Svensk vs thailändsk skolsyn

Thaikalle har en liten poäng med "hjärntvättning".

Att skola elever till att bli en god arbetare så att staten kan tjäna sina pengar på det. Vilket i.o.f.s är helt riktigt för dom har ju engång betalat den och bör få avkastning på sin produkt.

Att få hemskolning kräver väl konstant ledig förälder eller innhyrda kompetenta lärare. Med dagens lärarunderlag så tror jag inte att vi har kvaliteten på den kvantiteten som behövs i form av lärare.

Thailändska skolan sliter med sina problem och den Svenska skolan med sina problem.

Av dessa två skolor föredrar jag den svenska modeller framför den thailändska modellen, 7 dagar i veckan.

Dessa rader får mig att tänka på en gammal favorit " STATEN OCH KAPITALET MED EBBA GRÖN

Hmm...okej jag har inte läst inläggen i tråden här men utifrån överskriften på ämnet så vill jag bara ge min syn på undervisningen i Thailand.

Min fru berättade att hennes sista år i skolan (vår höstadie/något år på gymnasiet) gick ut på att läraren satte på en videofilm och studenterna förväntades lära sig ifrån den.

Om jag skulle ge mig på att reflektera över kvalitén på det thailändska utbildningssystemet så är min spontana känsla att vi i Sverige lär oss mer på låg och mellan- stadiet än vad de thailändska skolsystemet erbjuder på universitets nivå.

Jag har inte kommit i kontakt med någon thailändare som har den blekaste aningen om tex europeisk historia eller geografi överlag.

Det finns självklart bildade människor i Thailand och dom är ju inte dummare än någon annan men jag undrar ändå hur myndigheterna har lagt upp studieplanerna för eleverna.

Kritiken kan vara berättigat efter att den svenska skolan privatiserats.

Inte så noga numera, vad man lär sig eller hur, bara det ger klirr i kassan.

Man kan undra hur många skolor som kommer att läggas ner i år på grund av ägarnas prioriteringar.

Privatisering är säkert helt ok. Problemet är av Sverige inte kan sköta det snyggt och hantera den plötsliga vågen. Inga kontroller och på varken ägare eller lärare eller styrning.

Ett sätt att lura systemet är ju att ge högre betyg till eleverna. Då kan man ju skylta med att barnen lär sig någonting. Det skulle ju vara pinsamt om dom hade en hög andel som inte klarade kraven för att komma in på gymnasiet. Lärarna kanske får provision på bra betyg.

Nu är jag uppvuxen i en liten stad, och gymnasiet jag gick i fick täcka upp för de ännu mindre grannkommunerna. Man märkte att kriterierna för att få bra betyg ute i "byhålorna" var långt mycket lägre är i min stad.

Det var fina betyg som presenterades från vissa kommuner, men när nationella proven kom så hade dom bottennoteringar.

Tippar på att skolan över lag är bättre i universitetsstäder än i någon sket kommun i inlandet. Kanske inte den "sociala biten" men rent kunnskapsmässigt så är dom nog det.

Jag vet inte tillräckligt mycket om den Thailändska läroplanen/perpektivet för att säga vart den passar. Dock tycker jag det verkar alla dessa olika perspektiv verkar passa bra i den sociala och historiska perspektivet om var förhärskande för just den tiden. Syftet med skolan är ju att förbereda barn för vuxenliven i det samhälle som finns, det hade ju varit en katastrof annars. Skolan ändras ju och anpassas efter resten av samhället fortgående.

Ser man på utbildningen på 1850 talet med dagens ögon kan det ju verka otroligt dåligt, men den utbildningen då var ju anpassd efter det samhället och fostrade och utbildade ju barn att fungera i just det samhället, så på det sättet ter de sig ju väldigt relevanta och troligen framgångsrika.

Verkar vara en intressant rapport. Vore kul att läsa hela

Nåja, Sverige dalar ju när det gäller kvalitet på undervisning och har nog gjort det sedan tidigt 80-tal.

Anpassning efter den svagaste har varit riktmärket som man har ställt in sig på. Alla ska ju få känna att dom inte är sämre än någon annan.

Kunnskapen inom matematik är bedrövlig i Sverige, generellt sett.

Det enda man fokuserar på är att "ta hand om" dom som inte vill, kan eller ens försöker medans de elever som har talang, vilja och kunnskap snällt får sitta på sidan och vänta snällt tills dom viljelösa barnen har kommit till deras nivå.

Vilken morot och kreativitet skapar det hos den begåvade eleven med motivation?

