EU bestämde 1995 att skrota kravet på strålkastarrengörare och stänkskydd på personbilar för EU-godkännande.
Bilindustrin klagade inte utan de menade att bränsleförbrukningen sjönk – men nämnde naturligtvis inte att det också sänkte tillverkningskostnaderna.
Om stänkskydd återinfördes skulle det spara en miljard kronor till svenska bilägare!
Det visar en forskningsrapport som gjorts av statliga RISE på uppdrag av Villaägarna.
Ja då kanske förbrukningen av spolarvätska skulle sjunka. Och saknar de där riktiga strålkastartorkarna med en rejäl torkare. Högtryckstjafset tycker jag inte tar speciellt bra.
Förresten saknar jag dropplisten som var vid taket också. Fan vad allt var bättre förr ändå 😉
10 minuter sedan, skrev ReKa:Ja då kanske förbrukningen av spolarvätska skulle sjunka. Och saknar de där riktiga strålkastartorkarna med en rejäl torkare. Högtryckstjafset tycker jag inte tar speciellt bra.
Förresten saknar jag dropplisten som var vid taket också. Fan vad allt var bättre förr ändå 😉
Och den tjusiga gummibalken runt dörrarna som fanns förr det det var grejer det
Var det inte så att svenska reglerna krävde strålkastarrengöring och stänkskydd men när vi gick med i EU och skulle anpassa våra regler till EU:s regler var vi tvungna att ta bort dessa regler eftersom EU inte hade dessa krav och det innebar ett handelshinder att kräva att bilar godkända i övriga EU skulle byggas på ett annat sätt för att få vara godkända i Sverige ?
Numera finns det ju dock krav på strålkastarrengöring på många bilar ändå om dom har Xenon-ljus och jag tror även LED-ljus. Dock kan man inte ha med gummitorkarblad utan bara spolning eftersom man inte längre får ha riktigt glas i strålkastarna och plastglaset repas av skitiga gummiblad och skapar problem istället.
Samma med svenska lagen om varselljus som togs bort när vi gick med i EU. Där däremot har svenska forskare och svensk statistik övertygat EU om nyttan med dagljus och det har nu stället sedan 2013 blivit krav på alla bilar i EU att ha DRL.
25 minuter sedan, skrev Rillex:Och den tjusiga gummibalken runt dörrarna som fanns förr det det var grejer det
Oja! Funkade perfekt när hysteriska fruntimmer eller ouppfostrade snorungar slog upp bildörrarna utan att tänka på bilen bredvid. 
Jag saknar stänkskydd så mycket att enbart det är skäl nog för att lämna EU.
Även i Thailand utan sandbilar, salt och vinterdäck så har man stänkskydd.
Att byta vindruta har blivit en industri i Sverige.
Det anses som normalt och inte absurt.
Normförskjutnig.
Rutan i Thailand byter man aldrig.
Resultatet är enligt forskningsrapporten 600.000 glasskador per år till en kostnad av 2,2 miljarder kronor för bilägarna (direkt via självrisk, indirekt via höjda försäkringspremier). 2017 var det "bara" 432.000 glasskador, så det syns en tydlig trend. Och i mars månad ökar stenskotten med 55 procent jämfört med andra månader.
Grus och sand från vinterns halkbekämpning slår i vindrutor, strålkastare och lackeringen.
Skadorna har även ökat på grund av våra moderna bilars design där bakhjulen hamnat längre bak i karossen på grund av kortare överhäng.
Man undrar ju med vilken motivering EU slopade stänkskydden.
49 minuter sedan, skrev ReKa:Man undrar ju med vilken motivering EU slopade stänkskydden.
Dom slopade dom inte. Dom införde dom aldrig bara. Det var enbart Sverige som hade krav på detta INNAN Sverige gick med i EU men kunde inte motivera EU till att införa krav på stänkskydd i hela EU så då fick det bli inga krav på stänkskydd i hela EU
Det är liksom en av de grundläggade delarna av EU:s regler att det är lika för alla länder som är medlemmar antingen som fullvärdiga medlemmar eller som EES-medlemmar
Det finns dock inget som hindrar var och en att utrusta sin egen bil med stänkskydd. Jag gör det på alla mina bilar. Köper billigt formgjutna på AliExpress
2 timmar sedan, skrev Tallviking:Det finns dock inget som hindrar var och en att utrusta sin egen bil med stänkskydd. Jag gör det på alla mina bilar.
