Svensk vs thailändsk skolsyn

För någon månad sedan så gjorde frugan ett skolarbete där det b la ingick att kort beskriva den svenska skolan/förskolan i ett historiskt perspektiv. Känns nästan skrämmande att Thailand inte kommit längre än att man känner igen deras skolsyn från den som gällde här från mitten till slutet av 1800-talet.

Var på nedstående skala tycker ni att den generella skolsynen i Thailand återfinns?

Guds läroplan

Enligt Vallberg (2002) så gällde något som kan kallas Guds läroplansperiod från mitten till slutet av 1800- talet. Målet med läroplanen var att fostra till gudsfruktan i vilket bön, kristendomskunskap, skrivning, läsning, räkning i ett moraliskt och religiöst perspektiv presenterades i undervisningen. Det som gällde var mycket mer minnesträning än självständig tankekraft. Kunskapssynen var drillundervisning och kristlig uppfostran. Lärarna var auktoritära och barnen sågs som syndiga och passiva inlärnings-och arbetarmaskiner. Barnen beskrevs som lärjungar som var underordnade i en massundervisande arbetsform. Under 1860-talet skedde dock en förändring, en s.k. Fröbelinspirerad verksamhet tog vid där man trodde mer på det skapande barnet och matematik samt naturvetenskap fick stort fokus. De så kallade Fröbelgåvorna med religiös och matematisk förankring användes som läromedel och leken fick allt större betydelse.

Småbarnsskolan och arbetsstugan var ideella välgörenhetsinrättningar. Arbetsstugornas uppgift var att komplettera skolans teoretiska undervisning med praktiskt arbete och det var de fattigaste barnen som tog emot i arbetsstugorna. Efter 1850/60 – talet började dock kyrkan makt att ifrågasättas, prästerna ansågs inte längre ha tolkningsrätt över kunskapsutlärningen.

Det goda hemmets och hembygdens läroplan

Denna läroplansperiod sträcker sig från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet med vetenskapligt rationell och samhällsrelaterad omarbetning. Huvudpersoner var systrarna Moberg, Maria och Ellen Moberg samt Fredrich Fröbel. Husliga sysselsättningar sattes i fokus under den här läroplansperioden. Människosynen övergick från auktoritär till en mjukt auktoritär och moralisk syn med barnet som ett särartsbetonat naturbarn (hembygdsbarn). När det gäller innehållet i kindergarten och folkbarnträdgården får skriftspråk och läsinlärning vänta medan natur-matematik-bygglek får stöd i Fröbels teorier och s.k. lekgåvor. Saga, sång- och fingerlek ersätter de bibliska berättelserna. Leken får en förgrundsplats och ledorden är uppfostran snarare än undervisning. Moderlig omsorg och begreppet ledarinna införs istället för lärarinna. Barnen skall ledas, ej skolas, och deras fostran ska inte vara skolmässig utan moderlig. Flickor beskrivs i termer som ”den själfulla lilla husmodern” och pojkar beskrivs som ”den kraftfulle byggaren”. Husliga sysslor utvecklas som innehållsområde och ett praktiskt och skapande innehåll betonas.

Folkhemmets socialpsykologiska läroplan

Läroplansperioden sträcker sig från mitten av 1900-talet till mitten av 1980-talet och övergångsperiod var under 50-talet. De dominerande teoretikerna var då Piaget, Eriksson, och Gesell. Barnsynen förändras från särartsbetonat naturbarn till det moderna, rationella och vetenskapliga barnet. Barnen skulle ses som självständiga individer. Verksamheten förändrades från moral och förädling av familjeliv till att bli demokratiskt och personutvecklande. Verksamheten skulle anpassas till individens utveckling. Barnen skulle fostras i demokratiska, jämställda och solidariska tankegångar.

I slutet av 1970-talet, början av 1980-talet växte de så kallade aktivitetsstationerna fram. Men på grund av klass, socioekonomiska och jämlikhetsskillnader ifrågasattes dock denna metod. Under 1980-talet blev det istället en övergång från aktivitetsstationer till fem skolorienterade ämnesblock. Den centraliserade kristendomskunskapen avtog och ersattes av religionskunskap.

