Ska man lägga sig i andras relationer?

Jadu Thaifiskaren!

"drack några öl"

"Är lite bakis idag"

Du är inte bara en djä..l på att dricka öl,du är snäll också,bra jobbat.

Hör av mej när tjejen har kommit till Sverige.

Ha en bra dag alla önskar Pust

Tackar,tackar du Pust.

Hade en dålig drickardag igår...drack inte så många, men blev

ändå bakis. Beror säkert lite på de rådande omständigheterna.

För säkerhets skull så skall jag ut o fiska en sväng med polarn

ikväll o dra i mig en gäng pilsner så får vi se om gårdagen bara

var en tillfällighet. Måste ju prova ..

Bra, hör av dig så får vi ta en träff.

Ska man lägga sig i andras relationer?

Frågan man kan ställa sig är hur man själv skulle reagera om bekanta plötsligt började tala om för en själv att man inte förstår sitt eget bästa, att den man älskar egentligen är en skithög och att det förhållande man försöker bygga upp inte har den minsta chans att lyckas pga bla bla bla (valfri nedrighet). Tror nog att jag själv skulle reagera med en stor suck eftersom bekanta sällan eller aldrig har hela bilden klar för sig.

Har sett alldeles för många som har starka åsikter om förhållanden som dom vet lika lite som mig om. I fall där jag anser att jag inte har nog på fötterna för att ta ställning.

Så att "tips" från bekanta inte alltid tas väl emot kan man ju förstå. Och anser man att budbäraren drar för långtgående slutsatser i saker denne egentligen inte har att göra med så är det nog lätt att bli förbannad på denne istället.

Så nej, själv låter jag nog bli att lägga mig i andras förhållanden om det inte går så långt som till våld, självmordstankar eller liknande. Otroheter, små undansnillande av pengar bakom ryggen på andra partnern mm, som jag vet om, är inte tillräckliga skäl för att jag ska lägga mig i och berätta för den försmådde parten. I största möjliga mån bör man nog lämna ansvaret för att inte bli dragen vid näsan till dom inblandade själva.

Visst förvånas man ibland över en del killars stora naivitet angående sin thailändska tjej, men det kan nog väldigt ofta förklaras med generellt bristande erfarenhet av tjejer. Men har man inte lärt sig innan får man väl lära sig av dom minor som finns längs vägen istället. Så Nej, jag lägger mig inte i.

Inte enkelt att svara entydligt på detta.

Har själv talat om för en kompis vad som hände i Thailand och hur hans tilltänkta var. Nu såg vad som hände själv med egna ögon och hans dam berättade själv en hel del vad hon tänkte. Min kompis har stort förtroende för mig så det måste man vara mycket rädd om. Jag skulle aldrig förtiga detta och låta min kompis bli grovt lurad. Själv skulle jag vilja vet om någon drar mig vid näsan.

Om en kompis vet saker och ej berättar är det inte roligt den dag det uppdagas.

Det är alltid en risk man tar fast är man riktigt bra vänner så tror jag att det inte är så stort problem de flesta gånger.

Tja.

Har turen att aldrig ha varit i närheten av situationen så det är svårt att ge ngt svar.

Jag tror att man måste vara inne i situationen och försöka läsa den med fingertoppskänsla och sedan är det väl tyvärr lätt att man läser det hela fel ändå .

/mvh

Hej I-L

Du kommer nog inte få många karma av mig , men för detta ämne fick du en.

Mina erfarenheter hittills av detta ämne är en käftsmäll och mordhot(av thai). Så jag kommer nog inte lägga mig i nästa gång, om det inte är någon som jag bryr mig väldigt mycket om.

Ha en bra kväll

Jag har arbetst kompis jag lurat ner till Thailand på sin 3:a resa träffar sin stora kärlek jag och min sambo träffar tjejen för lämna några papper visum till Sverige känner nästan direkt det något fel med tjejen.

När jag kommer tillbaka till Sverige berättar jag för honom vad jag tror om den har tjejen. Han lyssnar inte på mig men efter hand så förstår han jag rätt det tog 8 månader.

Ska man lägga sig i andras relationer?