Precis, nada. Han slutar säkert som understimulerad alkis på en busshållplats.

Så behandlar vi många barn i Sverige. Är våran framtid bättre än Thailands?

Det ser mörkt ut.

En jävla flowerpower skola där det är barnen som bestämmer, är vad som bedrivs i Sverige.

Ungarna som inte vill ett skit borde förpassas till särskolan.

Vanudå?! Vi tycker samma om något! Eller är det bara för att du skrev före mig, och då kunde du ju inte skriva emot vad jag skrev

Det första rödmärkta är vi helt överens om.

Titta t ex bara på "Skuldfällan". De flesta där verkar inte ens klara plus och minus

(Men skolans understimulering kan kanske skapa kreativitet också - Då t ex jag blev klar i matte långt före andra, så behövde jag hitta på något för att inte tråkas ihjäl De första årens mattelektioner tillbringade jag mest med att konstruera olika "bilar" av suddgummin. Sedan dess tycker jag det är lätt att sysselsätta mig t o m med bara papper och penna.

Däremot har du fel gällande det sista rödmarkerade. Nästan alla barn VILL ha någorlunda lugnt i klassrummen.

(((Då jag var lärarvikarie en kort period mellan två andra jobb i 20-årsåldern, räckte det oftast med att jag väckte tanken att vi kunde ha roligare än en massa oljud, så dhöjde det inte länge innan de bråkiga hade tystats av kompisarna, så slapp jag

Och de flesta VILL lära sig saker, om skolan inte förstört deras vilja, så om barnen fick bestämma (från början) så skulle det bli BÄTTRE i skolorna

Ett väldigt bra exempel finns i Danmark. Svensk TV visade en skola där varje period:

1. börjas med att lärarinnan läser en skönlitterär bok. (T ex var en om en resa från Norge till Portugal.)

2. Sedan får barnen säga vad boken fick dem att bli nyfikna på att lära sog.

3. Lärarna får BARA välja bland det eleverna föreslog. De väljer ut tillsammans.

4. Sammanställningen presenteras för eleverna, som sedan var och en SJÄLV bestämmer planen för i vilken ordning de tänker göra periodens uppgifter. Då skulle man kanske tro att alla småungarna skulle välja att teckna e d först, men nästan alla stack till biblioteket först även förstaklassarna! För som en sa själv: "Annars vet man ju inte hur det är".

5. Varje period avslutas med att varje barn sätter "betyg" (=omdöme) på SIG SJÄLV. Och de gjorde BRA bedömningar typ "X gjorde jag bra, men jag kunde ha gjort Y bättre om jag hade planerat det bättre" !

Nja, det beror väl på hur man definierar kvalitet. Att vissa ämneskunskaper har försämras i grundskolan är sant men däremot är det ju en rad andra kunskaper och förmågor som ersatt detta. Mindre matte och mer sex och samlevnad eller mindre svensk grammatik men mer filosofi, osv. Sverige har ju medvetet valt att inrikta sig på andra typer av kunskaper och fokuserar på en rad saker som inte mäts i PISA-test etc.

Sen är myten om svensk skolas förfall nog lite överdriven. Om inte annat har skolan konsekvent försämrats sedan införandet av folkskolan 1842 om man får tro de olika föräldragenerationerna.

Men, nya läroplanen som introduceras om dryga månaden hanterar detta och framförallt hur man aktivt skall stödja motiverade elever poängteras i lärarnas uppdrag.

Ingen aning om nya skolplanen annat än vad en kompis* berättat, och den delen är helkorkad. Betygssättningen är helflummig. Eleverna måste vara bra på en bunt olika sätt, och kan inte få bättre betyg än det de är SÄMST på, alltså INTE något medel på vad de kan. Det fanns även delar typ muntlig redovisning inför grupp, så blyga elever kommer inte ha en chans. Inte vidare bra för deras motivering...

(((*Kompisen är lärare i spets i sina ämnen, och har t o m fått jobb/rekomendationer genom Skolverket att åka till flera skolor och lära lärarna om ny utrustning, så han är ingen bromskloss. Men han har ledsnat på svenska skolväsendet, och han var väldigt missnöjd med nya betygssystemet.)))

Däremot har du fel gällande det sista rödmarkerade. Nästan alla barn VILL ha någorlunda lugnt i klassrummen.