Eftermiddagshemmen övergår till att bli fritidshem. Rummen på förskolorna förändras från hemliknande rum till samhälls- och vetenskaps rum. Sagor och berättelsers betydelse avtog under denna läroplansperiod och blev istället till faktaböcker med vetenskapligt framarbetade teorier som t.ex. handlade om trafiken, sjukvården, familjeförhållanden och så vidare. De blev centrala i förskolans verksamhet och för barnens lärande.

På 1960 – talet, ökar betydelsen av barnobservation som t.ex. innebär att man ska observera barns behov, det sociala, motoriska och emotionella skulle lyfta fram dvs. personlighetsutveckling blir viktigare. Och barnens sociala samspel med andra människor blev viktig.

Det situerade världsbarnets läroplan

Läroplansperiodens sträcker sig från 1980-talet fram till nu. De pedagogpersoner som har påverkas denna period är Fröbel, Piaget, Vygotskij, Sommer och Säljö. Målstyrning decentralisering, globalisering, marknadsorientering och individualisering är utmärkande drag under denna period. Utbildningsdepartementet och skolverket blir huvudorgan för förskolan och fritidshem. Och förskoleklassen införs som ny skolform för 6-åringar.

Den första läroplanen Lpfö 98 och Lpo 94 kom ut under denna period. Från att tidigare läroplaner innehållit mål att sträva efter så förändrades det till att det idag finns mål som ska uppnås i förskolan. Det barndomspsykologiska perspektivet kommer starkt under perioden och barnet ses som en kompetent medaktör och inte som ett tomt kärl som ska fyllas. De yngre barnen ses som lika viktiga som de äldre och ges lika mycket utrymme.

Kravet på individen ökar där ansvaret till stor del ligger på barnet. Könet uppmärksammas men det är inte längre könsbundet eller könsneutralt utan kön på ett individuellt plan. Pedagogen under denna period kan både beskriva som ”en reflekterande praktiker och handledare för barnet individuella lärande och som ”skådespelare” och mediator.” (s. 161) Pedagogernas roll är inte längre auktoritär.

Lek och rutiner är nyckelmoment i förskolan och man ser även lärandet i leken. Datorer är nya läromedel under denna period och man upptäcker att dessa t ex kan vara ett stort hjälpmedel för barn med läs-och skrivsvårigheter. Kommunikation och språk betonas starkt under denna period, men naturkunskap, fysik och teknik har även ett stort fokus i den nya läroplanen.

Strålande timing Kim. Jag sitter just och läser en draft report som vi beställt som är en komparativ analys av den thailändska läroplan i jämförelse med läroplaner från bla Korea, Japan, Malaysia, Australien, Finland, etc. Tyvär kan jag inte dela med mig rapporten ännu eftersom det bara är ett draft men det är tydligt att trots den omfattande läroplansreform som Thailand gick igenom under 2009-2010 så representerar stora delar av deras läroplan fortfarande en väldigt traditionell syn på lärande. Min lite slarviga jämförelse skulle bli att nuvarande läroplan påminner om en mix av lgr 80- och Lpo 94-.

Strålande timing Kim. Jag sitter just och läser en draft report som vi beställt som är en komparativ analys av den thailändska läroplan i jämförelse med läroplaner från bla Korea, Japan, Malaysia, Australien, Finland, etc. Tyvär kan jag inte dela med mig rapporten ännu eftersom det bara är ett draft men det är tydligt att trots den omfattande läroplansreform som Thailand gick igenom under 2009-2010 så representerar stora delar av deras läroplan fortfarande en väldigt traditionell syn på lärande. Min lite slarviga jämförelse skulle bli att nuvarande läroplan påminner om en mix av lgr 80- och Lpo 94-.

Skulle vara väldigt intressant att få ta del av rapporten när den är färdig och jag hoppas därför på att du återkommer i frågan när den väl är det.

Nåja, Sverige dalar ju när det gäller kvalitet på undervisning och har nog gjort det sedan tidigt 80-tal.

Anpassning efter den svagaste har varit riktmärket som man har ställt in sig på. Alla ska ju få känna att dom inte är sämre än någon annan.

Kunnskapen inom matematik är bedrövlig i Sverige, generellt sett.