Frågan man kan ställa sig är hur man själv skulle reagera om bekanta plötsligt började tala om för en själv att man inte förstår sitt eget bästa, att den man älskar egentligen är en skithög och att det förhållande man försöker bygga upp inte har den minsta chans att lyckas pga bla bla bla (valfri nedrighet). Tror nog att jag själv skulle reagera med en stor suck eftersom bekanta sällan eller aldrig har hela bilden klar för sig.

Har sett alldeles för många som har starka åsikter om förhållanden som dom vet lika lite som mig om. I fall där jag anser att jag inte har nog på fötterna för att ta ställning.

Så att "tips" från bekanta inte alltid tas väl emot kan man ju förstå. Och anser man att budbäraren drar för långtgående slutsatser i saker denne egentligen inte har att göra med så är det nog lätt att bli förbannad på denne istället.

Så nej, själv låter jag nog bli att lägga mig i andras förhållanden om det inte går så långt som till våld, självmordstankar eller liknande. Otroheter, små undansnillande av pengar bakom ryggen på andra partnern mm, som jag vet om, är inte tillräckliga skäl för att jag ska lägga mig i och berätta för den försmådde parten. I största möjliga mån bör man nog lämna ansvaret för att inte bli dragen vid näsan till dom inblandade själva.

Visst förvånas man ibland över en del killars stora naivitet angående sin thailändska tjej, men det kan nog väldigt ofta förklaras med generellt bristande erfarenhet av tjejer. Men har man inte lärt sig innan får man väl lära sig av dom minor som finns längs vägen istället. Så Nej, jag lägger mig inte i.

Hej

På det sätt som du förklarade det så låter det enligt mig ok att inte lägga sig i.

Och att låta folk lära sig av dom minor som finns längs vägen är ju ett alternativ, men det gör lite ont i en när man ser och hör en del bli uppenbart blåsta.

Mvh Isan Lover

Ska man lägga sig i andras relationer?

Frågan man kan ställa sig är hur man själv skulle reagera om bekanta plötsligt började tala om för en själv att man inte förstår sitt eget bästa, att den man älskar egentligen är en skithög och att det förhållande man försöker bygga upp inte har den minsta chans att lyckas pga bla bla bla (valfri nedrighet). Tror nog att jag själv skulle reagera med en stor suck eftersom bekanta sällan eller aldrig har hela bilden klar för sig.

Har sett alldeles för många som har starka åsikter om förhållanden som dom vet lika lite som mig om. I fall där jag anser att jag inte har nog på fötterna för att ta ställning.

Så att "tips" från bekanta inte alltid tas väl emot kan man ju förstå. Och anser man att budbäraren drar för långtgående slutsatser i saker denne egentligen inte har att göra med så är det nog lätt att bli förbannad på denne istället.

Så nej, själv låter jag nog bli att lägga mig i andras förhållanden om det inte går så långt som till våld, självmordstankar eller liknande. Otroheter, små undansnillande av pengar bakom ryggen på andra partnern mm, som jag vet om, är inte tillräckliga skäl för att jag ska lägga mig i och berätta för den försmådde parten. I största möjliga mån bör man nog lämna ansvaret för att inte bli dragen vid näsan till dom inblandade själva.

Visst förvånas man ibland över en del killars stora naivitet angående sin thailändska tjej, men det kan nog väldigt ofta förklaras med generellt bristande erfarenhet av tjejer. Men har man inte lärt sig innan får man väl lära sig av dom minor som finns längs vägen istället. Så Nej, jag lägger mig inte i.

Jag vet inte hur Du deffinierar vän.

De flesta människor har rätt många bekanta och ytligare vänner men att rubricera någon som "vän" kräver i mitt sätt att se saken betydligt mycket mer. Bekanta känner man lite lagom, kanske umgås rätt mycket med men vänner är dom man talar förtroligt med, som man ringer när det känns att man behöver prata om ditt eller datt som känns viktigt, en som men litar på, det är en vän för mig.

Skulle jag ha en "vän" som råkade ut för något sånt här så skulle jag inte tveka en sekund, däremot inte svärta ner och skitprata om partnern utan sätta mig ner med vederbörande och lugnt och sakligt påtala vissa saker han borde kolla upp, sedan är det upp till honom att bry sig eller ej, men han skulle fortfarande vara min vän.

Att inte lägga sig i och sedan kanske stå där med skammen över att "detta kunde jag förhindra" tycker jag skulle kännas som ett svek, och vänner sviker man inte!

