Det är ju naturligt att en thailändare i Sverige diskuterar diverse svenska regler och omständigheter med andra thailändare i Sverige. De har ofta varit i Sverige längre tid, och borde ju veta en del nyttigt.
Men ofta undrar jag vad dom egentligen vet.
Har fått höra en del rent ut sagt makalösa felaktigheter om Sverige och svenskar från fru Chang. Som hon hört från sina kära thaiväninnor. Det värsta är att fru Chang ibland verkar mer benägen att tro på dom än på mig...
Som exempel kan jag ta fru Changs AB. Det är så att jag äger 49% och hon 51% i detta bolag. Thaiväninnorna är snabba att meddela att detta är INTE BRA! Dom har minsann hört om många svenskar som i liknande situation blåst sin thaidam på en massa pengar. Svensken drar iväg med alla pengarna och thaidamen blir fast i Sverige med stora skulder. Ironin är lysande...
OK, låt oss föreställa oss hur mycket jag skulle kunna blåsa fru Chang på. Det är lätt för mig att via internetbank plocka bolagets alla pengar (drygt SEK 100000) till mitt eget konto. Man kan också tänka sig att jag först lyckas få ett lån till företaget på SEK 100000, pengar som jag då också för över till eget konto. I och för sig tveksamt om banken skulle bevilja ett sådant lån utan att prata med båda ägarna.
Så nu har jag kanske en miljon baht. Skulle jag då smita iväg till Thailand med dessa pengar? Och hur länge räcker den summan? Det är ju inga problem för polisen att reda ut vem som gjort vad. Skulle jag då återvända till Sverige och ta mitt straff? Och min tillvaro och framtid förstörd? För en miljon baht? Möjligen om det rörde sig om hundratals miljoner baht...
Ett sådant agerande kanske ter sig naturligt för de thailändare som inte kan tänka längre än till morgondagen. Som man känner sig själv känner man andra. För mig är det otänkbart, och det är deprimerande och förolämpande att fru Chang ens tänker tanken.
Det är möjligt att det finns något enstaka svenskt pucko som gjort så här, men jag tvivlar starkt på att det skulle vara vanligt. Mer troligt är att dessa så kallade vänner är avundsjuka, och gärna ser att fru Chang oroar sig för att förlora det företag som hon är så stolt och glad över.
Det var ett exempel, men det finns fler och då måste jag tyvärr rösta på "Ja, oftast".
Vad har ni för erfarenheter?
Herr Chang har talat.