Det enda man fokuserar på är att "ta hand om" dom som inte vill, kan eller ens försöker medans de elever som har talang, vilja och kunnskap snällt får sitta på sidan och vänta snällt tills dom viljelösa barnen har kommit till deras nivå.

Vilken morot och kreativitet skapar det hos den begåvade eleven med motivation?

Precis, nada. Han slutar säkert som understimulerad alkis på en busshållplats.

Så behandlar vi många barn i Sverige. Är våran framtid bättre än Thailands?

Det ser mörkt ut.

En jävla flowerpower skola där det är barnen som bestämmer, är vad som bedrivs i Sverige.

Ungarna som inte vill ett skit borde förpassas till särskolan.

Nåja, Sverige dalar ju när det gäller kvalitet på undervisning och har nog gjort det sedan tidigt 80-tal.

Nja, det beror väl på hur man definierar kvalitet. Att vissa ämneskunskaper har försämras i grundskolan är sant men däremot är det ju en rad andra kunskaper och förmågor som ersatt detta. Mindre matte och mer sex och samlevnad eller mindre svensk grammatik men mer filosofi, osv. Sverige har ju medvetet valt att inrikta sig på andra typer av kunskaper och fokuserar på en rad saker som inte mäts i PISA-test etc.

Sen är myten om svensk skolas förfall nog lite överdriven. Om inte annat har skolan konsekvent försämrats sedan införandet av folkskolan 1842 om man får tro de olika föräldragenerationerna.

Men, nya läroplanen som introduceras om dryga månaden hanterar detta och framförallt hur man aktivt skall stödja motiverade elever poängteras i lärarnas uppdrag.

En plan är ju bra att ha och målet är det inget fel på.

Men både plan och mål ändras när man ser att kunnskapsnivåerna inte når riktigt dit man vill. Och hokus pokus, med revisionen av plan/mål så är vi duktiga, hela Sverige, för plan och mål är nu uppnådda.

Tror det var ban99arne som skrev att verkligheten är planläggarens värsta fiende och det har han faktiskt rätt i.

Kom att tänka på min editering.

Varför har så många som gick skola på 80-talet så djävla svårt med sär skrivning. Jag är en av dessa...

Inget fel på den läroplan i hade i Sverige på 80-talet.

OBS-klass för korkade/stökiga barn, så att de som ville plugga fick nån slags lugn och ro.

A och B nivå på matten och en del andra ämnen.

Idag har det flippat ur och är lite mesigt, "Barnen vet själva vad de behöver lära sej", trams!

Förresten jag tycker de skolor jag besökt här i landet, mest lågstadieskolor, verkar följa den läroplan som Sverige hade ca 1850, "Se upp till Budda, kungen, skolan osv".

Det var lite skrämmande att se Jimmy stå och skrika ikapp med de andra barnen varje morgon "Vi älskar kungen och skolan och budda" lyssna på lärare som läste innantill i nåt manuskript de knappast trodde på själva ens...

Det problemet löste jag genom att se till att han kom 30 minuter försent de flesta dagarna, de lärde ju inte ut nåt vettigt då iaf, så slapp ju pappa de värsta skolgårdstrafikköerna också.

MVH Tommy

Kanske inget fel på läroplanen på 80-talet.

Sedan vet jag inte så mycket om hur de tvar på andra skolor.

Lågstadiet var faktiskt väldigt bra. Då vissa kunde läsa, räkna m.m så fick dom genast hoppa till nästa "kurs" vilket stimulerade eleverna och skapade kunnskapshunger och lite tävlingsinstinkt. Att vara bäst, duktig, bra var något som man blev belönad för.

När jag gick förstaklass så hade jag tredjeklassens läromedel som jag blev färdig med. Sedan var det stopp i andra klass, för mellanstadiets läromedel var ajabaja.

Fick instruktionsböcker och installerade video och TV grejer. Dom ville se om läsförståelsen fanns och att jag inte bara rabblade igenom böcker.

Vi var kanske tre av 15 i klassen som fick köra vårat egna race. Vilket innebar 20% av klassen och är en hög siffra. Så det verkar inte som att läroplanen hade varken för höga mål eller krav.

Mellanstadiet var en evig väntan på andra elever. Jag var dock långt ifrån ensam med väntandet, skulle tippa på att 25% fick mycket väntetid.