(((Då jag var lärarvikarie en kort period mellan två andra jobb i 20-årsåldern, räckte det oftast med att jag väckte tanken att vi kunde ha roligare än en massa oljud, så dhöjde det inte länge innan de bråkiga hade tystats av kompisarna, så slapp jag

Och de flesta VILL lära sig saker, om skolan inte förstört deras vilja, så om barnen fick bestämma (från början) så skulle det bli BÄTTRE i skolorna

Visst vill dom säkert ha lugnt. Men 5% av eleverna kan förstöra för övriga 95%.

Visst vill dom säkert ha lugnt. Men 5% av eleverna kan förstöra för övriga 95%.

Ja, så sker ofta - med dåliga lärare.*

Som sagt så räckte det oftast att väcka tanken hos klassen att de kan ha roligare än att ha en massa gap, för att sätta igång processen, så satte oftast den tysta majoriteten igång med att tysta de högljudda - och klarade det oftast (ganska) bra.

(Om de högljudda var mobbare, som de andra var rädda för, så behövde man även göra bort mobbarna lite, så omgivningen såg att de kunde vara starkare än dem.)

*Många lärare har missat att i att vara en bra lärare ingår att man behöver vara en bra gruppledare och ha en bra inställning. Många lärare är kanske bra på att tala om ämnet - om situationen är perfekt - men de flesta är ju kassa på att hantera verkligheten, vilket märks t ex på hur mycket mobbning det är i skolorna. En väldigt stor andel lärare tjafsar om oviktiga saker som kepsar och ytterkläder, men försöker inte ens stoppa mobbning!!!

Nja, det beror väl på hur man definierar kvalitet. Att vissa ämneskunskaper har försämras i grundskolan är sant men däremot är det ju en rad andra kunskaper och förmågor som ersatt detta. Mindre matte och mer sex och samlevnad eller mindre svensk grammatik men mer filosofi, osv. Sverige har ju medvetet valt att inrikta sig på andra typer av kunskaper och fokuserar på en rad saker som inte mäts i PISA-test etc.

Sen är myten om svensk skolas förfall nog lite överdriven. Om inte annat har skolan konsekvent försämrats sedan införandet av folkskolan 1842 om man får tro de olika föräldragenerationerna.

Men, nya läroplanen som introduceras om dryga månaden hanterar detta och framförallt hur man aktivt skall stödja motiverade elever poängteras i lärarnas uppdrag.

Hej

Håller med om att den svenska skolans förfall till största delen är en myt, enligt vad jag har förstått beror dom försämrade resultaten bl.a till stor del på att andelen elever som inte har svenska som modersmål har svårt att hänga med och nå samma resultat.

För i vårt område är det skolorna i områden som i huvudsak bebos av icke svenskar som drar ned genomsnittet, och det är nog ganska naturligt och svårt att undvika.

Och det låter ganska troligt att det kan vara ett skäl till att Sverige har tappat mot grannländerna som inte på långa vägar tar till sig så mycket flyktingar som Sverige, har man utländsk härkomst så tar det nog några generationer innan dom kommer ikapp, för även den andra generationen kan ju ha problem om föräldrarna inte kan Svenska och därmed inte kan hjälpa barnen med läxorna.

Mvh Isan Lover

Hej

Håller med om att utbildningen i Thailand är långt efter t.ex Sverige, men exakt hur långt efter är svårt att säga.

Själv gissar jag ca 40-50 år för om man jämför min egen skolgång med den nuvarande Thailändska så finns det vissa likheter, t.ex att vi hade lärare som kunde låta oss spela fotboll på mattelektionerna och själv åkte läraren i sin PV till stans krog och drack sig berusad, och det är ju ungefär så som det är i den Thailändska skolan nu.

Samma lärare hade även ett förhållande med en lärarinna som också drack och misshandlade sina lågstadie elever, hon örfilade upp dom och hängde dom i klädkrokarna i korridoren, och eftersom eleverna var så små blev dom hängande med ca 30cm till golvet.

I vår byskola som jag besöker nästan varje dag eftersom vår son går i förskolan där (när vi bor i byn) så har dom en jättebra lärarinna som har gått i skolan tillsammans med frugan och allt fungerar bra, men nästan varje gång som jag hämtar honom vid två halv tre tiden så har dom manliga lärarna för årskurs ett till sex redan slutat lektionerna och flera av dom är tydligt påverkade av alkohol, dom är väldigt pratsamma och vill bjuda på sprit, barnen springer vind för våg och gör i princip vad dom vill, till skillnad mot när lärarna är nyktra för då är stryk och bestraffningar är en naturlig del av skolgången.

