkerhet i elsystem, utsläpp från fabriker med dålig eller icke existerande rening. Sådana faktorer ser vi i väst som ganska naturliga med med det aseatiska tänkandet är det mer logiskt att skita i dyra krocksäkerhetsfunktioner, rening på fabriker, bra materiel i el-installationer som leder till minskade el-olyckor och bränder etc etc. Det finns ju så många personer så om fler dör eller skadas är det ju inte något som motiverar en högre insats i pengar på bra kvalitet !!??
Se bara på sådant som Bilar från kina, kärnkraftverk i Ryssland, skrotade atomubåtar i Ryssland, fabriker i Thailand och Kina, Elsystem i Thailand !!??
Problemet är långt ifrån fixerat vid pengar utan betydligt större än så
Det handlar även om faktorer som omtanke, kravbild, kvalitetstänk och i min mening "utveckling"
Kvalite och tillganglighet blir battre sa snart folket som koper varorna har rad och valjer att inte kopa skrap.
Eller sa blir skrapet sa billigt att man kan kasta en trasig TV nar den pajat och kopa en ny, i Sverige tror jag att TV-reparatorer har det tufft iaf de som inte jobbar med garantireparationer.
Har i LOS lagar man fortfarande en trasig TV, oftast genom att leta upp den trasiga komponenten och byta enbart den, istallet for ett helt kretskort, vilket troligen ar det vanligaster i Vast.
De som skriver om hur kass miljomedvetenhet de har i Thailand (och andra lander i Asien), och vilket uselt sakerhetstankande, tycks bortse fran att det ar inte sa fortvivlat lange sedan det var lika illa i Europa, kanske fortfarande ar pa manga platser...
Jag ar ratt gammal, 46 ar, och minns hur vackra farger det kunde vara i Molndalsan i Goteborg, den var starkt gron, vackert gul eller bla, det skiftade med utslappen fran textilfabrikerna i Boras.
Savean i Ostra Partille var hyfsat ren, men innan den rann ut i Gotaalv, sa var det andra bullar, en stinkande kloak var den, industriutslapp pa vagen genom Partille och Goteborg ordnade detta.
Avgasrening och hyfsad miljopolitik ar ratt nytt aven i Varldens korrektaste samhalle.
Sakerhetstankande har ocksa varit sadar, hur manga i min alder nu, satt i bilbarnstol pa 60-talet, det var inte ens lag pa att bilar skulle ha sakerhetsbalte innan 1969 (1970 for direktimporterade bilar, har jag for mig).
Minns hur jag som liten satt i lastutrymmet pa Farsans Volvo 145 i mitten pa 70-talet, och hur jag tillats sova pa hatthyllan i var gamla Merca 180 nar jag var sa liten att jag fick plats dar, ca 1969 eller sa.
Ge dem lite tid att losa sina problem i Thailand och Kina tex sa blir det battre dar ocksa, argumentet "Vi visste inte battre i Sverige pa 60-talet" ar trams, sjalvklart var det daligt nar alla fiskar dog i vattendragen och flot omkring och luktade illa, och nar folk dog i bilolyckor pga brist pa sakerhetstankande.
MVH Tommy
.
.
