Sommarresa till Thailand och lite till

Grymt trevlig tråd 👍👍👍👍👍

Arigatou gozaimasu @Marlon san

Enis

Hotellet var fullt utrustat för att en japansk businessman ska trivas med varuautomater innehållande mat och dricka, mikrovågsugnar och tvättmaskiner. Perfekt, vi hade tänkte vänta med tvätt tills vi kom till Thailand men laddade en maskin, gäller att passa på. Är bara att välja program och lägga i mynt, tvättmedel och sköljmedel ingår.

Osäker på hur de jordat maskinen, såg ut som de stoppas in en lös jordkabel i uttaget men kanske så man gör i Japan?

Medans tvättmaskinen jobbade så gick vi och käkade. På vägen tillbaka så hade de tänt Kyoto tower.

Imorgon blir en tuff dag, då träffar vi en lokal guide för att hinna se så mycket som möjligt.

Tack för att jag fick åka med. Vilka fina bilder och alla fina berättelser om bilder . 

Vi hade stämt träff med vår guide för dagen i hotellets lobby. Vi promenerade till Kyoto station för att ta tunnelbanan till Nijo castle, byggt på 1600-talet och hem för den första Shogun. Kyoto bombades inte under kriget så slottet och dess byggnader är ”the real deal” och står på UNESCOs världsarvslista. Betalade 1300 yen i inträde till själva slottet vilket inkluderar palatset och trädgårdarna. För att komma in till palatset så måste man först gå igenom Ninomaru karamon dvs en typisk japansk port. Var mycket fint utsmyckad.

Därefter kommer man fram till själva Ninomaru palace. Där fick man ta av sig skorna och personalen var otroligt petiga med vart man fick och inte fick sätta fötterna.

Tyvärr är det fotoförbud inne i själva palatset, så vill ni se hur det ser ut får ni googla. Men byggnaden är uppbyggd med flera rum som nås via en gång längs med ytterväggarna med trägolv. Myten säger att golvet kvittrar som näktergalar när man går på det för att avslöja lönnmördare dvs. att det inte skulle gå att smyga sig på Shogun. Sanningen är nog snarare att det är husets ålder och hur trägolvet sattes samman som gör att plankorna numera ”kvittrar” när man går på det. Rummen är enkelt dekorerade med olika typer av djur. Ju viktigare man var desto längre in i palatset och närmare Shogun kom man till rum målade med mer farliga djur. De viktigaste rummen har tigrar på väggarna trots att sådana inte finns i Japan. Jämfört med ett 1600-tals slott i Europa är detta slott mycket enkelt inrett, utan några större möbler och med enkla målningar på pappväggar.

Ett par foton av palatset utifrån, sett från trädgården.

Förutom Ninomaru så finns även Honmaru Palace på området men var ej möjligt att besöka. När vi gått en stund i trädgården så bestämde vi oss för att åka vidare.

Vi tog tunnelbanan tillbaka till Kyoto station och därifrån JR tåg (typ pendeltåg) till Inari station för att besöka Fushimi Inari shrine med anor från 700-talet. Detta är en viktig, om inte den viktigaste, Shinto helgedomen tillägnad Inari, risguden. Dock är helgedomen mest känd för sina 1000 torii portar. Om ni kommer ihåg porten som stod i vattnet utanför Hiroshima vet ni vad en torii port är. Här är det dock många fler på rad.

Själva ingången till helgedomen ligger på andra sidan gatan från Inari station och flankeras av japanska lycktor.

En av byggnaderna som är del av helgedomen.

När vi var där pågick en ceremoni som gjorde att vi inte kunde/fick fota inne i huvudsalen. Var flera skyltar uppsatta och arga farbröder som ”skrek” och kom ”springande” för att hindra de som tog upp sin telefon. Så vi tog trapporna upp till första delen av torii portarna.

Första och största portarna.

Portarna sträcker sig upp för Mount Inari och kallas Senbo torii eller de ”tusen torii portarna”. Nu kan man ju tro att dessa portar är gamla men det är istället så att de kontinuerligt byts ut och nya sätts upp via donationer från privatpersoner och företag. Namnet på donatorn står skrivet på respektive torii. Längre upp på stigen så blir portarna mindre och står tätare.