Så enligt mig är det nästan omöjligt att lära sig det man behöver i skolan utan att föräldrarna engagerar sig och läser extra med barnen, men det är inte många som varken kan eller har möjlighet till det, dom som har råd betalar oftast extra för privatlektioner i t.ex engelska eller matte efter skolans slut.

Så skolväsendet bör reformeras och moderniseras på många sätt, och det är väl egentligen den största och viktigaste frågan som politikerna i landet har att hantera, för den är nyckeln till det mesta av landets problem.

Mvh Isan Lover

Oj, hittade något "roligt" på Aftonbladet.

Nu har jag inte läst igenom artikeln. Är på väg från jobbet, så fokusen ligger på att komma sig ut av bygnaden.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article12996242.ab

Ingen får ha fördelar, alla ska vara lika dåliga. Bra förslag?

Ja, om man vill köra ner sig i ett bottenlöst träsk så är väl detta en bra lösning.

När dottern gick i mellanstadiet satt jag med i klassrådet. Det var väldigt mycket som artikeln i ab beskriver. Eleverna fick inte ta hem böckerna för att det kunde bli orättvist mot de som inte fick hjälp hemma. Vi försökte kräva att de skulle få ta hem böckerna men de hade inte så många klassuppsättningar, så om någon elev glömde boken hemma skulle någon i en annan klass kunna bli utan bok etc.

De började med en ny metod för att göra uppställningar i mattematik. Som förälder var det inte lätt att inte kunna ta del av hur metoden gick till eftersom de inte fick ta hem böckerna. Att inte kunna hjälpa dottern som hade problem med matten och inte riktigt fick den hjälp som hon skulle behöva i skolan. Mycket av lärarnas tid gick som jag förstod åt till att stävja bråk och ta bort de stökiga eleverna. Inte så många av lärarna verkade vara insatta i metoden de övergott till i matte, så att de kunde lära ut riktigt i den.

När sedan dottern började´högstadiet, flyttades eleverna ihop från flera andra skolor. Vid utveklingssamtal i okt/nov kom det fram att matteläraren inte visste och/eller kunde räkna ut att eleverna som kom ifrån dotterns skola inte kunde räkna på det sätt som andra elever och lärarna gjorde. När jag talade om anledningen (dotterns mentor var inte mattelärare) kunde de lägga ihop så 1+1 blev 1,6. Matteläraren tog kontakt med mig och förstod då varför eleverna från dotterns skola var så värdelösa i matte. ("skrämmande tycker jag")

Nu idag går dottern 9'an. Matte är en pina för henne, i de flesta andra ämnen har hon VG och i någon MVG, men i matte kämpar hon hårt för att klara ett G. Lärarna i lärarlaget för matte kallar hon fjortislärare, för de bryr sig bara om att motivera eleverna som skolkar och inte vill gå i skolan. Som tur har hon en assistent av två (dessa assistenter är egentligen till för en par stökiga elever med grav ADHD) som bryr sig och kan förklara en hel del så att hon kan klara G.

Höstterminen gjorde lärarna en plan för hur dottern skulle klara ett G i matte. Det var en sorglig läsning. Ingenting om vilken hjälp hon kunde vänta sig av lärarna utan bara vilka sidor och uppgifter hon själv skulle klara av. Vad hon hela tiden försökt förklara att hon inte förstod och inte kunde klara av på egen hand tog ingen någon hänsyn till. Jag visade planen för några lärarbekanta jag har och de sa att det var helt fel skrivet, och att hon har rätt till stöd, inte att hon ska stödja sig själv och ta allt ansvar för framsteg på egen hand. Mattelärarna är nyexaminerade och inte så bra på att förklara. I åttan hade hon en bra mattelärare som kunde förklara när han hade tid att ägna sig åt henne, men nu i år skulle han undervisa i ett annat lärarlag. Hon hade sett fram emot att få fortsätta matte'n med honom i 9'an, och hade en förhoppning om att förstå matten med hans hjälp. Hon är nu efterklok och anser att hon var dum att hon inte tog mera ansvar för matten i 8'an. Utvecklingssamtal känns ganska meningslösa de verkar mest vara någonslags läpparnas bekännelse, där lärarna talar om hur bra det går, sedan händer i verkligheten inte mycket.

Själv har jag försökt förklara matte'n för henne, men det går inte, jag är inte nog pedagogisk för att förklara matte för henne. Nu börjar jag fundera på om hon inte egentligen lider av någon form av "dyskalki".