En väldigt bra poäng i denna debatt.
Stenskotten du får på rutan, motorhuven och sidorna kommer oftast från mötande bilars däck.
Sten som kastas snett utåt från mötande fordon som DU med god fart kör i eller på.
I dessa fall gör stänkskydden varken till eller från.
Däremot är det den typ av bitumen som används vid asfaltering inte lika fullgod som den tidigare var p.g.a. olika miljökrav.
Sedan kan man också klaga på den bristande saltningen, för LITE med salt gör att fuktig vägbana återfryser och samtidigt sprängs (fryser) sönder vägbeläggningen.
Tyskland som saltar mycket har inte alls samma problem med att beläggningen vittrar sönder som Sverige har.
39 minuter sedan, skrev evert 1:Stenskotten du får på rutan, motorhuven och sidorna kommer oftast från mötande bilars däck.
Sten som kastas snett utåt från mötande fordon som DU med god fart kör i eller på.
I dessa fall gör stänkskydden varken till eller från.
Däremot är det den typ av bitumen som används vid asfaltering inte lika fullgod som den tidigare var p.g.a. olika miljökrav.
Sedan kan man också klaga på den bristande saltningen, för LITE med salt gör att fuktig vägbana återfryser och samtidigt sprängs (fryser) sönder vägbeläggningen.
Tyskland som saltar mycket har inte alls samma problem med att beläggningen vittrar sönder som Sverige har.
Framförvarande fordon.
Dubbdäcken gräver sönder asfalten och det grova mönstret lyfter stenar.
Salt borde förbjudas i grundlag.
Kostar fordonsägare miljarder.
I Sverige ska vi knarka vägsäkerhet men i Thailand köper samma människor nylondäck till moppen för 200 baht.
Helt fel Nicholas, salt sparar miljarder, men även mänskligt lidande.
Användning av bergsalt medför inga större rostangrepp på moderna bilar, däremot är det sydafrikanska havssaltet en styggelse, självklart är det denna skit som används i Sverige.
Begagnande tyska bilar som kommer till Sverige och tidigare nyttjats på tyska saltade vägar har ytterst sällan några rostangrepp.
Men när de nyttjats några år i Sverige kommer hoprostade bromsar men även rostangrepp på väsentliga delar som ett brev på posten - man kan undra varför?
Bilar rostar även på Gotland, men kanske inte i samma grad, där används ej heller något vägsalt.
Eftersom Svevia är inkompetenta när det gäller vinterväghållning spelar det mindre roll om salt används eller inte.
Den minimala mängd som sprids ut - under 3 gram/m2 vid varje vända gör att vägbanan återfryser vid den minsta minusgrad, gör den än halare än den var innan slaltblasket spreds ut.
nu ska jag berätta en hemlighet här i entrepenadbranchen.
Saltning räknas som halkbekämpning och på många underhållskontrakt för väghållning går halkbekämpning på löpande räkning.
Vilket betyder mer pengar till entrepenören som då saltar varenda chans denna får!
9 minuter sedan, skrev Oskarudon:nu ska jag berätta en hemlighet här i entrepenadbranchen.
Saltning räknas som halkbekämpning och på många underhållskontrakt för väghållning går halkbekämpning på löpande räkning.
Vilket betyder mer pengar till entrepenören som då saltar varenda chans denna får!
Ja, det kommer in båtar på löpande band i Bohus som lossas med salt och det finns ett sjuhelvetes saltförråd efter Lödöse vid gamla 45:an som fylls på konstant. Varje senhöst är dom hallarna fulla upp till taket och fylls på kontinuerligt, hård vinter eller inte. Har funderat ibland vart dom dumpar skiten när det inte finns behov för salting, för förrådet föms lika förbannat. 😁
Logga in för att svara.