Vi hade någonting som kallades för beting. Hade man tre sidor med matte som man skulle göra på en vecka så klarade en stor del av att göra det på en dag.

Högstadiet var en katastrof.

Särskild/allmän matte och engelska fanns. Men ribban var så otroligt låg och många gick och drog fötterna efter sig i skolans korridorer. För inte fick man ju göra för mycket. Proven var simpla och knappt hälften av eleverna tog nog ens hem böckerna för att plugga.

Så till gymnasiet.

Omotiverad utan dess like försökte jag välja 20 veckor svets eller på sin höjd 40 veckor svets, men det gick inte.

Valde då fordonsteknisk linje och lullade där i tre år.

Efter skolan så fanns det inte så mycket att göra så SYO-konsulenten placerade mig på naturtekniskt bas-år.

Hade ingen aning om vad det var, men jag tackade och tog den linjen. Helt sysslolös kunde man ju inte gå till hösten.

Då fick jag träffa några av mina gamla klasskamrater från högstadiet som skulle läsa upp betygen efter deras naturprogram.

Dom som hade gått naturteknisk linje var fan i mej bedrövliga. Högstadie och fordonsteknisk linje räckte långt i både fysik, kemi, matematik och teknologi.

Baskunskaper i skolan var vad som krävdes. Dom hade pluggat 3år med samma ämnen och hade svårigheter med matteC. Hur har dom överlevt tre år på naturteknisk linje???

Biologin var tråkig så den sket jag i.

Detta säger kanske bara någonting om de skolor jag gick på och hoppas att inte det är lika dåligt ställt i övriga Sverige.

är inte så insatt i deras eller våran lärosätt så kan inte utala mig om det men det du hade posat verkar intresant i alla fall.

Hemskolning är enda lösningen som jag ser det för föräldrar som värnar om sina barn. All forskning visar att barnen lära sig bättre, blir minst lika bra människor när det kommer till det sociala, har bättre betyg m.m.

Problemet är att tjänstemän i svenska kommuner inte kan läsa skollagen för fem öre och godtyckligt nekar tillstånd att hemskola trots att föräldrabalken, skollagen och europeiska konventionen säger att man skall kunna hemskola. Har läst om barn som skrivits in på universitet när de var 15 år och andra som doktorerat vid 18 år. Detta hade de aldrig haft möjlighet till i det jag kallar "socialistiska hjärntvättningsanstalten". Andra kallar platsen för "svenska skolan".

Hemskolning är enda lösningen som jag ser det för föräldrar som värnar om sina barn. All forskning visar att barnen lära sig bättre, blir minst lika bra människor när det kommer till det sociala, har bättre betyg m.m.

Problemet är att tjänstemän i svenska kommuner inte kan läsa skollagen för fem öre och godtyckligt nekar tillstånd att hemskola trots att föräldrabalken, skollagen och europeiska konventionen säger att man skall kunna hemskola. Har läst om barn som skrivits in på universitet när de var 15 år och andra som doktorerat vid 18 år. Detta hade de aldrig haft möjlighet till i det jag kallar "socialistiska hjärntvättningsanstalten". Andra kallar platsen för "svenska skolan".

Svenska skolan har säkert sina brister men jag är för dåligt uppdaterad över hur det ser ut idag för att kommentera i detalj. Det verkar dock aningen världsfrånvänt att kalla skolan för "socialistiska hjärntvättningsanstalten" efter att vi haft en borgerlig regering i snart 5 år och hemskolning har väl alltid förknippats med vänsterflumm? Om du är säker på att "all forskning" visar att hemskolning är bättre så vore det intressant med lite länkar som styrker det.

Thaikalle har en liten poäng med "hjärntvättning".

Att skola elever till att bli en god arbetare så att staten kan tjäna sina pengar på det. Vilket i.o.f.s är helt riktigt för dom har ju engång betalat den och bör få avkastning på sin produkt.

Att få hemskolning kräver väl konstant ledig förälder eller innhyrda kompetenta lärare. Med dagens lärarunderlag så tror jag inte att vi har kvaliteten på den kvantiteten som behövs i form av lärare.

Thailändska skolan sliter med sina problem och den Svenska skolan med sina problem.

Av dessa två skolor föredrar jag den svenska modeller framför den thailändska modellen, 7 dagar i veckan.