Var mycket folk så att få ett foto utan andra människor var omöjligt. Men ni får en uppfattning i alla fall.

En bit upp stod detta träd och om man rörde det så kunde man få sina krämpor lindrade.

Då det var otroligt varmt och fuktigt så gick vi inte längre upp. Men toriii portarna fortsatte och här kan man se hur de vaktas av Inari, risguden, som avbildas som räv. Om ni tittar på munnarn så ser ni att det är Ah och Un som jag skrivit om i tidigare inlägg.
 

Då vi var nöjda så gick vi ner till stationen och tog JR tillbaka till Kyoto station för lite mat.

Med mat i magen så tog vi bussen till nästa sevärdhet, Kiyomizudera som är ett buddistiskt tempel byggt på en bergssida. Blir lite tjatigt, men även detta tempel finns på UNESCOs världsarvslista. Templet med anor från 700 talet är väl mest känt för att det är byggt på pålar och har en stor terrass med magnifik utsikt över Kyoto. De flesta turister tar sig direkt upp via någon av de smockfulla gatorna i Higashiyama. Vår guide valde dock en annan väg upp till templet via Otani Hombyo tempel. Detta visade sig vara ett fint buddistiskt tempel nästan helt utan turister. Dvs ett tempel som används av lokalbefolkningen.

Ingången till templet, Somon.

Och själva templet med trädgård.

Samt tillhörande begravningsbyggnad med inomhusgravar.

Vi fortsatte igenom templet och uppför bergssidan via en stor begravningsplats som jag tror heter Otani cemetary.

Till slut nådde vi fram till Kiyomizudera och massor av andra turister.

Ingången.

Templet sett från bergssidan, den stora terrassen syns tydligt och där är det populärt att ta selfies med Kyoto i bakgrunden.

Utsikten från terrassen, Kyoto tower skymtar långt där borta.

Andra byggnader som tillhör templet.

Pagoda.
 

Buddha som man häller tre skopor vatten över. Oklart varför men vi gjorde som guiden.

I direkt anslutning till Kiyomizudera ligger Higashiyama med alla sina smågator med restauranger och butiker. Området är ett av Kyotos bäst bevarade med gammal bebyggelse i form av smala gator och trähus. Att jämföra med gamla stan i Stockholm. Tyvärr har den absoluta majoriteten av invånarna flyttat (vilket man ju kan förstå med den mängden turister som strömmar igenom området varje dag, året runt) och området är hårt kommersialiserat.

Matsubara Street, otrolig mycket turister närmast Kiyomizudera. Det är denna väg de flesta tar för att komma upp till templet. Tacksam att vår guide valde en alternativ vägen via Otani Hombyo tempel och kyrkogården.

Lite längre ner, något mindre turister.
 

Sannenzaka är nog den mest kända och besökta gatan i hela Higashiyama. Detta är trappan ner från Matsubara.

Fortsätter man ner längs Sannenzaka så ser man så småningom Yasaka pagoda. Med pagodan i bakgrunden är nog detta en av de mest populära selfieplatserna i Kyoto, speciellt i en hyrd kimono och trätofflor. Mycket populärt bland de kinesiska turisterna.

Från Sannenzaka så promenerade vi återigen uppför bergssidan till Ryōzen Kannon Temple för att gå ner via Daidokoro, en trappa omgiven av lövträd. Detta är också ett mycket populärt ställe för selfies, speciellt på hösten när löven ändrar färg.

Fortsatte ner till sista helgedom för dagen, Yasaka shrine som alltså är Shinto och med anor från 1300-talet. Vid det här laget hade vi sett så många tempel och helgedomar att vi blivit lite mätta och inte tog så många foton. Dessutom tog vädret, fuktiga 35 grader och sol, ut sin rätt.

Sista stoppet på turen var Gion med sina smala gränder. Här kan man se riktiga geishor om man har tur, vi var dock där för tidigt på dagen. Älskar att utforska sådana här gator. Bilderna är från Kiritoshi street.

