Slutar farangfilmer alltför abrupt jämfört med thaifilmer?

Nu måste jag bara ta upp denna frågeställning. Jag och fru Chang ser ofta på DVD tillsammans, både thaifilmer och farangfilmer. För mig är det lite förvånande att fru Chang så ofta klagar på hur farangfilmer slutar... dvs när eftertexterna kommer upp: "Hur kan filmen sluta så ?!".

Vi ser som sagt också thaifilmer, och själv tycker jag inte det är någon större skillnad på hur filmmakarna väljer att avsluta sin historia. Men fru Chang klagar aldrig efter en thaifilm. Är det något jag missar?

Som konkret exempel kan jag ta filmen Lars and the Real Girl. För mig var det ett tillfredställande avslut, men fru Chang ville ha mer?

Är det bara fru Chang som klagar på detta vis, eller finns det en stor skillnad mellan farang och thaifilm?

Herr Chang har talat.

Nja vi tittar ju ytters sällan på tv frun pratar i telefon å jag glor ju på MPR så jag har väll inget å tillföra

Fru P3 säger precis samma sak.

"Tog filmen slut så?? Vilken skitfilm..."

Tror att det har att göra med att hon inte förstår 100% av vad som hänt och sagts i filmen (nja, hon är väl inte den mest filmintresserade egentligen heller) plus att många farangfilmer har ju tendensen att sluta på ett sätt som ger utrymme åt fantasin. Istället för att man får se när de endast ridit iväg mot solnedgången, också flyttade in i det nya huset och skaffade ett par barn och efter det levde lyckliga i alla sina dagar.

Fru P3 säger precis samma sak.

"Tog filmen slut så?? Vilken skitfilm..."

Tror att det har att göra med att hon inte förstår 100% av vad som hänt och sagts i filmen (nja, hon är väl inte den mest filmintresserade egentligen heller) plus att många farangfilmer har ju tendensen att sluta på ett sätt som ger utrymme åt fantasin. Istället för att man får se när de endast ridit iväg mot solnedgången, också flyttade in i det nya huset och skaffade ett par barn och efter det levde lyckliga i alla sina dagar.

En lättnad att fru Chang inte tycks vara unik!

En del amerikanska filmer (speciellt filmer riktade mot ungdomar) har ju medan eftertexterna rullar diverse klipp om vad som händer med karaktärerna efter filmens slut. Något jag finner otroligt löjligt, men det är kanske det fru Chang saknar?

Frågan kvarstår dock om thailändska filmer är annorlunda i detta avseende, eller är det bara som P3 antyder att thaipartnern helt enkelt inte förstår allt i farangfilmen?

Herr Chang har talat.

Till försvar så tycker jag att Thaifilmerna har alldeles för långa slut.

Och det är inte bara slutet som är för långt, utan hela filmen (undantag finnes).

Finns det en Thaifilm där man behöver tänka?

Nåja, ingen älskare av Thaifilm är man

Frugan vill alltid veta vad som händer efter slutet. Hon köper ofta men inte alltid mina förklaringar om tänkvärda skeenden efter "The end". Att man ger alternativa avslut är oftast absolut inte godkänt. Då får man ofta höra, det kan väl inte sluta på två sätt.

Håller med, min fru säger ofta fy fan slut.

Min fru sommnar alltid när vi tittar på film och det hon utbrister är: - är filmen redan slut, jag sommnade visst...

Så det är svårt för henne och ha någon åsikt om handlingen och slutet "what so ever"

Enis

Min Thaifru tittar endast på engelska deckare och då helst Morden i midsomer som hon älskar.

Något tiitande på Amerikanska filmer blir det sällan och skulle vi titta på en så snarkar hon snart i soffan och undrar om filmen var bra när hon vaknar.

Jag tycker för den delen att dem Thailändska såporna är det sämsta skit man kan titta på efter indiska filmer som det jämt dansas och sjungs i.

Det bästa på tv enligt min fru är Antikrundan och den amerikanska varianten på TV8

Tror också att det kan ha att göra med att de inte förstår. Innan min fru kunde läsa svenska så klagade hon på samma sätt. Saken är den att hon har strålande engelska. Flytande om inte annat. Men den engelska hon besitter är inte den typ av engelska som används i amerikanska filmer där man gärna använder diverse uttryck och slang. Detta förstår hon inte och således tror jag inte heller hon förstår alla filmer. Jag tror vi svenskar har anammat den amerikanska filmengelskan mer. För mig är det inga problem att förstå en amerikansk film och dess engelska. Trots detta är jag i överlag sämre på engelska än min fru.

Dock så anser ju även hon att thai filmer är det bästa samt dess underbart roliga såpor och dramor där det låter som tjejerna har sex eller blir våldtagna när de är upprörda.

Allt som Thailand gör är ju bättre än allt annat. Så är det ju bara, enligt frugan.

Är nog lite olika

Min fru tycker inte alls om thailänska filmer

Ungefär som att jag inte gillar svenska med några få undantag

Vad gäller slutet på filmerna, som tråden tar upp, så har jag ingen aning faktiskt

Det är något som vi aldrig diskuterat, så jag antar att hon tycker "farangfilmslut" är helt ok.

Jag kan väl till en del hålla med fru chang, många gånger gör dom ju slutet på filmerna så att det skall kunna göras eventuella uppföljare på filmerna.

mvh. Lars

Finns det en Thaifilm där man behöver tänka?

"Last life in the universe"

Den bästa thaifilm jag sett.

Nu måste jag bara ta upp denna frågeställning. Jag och fru Chang ser ofta på DVD tillsammans, både thaifilmer och farangfilmer. För mig är det lite förvånande att fru Chang så ofta klagar på hur farangfilmer slutar... dvs när eftertexterna kommer upp: "Hur kan filmen sluta så ?!".

Vi ser som sagt också thaifilmer, och själv tycker jag inte det är någon större skillnad på hur filmmakarna väljer att avsluta sin historia. Men fru Chang klagar aldrig efter en thaifilm. Är det något jag missar?

Som konkret exempel kan jag ta filmen Lars and the Real Girl. För mig var det ett tillfredställande avslut, men fru Chang ville ha mer?

Är det bara fru Chang som klagar på detta vis, eller finns det en stor skillnad mellan farang och thaifilm?

Herr Chang har talat.

Klickade på länken och där blev jag lurad,,,,,,,,,trodde faktiskt att det var en film från ditt bröllop

Nu måste jag bara ta upp denna frågeställning. Jag och fru Chang ser ofta på DVD tillsammans, både thaifilmer och farangfilmer. För mig är det lite förvånande att fru Chang så ofta klagar på hur farangfilmer slutar... dvs när eftertexterna kommer upp: "Hur kan filmen sluta så ?!".

Vi ser som sagt också thaifilmer, och själv tycker jag inte det är någon större skillnad på hur filmmakarna väljer att avsluta sin historia. Men fru Chang klagar aldrig efter en thaifilm. Är det något jag missar?

Som konkret exempel kan jag ta filmen Lars and the Real Girl. För mig var det ett tillfredställande avslut, men fru Chang ville ha mer?

Är det bara fru Chang som klagar på detta vis, eller finns det en stor skillnad mellan farang och thaifilm?

Herr Chang har talat.

Fru Chang försöker nog bara säga att i forsättningen tittar vi bara på Thaifilm och struntar i de där farang filmerna helt och hållet!