I dagens "City Stockholm" finns en insändarartikel som är lite kul skriven och lockar till reflektion och eftertanke:
De svenska invandrarna söker sig till Thailand för ett bättre liv med mer livskvalitet och Thailand har snabbt blivit ett land med ökande invandring av svenskar. Men konsekvenserna har på grund av otillräckligt integrerande nu börjat synas märkbart. De svenska byarna växer sig större och segregationen blir mer tydlig. Svenskarna bosätter sig i bostadsprogram där majoriteten är svenskar och andra invandrare från Väst. I en sådan miljö blir det svårare att anpassa sig till den thailändska kulturen och många har svårt för att klara av språket.
Det är viktigt att det blir rätt från början. Svenskar bör intervjuas för att man ska kunna förstå syftet med deras invandring så att inte allför många kommer och låter sig hamna i utanförskap. De skall kunna bevisa vilka som är deras föräldrar: de och deras anhöriga ska vara beredda på att förhöras angående äktheten om sakernas tillstånd. Dock är i rådande stund tolk en bristvara och tid och väntan måste då ske i hemlandet tills beviljande eller avslag lämnas.
För att kunna integreras i samhället är även det thailändska språket en viktig nyckel. Ett ”TFI - thailändska för invandrare” skulle vara en konkret hjälp. Bara thailändska bör tolereras som arbetsspråk. Men inte alltför hårda krav ska ställas. Svenska invandrares barn ska såklart erbjudas alternativ till skolmaten såsom gröt, fil och potatis. Detta anser jag, trots protester om att alla borde kunna äta lika, är viktigt på grund av den kulturella mångfaldighetens värde.
Slutligen bör foppatofflor förbjudas på allmän plats på grund av förtryck mot fötter och ofredande mot allmänhetens ögon. Många kan även bli rädda för den främmande seden att täcka sina fötter på det sättet, trots det varma klimatet. Rättvis byråkratisk process och språk: där har vi några av lösningarna till ett jämlikt samhälle mellan medborgare och invandrare.
STELLA ANDERSSON,STOCKHOLM