Gatan slutar vid Tatsumi bridge som är ännu en hotspot för selfies, speciellt iklädd en hyrd kimono. Vill man få den perfekta bild så får man vara där när solen går upp. Nu var bron helt full med folk, så blev endast foto av själva bron.

Bron går över en ”biflod” till Kamo river. Vi följde bifloden en bit.

Och kom ut på en större väg där vi passerade Minamiza teater, plats för traditionell japansk Kabuki.

Turen avslutades vid Kamo river som hade helt klart vatten trots att den gick rakt igenom Kyoto. Enligt guiden kan man dricka vattnet, provade dock inte.

Vi tackade guiden och tog en taxi tillbaka till hotellet.

Så är det då värt att boka en lokal guide? Det beror såklart på tid och budget. Med flera dagar på samma ställe så hinner man utforska det mest själv.

I vårt fall så hade vi endast en hel dag i Hiroshima respektive Kyoto. Så att ha en lokal guide underlättar enorm då man dels får info om platserna som besöks men även slipper planera och förstå hur man mest effektivt tar sig mellan de olika platserna.

Vi betalade lite drygt 1000 kr per person för 8 timmar exklusive inträden och transport. Bokning gjorde vi via Klook men det finns flera andra sidor som erbjuder liknande service.

När man bokat och betalat får man ett mail från guiden där man kommer överens om vad man vill se. Vi visste ganska väl vad vi ville se och guiderna planerade turerna för att hinna med allt samt la till några andra intressanta stopp (t.ex. Gion i Kyoto).

Så med våra förutsättningar, guide rekommenderas.

Nästa morgon vaknade vi snortidigt för att hinna med första Haruka tåget till Kansai airport KIX, Osakas nya internationella flygplats, för flyg till Bangkok. Kyoto station var helt öde så här tidigt.

Vårt tåg kom och var dekorerat i Hello Kitty kostym. Inte bara utsidan utan även insidan. Nåja.

Tågresan tar 1,5 timme så hade bokat 2:a klass med platsbiljett. Helt onödigt, fanns hur mycket ledigt som helst. Fanns dessutom plats att ställa bagaget på hyllor både framför och bakom kupén.

Vi kom fram till flygplatsen och checkade in hos AirAsia utan några större problem. Då vi bokat enkelbiljetter från Osaka till Bangkok så ville tjejen som checkade in oss se att vi hade en bokad flygning ut ur Thailand. Så bara att visa bokningen på hemresan. Enligt KIX hemsida så är terminalen den längsta i välden. Och ja, nog var den lång alltid. Dessutom gick vårt flyg från en gate allra längst bort. Så vi gick och gick.

På tal om avstånd så verkar exakta angivelser vara viktigt, från denna plats var det 4 m till herrtoaletten och 3 meter till damtoaletten. Lite komiskt.

Vi kom fram till gaten och efter en stund kom vårt plan från Bangkok intaxande, en Airbus 330. Planet var 3 timmar försenat så med facit i hand hade vi inte behövt gå upp i ottan för att ta första tåget…

Dax för boarding. Flygningen var lite drygt 5 timmar så vi hade bokat ekonomi. Måste säga att det var en helt ok upplevelse. Relativt gott om plats, bra service och inte alls dyrt att köpa snacks och dricka. Hade dessutom förbokat mat, teriyaki kyckling, som faktiskt smakade gott. Eller så var vi bara hungriga. Nåväl, för detta betalade vi lite drygt 2000 kr per person inklusive mat, 8 kg handbagage och 25 kg incheckat bagage. Hade även tittat på flyg med Thai, JAL och ANA men de var alla 3-4 gånger dyrare.

Vi landade i Bangkok och taxade till den nya satellitterminalen. Väl vid gaten så lyckades markpersonalen fucka up och inte ansluta eller koppla på markströmmen innan piloten stängde av motorerna. Resulterade i ett strömlöst flygplan utan belysning och ventilation. Det gjorde att de inte kunde eller fick öppna dörrarna. Tog väl 20 minuter att fixa och vi fick gå av ett kokhett flygplan, in i terminalen, vidare med tåg till huvudterminalen, genom immigration (som stämplade 60 dagar i passet), vidare till väskorna som tog en evighet att komma, ut genom tullen och vidare till hyrbilsdiskarna. Sådär 3 timmar sena.