Baa

Har en Polare som har en strulig brud, Hon springer runt med en och annan emellanåt och beter sig fult åt. Polaren är nog medveten om det mesta men verkar inte bry sig särskilt. Dom bor ju inte ihop permanent. har ju hintat att allt inte står rätt till men han verkar inte bry sig. Han själv strula med henne när hon tidigare hade annan karl och därmed anser jag dom förtjänar varandra och eftersom varken han eller hon inte verkar vilja gå längre i förhållandet och båda verkar vara "nöjda" med detta så har jag inte sagt nånting direkt till honom.

Själv förstår jag mig inte på honom, Hur han kan acceptera att hon springer med andra. Eller så blundar han så hårt och ljuger för sig själv. Vissa människor förstår man sig inte på helt enkelt.

Har en Polare som har en strulig brud, Hon springer runt med en och annan emellanåt och beter sig fult åt. Polaren är nog medveten om det mesta men verkar inte bry sig särskilt. Dom bor ju inte ihop permanent. har ju hintat att allt inte står rätt till men han verkar inte bry sig. Han själv strula med henne när hon tidigare hade annan karl och därmed anser jag dom förtjänar varandra och eftersom varken han eller hon inte verkar vilja gå längre i förhållandet och båda verkar vara "nöjda" med detta så har jag inte sagt nånting direkt till honom.

Själv förstår jag mig inte på honom, Hur han kan acceptera att hon springer med andra. Eller så blundar han så hårt och ljuger för sig själv. Vissa människor förstår man sig inte på helt enkelt.

Ett gammalt ordspråk..."Lika barn leka bäst".

Baa

Jag vet inte hur Du deffinierar vän.

De flesta människor har rätt många bekanta och ytligare vänner men att rubricera någon som "vän" kräver i mitt sätt att se saken betydligt mycket mer. Bekanta känner man lite lagom, kanske umgås rätt mycket med men vänner är dom man talar förtroligt med, som man ringer när det känns att man behöver prata om ditt eller datt som känns viktigt, en som men litar på, det är en vän för mig.

Skulle jag ha en "vän" som råkade ut för något sånt här så skulle jag inte tveka en sekund, däremot inte svärta ner och skitprata om partnern utan sätta mig ner med vederbörande och lugnt och sakligt påtala vissa saker han borde kolla upp, sedan är det upp till honom att bry sig eller ej, men han skulle fortfarande vara min vän.

Att inte lägga sig i och sedan kanske stå där med skammen över att "detta kunde jag förhindra" tycker jag skulle kännas som ett svek, och vänner sviker man inte!

Baa

Givetvis är det skillnad på vän och bekant, och vänskapens närhet styr naturligtvis i vilken grad man väljer att berätta att man tycker att personen håller på att bli blåst av sin partner. Men jag vidhåller nog fortfarande att ansvaret framför allt ligger på mig själv, och inte mina vänner, att se till att jag inte blir grundlurad av min flickvän/fästmö/älskarinna/fru. Det är inte alls säkert att jag skulle uppskatta att mina vänner la sig i mitt förhållande, och jag tror nog dom flesta av mina vänner skulle tycka lika illa om jag la mig i deras... så personligen låter jag nog bli i största möjliga mån.

Ska man lägga sig i andras relationer?

Frågan man kan ställa sig är hur man själv skulle reagera om bekanta plötsligt började tala om för en själv att man inte förstår sitt eget bästa, att den man älskar egentligen är en skithög och att det förhållande man försöker bygga upp inte har den minsta chans att lyckas pga bla bla bla (valfri nedrighet). Tror nog att jag själv skulle reagera med en stor suck eftersom bekanta sällan eller aldrig har hela bilden klar för sig.

Har sett alldeles för många som har starka åsikter om förhållanden som dom vet lika lite som mig om. I fall där jag anser att jag inte har nog på fötterna för att ta ställning.

Så att "tips" från bekanta inte alltid tas väl emot kan man ju förstå. Och anser man att budbäraren drar för långtgående slutsatser i saker denne egentligen inte har att göra med så är det nog lätt att bli förbannad på denne istället.

