Kära MPR vänner och ni andra.
Matematik är inte lätt och något som både journalister och politiker känner stor panik inför och därför undviker som pesten.
Nedan kommer lite fakta som verkar ha undgått de flesta.
Egenföretagare i tjänstesektorn betalar 60-75% i skatt, moms 20%, sociala avgifter ca 30% av resterande, inkomstskatt 30-55% av resterande minus jobbskatteavdraget. Därtill kommer pensionsförsäkring om man vill ha en pension utöver socialbidragsnormen men vi bortser från detta i följande resonemang.
Egenföretagare i nämnda sektor kan således betecknas som statens slav, då det mesta av inkomsten konfiskeras direkt. Skall man sedan handla för de 25-40 % som kvarstår betalar man till att börja med moms plus i vissa fall alkoholskatt, bensinskatt, energiskatt och tobaksskatt. Köpkraften för den intjänade 100 lappen reduceras således ner till en knapp tia i många fall, resten går till den "ofantliga" sektorn.
Detta accepteras i tron att vi får valuta för de 90% som försvinner på vägen. (Plötslig verkar en skattefri lön i Thailand inte helt oattraktiv). Skola och vård nämns allt som oftast som den "ofantliga" sektorns flaggskepp, trots att dess kvalité i många avseenden har dalat betydligt på senare år.
Låt mig då få förklara: Skolväsende kostar ca 13% av den offentliga budgeten, sjukvård också ca 13% , dvs 26% totalt eller en fjärdedel.
Vart de andra 74% tar vägen kan ni räkna på själva med utgångspunkt från följande dokument.
http://www.scb.se/st..._OE06BR1101.pdf
http://www.ekonomifa.../Utanforskapet/
http://www.vgregion.na 20110221.pdf
Jag måste tillstå att jag mycket väl förstår utifrån kommande personer som på ett nyktert sätt ifrågasätter svensken mentala hälsa och väljer att inte betala fullt så mycket skatt som svensken.
/Siamkap