Som tur är går det bra i de flesta ämnen för henne, jag vet inte hur stor del skolan kan sägas ha där. T.ex engelska har hon läst och lärt sig mycket på egenhand, där har det betyt mycket att vi varit så mycket i Thailand och i andra länder. Även i en del andra ämnen har hon gjort mycket själv, naturligtvis har lärarna även spelat roll. Ska det gå bra behövs både engagemang från hemmet och skolan. I matte har varken skolan eller jag räckt till, där hade jag förväntat mig mer hjälp av skolan.

Utbildning är en så viktig del i våra barns framtid så jag tycker att det borde skötas proffsigare, i år fanns det t.ex inte många sökande till lärarutbildningen. Många utbildningar till lärare lockade faktiskt inte en enda sökande. Men de ska dammsuga efter elever så de tror sig kunna locka en del till att bli lärare.

DN har haft en bra artikelserie om skola som alla jag pratat med anser stämmer rätt bra med skolutvecklingen.

http://www.dn.se/kultur-noje/sverige-har-slutat-undervisa-sa-forlorade-lararna-sitt-yrke

Tyvärr beskriver den där DN artikeln ( http://www.dn.se/kultur-noje/sverige-har-slutat-undervisa-sa-forlorade-lararna-sitt-yrke ) vad jag har misstänkt och fruktat...

Hur får man reda på vilka skolor och ev kommuner som har bra lärare?

En del av anledningen till att vi flyttar hem till Sverige är just att det snart är dags för barnen att börja lågstadiet (det är inte den enda anledningen kanske inte ens den största, men viktig för oss).

Hamnade i en intensiv debatt med min Kusin och hennes mor förra året i Sverige, de Jobbar båda som lärare, skillnaden är att min faster är lärare och kusinen är FD reseledare utan lärarexamen...

Det vi debatterade var just "Eleven vet själv vad de behöver lära sej"

Kusinen tyckte det var helt rätt (det är det enda hon sett, som lärare) Fastern höll först med sin dotter men svängde lite motvilligt över till att "det var bättre förr".

Det slutade med att kusinen gick från bordet, förbannad bara för att "vi inte förstod nånting" efter att hennes mor dragit exempel mellan kusinens skolgång och tramset på samma skola idag (min faster hade bla sina döttrar som elever).

Kusinen är jämngammal med mej, så vi har ungefär samma skolgång upp till gymnasiet, sen slutade hon...

MVH Tommy

Enligt kärringen i artikeln så ska man inte ta vara på dom med möjligheter.

Något slags kunnskapsutjämningssystem som man faktiskt har tillämpat förut.

Ta ej hem böckerna! Då kanske ni lär er något och det är väl onödigt.

Så länge mina barn slipper dela skola med den kärringens barn så är jag nöjd.

Det är tragiskt att det för vissa verkar vara viktigare att alla är lika dåliga än att alla ges goda förutsättningar att lyckas. Att lärare och skolor skall ge mer tid och resurser till ungar som av olika skäl har det kämpigare i skolan anser 'ven jag. Men, att sedan blanda ihop tanken om att alla skall ges bästa möjliga chanser att lyckas till att alla skall nå samma resultat är en riktig tankevurpa.

Lärarna hamnar i en riktigt svår sits med nuvarande prioriteringar. Läroplanen ger ett tydligt fokus på de elever som ej når målen. Om en elev inte når ett godkänt betyg skall det skrivas åtgärds- eller handlingsplaner och det skall utredas och samtalas bortom all rimlighet. Lärarens prestation kommer också ofta bedömmas utifrån antalet godkända elever. Läraren som lyckats motivera och engagera elev X från att nöja sig med ett G i historia för att 2 år senare nå ett MVG misstros snarare än hyllas i dagens skola.

Tanken att inga ungar skall var körda på förhand är självklart mkt god, men någonstans på vägen har principen om barns rätt till utbildning blivit omvandlad till barns rätt till attt inte prestera sämre än någon annan, för då är man ju relativt sett marginaliserad. Jakten på att överkomma alla former av klyftor i samhället tar sig detta uttryck i skolan just nu och det får en ibland mkt negativ effekt. Dock skall man väl inte glömma bort att just detta system har en viktig samhällsfunktion i form av att motverka ökad marginalisering av vissa grupper. Kostnaden för detta kan självklart diskuteras men just nu finansieras detta till viss mån g.m mindre tid och resurser för "vanliga" barn.

Kan inte skolan i Thailand vara så kass för att dom-gummitroll- vill att den ska vara kass? Det är ju lättare att styra outbildade än utbildade människor. Svenska skolan är bra, vill man lära sig får man det, ligger lite ansvar på föräldrar oxå..