Thaikalle har en liten poäng med "hjärntvättning".

Att skola elever till att bli en god arbetare så att staten kan tjäna sina pengar på det. Vilket i.o.f.s är helt riktigt för dom har ju engång betalat den och bör få avkastning på sin produkt.

Att få hemskolning kräver väl konstant ledig förälder eller innhyrda kompetenta lärare. Med dagens lärarunderlag så tror jag inte att vi har kvaliteten på den kvantiteten som behövs i form av lärare.

Thailändska skolan sliter med sina problem och den Svenska skolan med sina problem.

Av dessa två skolor föredrar jag den svenska modeller framför den thailändska modellen, 7 dagar i veckan.

Kritiken kan vara berättigat efter att den svenska skolan privatiserats.

Inte så noga numera, vad man lär sig eller hur, bara det ger klirr i kassan.

Man kan undra hur många skolor som kommer att läggas ner i år på grund av ägarnas prioriteringar.

Den svenska kommunala skolan har oförtjänt dåligt rykte. I självaverket fungerar de flesta elever och klasser väl. Kunskapskraven är knappast lägre än det var under 80-talet då jag gick i skolan. Då var det, kan mest fakta vinner istället för som nu att den som kan använda sin faktakunskap bäst vinner.

Den svenska skolan har två stora brister som jag ser det. Främst att skolan är i princip konsekvenslös och i princip kan missanpassade elever härja helt fritt utan att man som lärare kan göra ett skit åt saken förutom att ringa föräldrarna vilket i de flesta fall är verkningslöst. När det går illa så drar dessa eleverna med sig sina klasskamrater och så flippar det över. Tyvärr kan oredan fortsätta bra länge utan att källorna till problemet lyfts ut och ordningen kan återställas. Detta är dock inte särskilt vanligt utan de flesta klasser som jag skrivit tidigare fungerar tämligen väl. Men visst har den thailändska skolan en fördel då de snabbt kan peta ut bråkstakar. Borde vara så även i Sverige.

Ett annat stort problem är att lärarena idag är överbelastade av skitgöra istället för att ägna sig åt det de skall göra, nämligen undervisa samt planera undervisningen. Meningslösa möten med meningslösa disskusioner, elevvård, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, anpassning av undervisnings program, indeviduella utvecklingsplaner, krånglande datorer med open office osv tar upp i pricip all tid. Jag vet att jag skulle kunna göra mycket bättre om jag fick ägna mig åt det jag skall göra istället för allt trams men eftersom jag har ett liv utanför mitt arbete så får jag nöja mig med ibland halvdana planeringar.

Tyvärr är kritiken av den svenska skolan ofta ytterst subjektiv och härstammar från personens egna skolupplevelser. Utifrån dessa upplevelser drar de generella slutsatser utan att ens tänka på att de som barn eller tonåringar knappast förstått skolan i det större sammanhanget.

Skulle vilja hävda en av de stora anledningar till att en del av dagens elever beter sig illa i skolan beror på att deras föräldrar har en negativ och ifrågasättande attityd gentemot skolan och lärare inför barnen. Här har sverige mycket att lära från Thailand där föräldrarna istället har en mycket positiv och skolstödjande inställning.

Ha det

Neil

andrevjsdenruskige...Håller med dig till fullo ...svensk skola idag är ju en total katastrof.nej, tacka vet jag skolan från 60 talet o 70 talet ...där var det ordning o reda.o inga elever som tordes kritisera läraren.idag verkar det som att eleven styr lektionen...när jag gick i skolan på 60 0 70 talet så var det tillåtet med en "hurring" om inte eleven höll käften stängd under lektionen,,,,,det skulle behövas nu igen,,,nu har eleverna för mycket makt..kan nämna ett exempel.mitt ex vikariera som lärare i åk 5..en kille höll låda hela tiden,,,,exet sa till honom flera gånger att vara tyst o lyssna,,,,till slut tröttna hon o gick fram till killen o tog tag i armen på hon o sa " nu går du i korridoren ett tag o lugnar ner dig".svaret hon fick var "släpp mig kärring, annars anmäler jag dig för sexuella trakasserier"..vad f-n svarar man på sånt?..svenska skolan är skit..