Så nej, själv låter jag nog bli att lägga mig i andras förhållanden om det inte går så långt som till våld, självmordstankar eller liknande. Otroheter, små undansnillande av pengar bakom ryggen på andra partnern mm, som jag vet om, är inte tillräckliga skäl för att jag ska lägga mig i och berätta för den försmådde parten. I största möjliga mån bör man nog lämna ansvaret för att inte bli dragen vid näsan till dom inblandade själva.

Visst förvånas man ibland över en del killars stora naivitet angående sin thailändska tjej, men det kan nog väldigt ofta förklaras med generellt bristande erfarenhet av tjejer. Men har man inte lärt sig innan får man väl lära sig av dom minor som finns längs vägen istället. Så Nej, jag lägger mig inte i.

Det du skriver är vad jag själv känner och tycker.

Det är inte alltid folk vill bli "upplysta" om fakta och dess art.

Och de föredrar kanske att få fortsätta att leva i den illusion som de har byggt upp.

Men i de fall en orolig person och vän kommer till mig och frågar om hur det ligger till,

så kanske jag berättar det jag vet (helst inte skvaller).

Sedan får man ju vara lite återhållsam med att förmedla vissa nyheter om nu den undrande personen i fråga är sjukligt svartsjuk av sig, och kanske blir våldsam mot den eventuellt "otrogna" partnern.

Ibland undrar jag om inte vissa personer faktiskt gottar sig lite i sina egna snedsteg och i deras ofta föraktfulla tankegångar om den egna partnern. Det gäller både män och kvinnor som när de träffar personer av samma kön villigt och brett börjar berätta om än det ena och än det andra som de har hittat på eller planerar. Med förvåning och ilska reagerar de sedan när deras egenförmedlade nyheter och ofta mindre smickrande tankegångar om partnern börjar sippra ut till allmän kännedom.

Min egen sambo tycker att det ofta blir lite konstigt och nästan obehagligt personligt när andra thaidamer vid redan första mötet över en bit mat vill börja berätta om deras nuvarande kärleksliv och div problem med deras farangmän. Ibland väljer vissa av dessa thaidamer att även hosta upp hela deras ”life-story” i ett minst sagt ocensurerat skick utan att man som ofrivillig lyssnare har bett om att få en sådan detaljerad redogörelse.

Och man frågar sig då vad man ska göra av all denna negativa och förmodat ”förtroliga” information som vältras över en.

Det är ju inte alltid man vill vara axeln det prompt ska gråtas mot eller att få agera en vänligt lyssnande slasktratt.

- Hur som helst, så finns det tydligen ett uppdämt behov av att få lätta på trycket hos många personer, vilka kanske borde söka lite mer professionell hjälp där de under sekretess kan få prata av sig.

Detta är en bedömnings sak.

Olika i olika fall.

pigge01

Jag vet inte hur Du deffinierar vän.

De flesta människor har rätt många bekanta och ytligare vänner men att rubricera någon som "vän" kräver i mitt sätt att se saken betydligt mycket mer. Bekanta känner man lite lagom, kanske umgås rätt mycket med men vänner är dom man talar förtroligt med, som man ringer när det känns att man behöver prata om ditt eller datt som känns viktigt, en som men litar på, det är en vän för mig.

Skulle jag ha en "vän" som råkade ut för något sånt här så skulle jag inte tveka en sekund, däremot inte svärta ner och skitprata om partnern utan sätta mig ner med vederbörande och lugnt och sakligt påtala vissa saker han borde kolla upp, sedan är det upp till honom att bry sig eller ej, men han skulle fortfarande vara min vän.

Att inte lägga sig i och sedan kanske stå där med skammen över att "detta kunde jag förhindra" tycker jag skulle kännas som ett svek, och vänner sviker man inte!

Baa

Håller med dig, Baa.

Jag skulle oxå vilja vända på frågan för att förstå situationen bättre. Skulle denne "vän" som mörkat denna hemlighet om t.ex. en långvarig otrohetsaffär och svek i ens ovetskap, verkligen förbli ens framtida vän. Självklart inte!

Frågan är väl inte OM det skall framföras till en verklig vän - utan HUR.

Om sedan denne inte uppskattar detta efter att fått situationen förklarat för sig så gott man kan - säger ju mer om henne/honom än budgivaren.

Förutsatt alltså att det handlar om utstuderat svek och inte vanliga små trivialiteter i vardagslivet där vi alla bommar och ingen är perfekt.