Välkomna till Bangkok!

Vi hade bokat en bil hos Thai Rent a Car och stod nu vid disken för att få pass, körkort och annat granskat och kopierat. Har hyrt hos dem tidigare, förutom att de varit billigast vid jämförelse med andra har det heller aldrig varit några problem. Men eftersom flyget var försenat så hade de ingen bil av den modell vi hyrt ståendes utanför utan de var tvungen att hämta en från deras uppställningsplats. Så nu blev vi ytterligare försenade vilket började bli ett problem då vi skulle köra ett par timmar och jag starkt ogillar att köra i Thailand när det är mörkt. Nåväl, efter 30 minuter fick vi vår bil, en grå Toyota Veloz.

Vi lastade in väskorna, programmerad navigatorn som vi tagit med från Sverige med hotellets adress och gav oss ut på vägarna. Stod ganska snabbt klart att Toyota Veloz är en i mitt tycke trevligare bil än Mitsubishi Expander som vi hyrt tidigare. Vi hade kunnat hyra en mindre bil men gillar lite större med gott om plats för bagaget.

När vi nådde fram till hotellet var det redan mörkt. Vi parkerade i hotellgaraget och tog hissen upp till lobbyn för snabb och smidig incheckning.

Men vart är vi någonstans? En ledtråd, utsikten från hotellrummet.

1 timme sedan, skrev Marlon:

När vi nådde fram till hotellet var det redan mörkt. Vi parkerade i hotellgaraget och tog hissen upp till lobbyn för snabb och smidig incheckning.

 

Men vart är vi någonstans? En ledtråd, utsikten från hotellrummet.

 

Du står på balkongen och tar en bild rakt österut mot havet. Gränden med de starka gatulyktorna är Phetkasem soi 97.

Ert rum är troligen belägen högst upp i just den här delen av byggnaden. Under gångbron som förbinder de två olika delarna av hotellet så kan man skymta Phetkasem Road.

Hotellet är Intercontinental Hua Hin Resort och orten är såklart Hua Hin.

Jag passar på att tacka @Marlon för en mycket trevlig tråd! Detaljerat och intressant om besöket i Japan.  

Mvh

Luke the Drifter

6 timmar sedan, skrev Luke the Drifter:

 

Du står på balkongen och tar en bild rakt österut mot havet. Gränden med de starka gatulyktorna är Phetkasem soi 97.

Ert rum är troligen belägen högst upp i just den här delen av byggnaden. Under gångbron som förbinder de två olika delarna av hotellet så kan man skymta Phetkasem Road.

Hotellet är Intercontinental Hua Hin Resort och orten är såklart Hua Hin.

 

Jag passar på att tacka @Marlon för en mycket trevlig tråd! Detaljerat och intressant om besöket i Japan.  

 

Mvh

Luke the Drifter

Snyggt och jag trodde allt att du som Hua Hin boende skulle ta denna direkt!

Så vi stannade alltså på InterContinental Hua Hin, ett av mina favorithotell. Huvuddelen av hotellet ligger öster om Phet Kasem road där lobby, club lounge, restauranger, barer, pooler och majoriteten av alla gästrum ligger. Vårt rum låg dock i bygganden väster om Phet Kasem i direkt anslutning till shoppingcentret Bluport och sammankopplat via en gångbro till hotellet på östra sidan.
 

Hade bokat det billigaste rummet, men som medlem uppgraderad till en svit. Nice!

Klädkammaren/bagagerum.

Badrum med badkar och dusch

Bra utbud av amenities.

Vardagsrum med välkomsfrukt och sötsaker.

Tyvärr missade jag att fota sovrummet med den mycket bekväma sängen.

I nästa inlägg tänkte jag posta lite bilder från den östra respektive västra delen inklusive club lounge, pooler, strand mm.