Ska man lägga sig i andras relationer?

mr chaweng
8 juni 2010#16

Håller med Vaxet.

Har flera gånger beslutat att inte hjälpa dessa stackars människor (oavsett vilken sida).

Kan med nästan 100% säkerhet säga att varje gång så får man en pungspark som tack, istället för nåt annat, lite mer positivt.

Den enda gången det faktiskt gått bra, är när jag inte sade nåt. Kompisen ryckte ut mig på verandan på en fest och frågade varför jag inte berättat att hans fru har en pojkvän?

Förklarade att det gått illa för många gånger vid liknande hjälp, att jag i detta fall helt enkelt inte ville berätta pga att jag verkligen uppskattar hans vänskap.

Vad tyckte din kompis om den förklaringen? God tog han den eller blev han lite sur för att du inte berättat för honom vad du visste?

Maitan
8 juni 2010#17

Tjänare gubbs.

Efter nästan fyra år här i jomtien när man driver ett guesthouse, har man fått vara med om en del.

Haft gubbar som kommit hit från jungeln och varit helt barskrapade, gråtit helt förstörda undrar

vad man skall göra. En av dessa personer har gått på det två gånger...jaja..många gånger

tror man är en socialarbetare.Det finns andra saker också så man undrar hade dessa personer samma

problem hemma i svedala..gött snart har man semester.

Mvh Maitan.

post-3491-127598526364_thumb.jpg

post-3491-127598526364_thumb.jpg

Surin P3
admin
8 juni 2010#18

Vad tyckte din kompis om den förklaringen? God tog han den eller blev han lite sur för att du inte berättat för honom vad du visste?

Han blev lite sur - gick sen hem och gjorde slut med frugan.

Några dagar senare sade han att det förmodligen var bra att jag inte berättade vad jag visste och att han länge hade haft aningar, men inte vetat till 100% om det var sant eller inte.

Eftersom jag visste namn och hade annan info om killen ifråga, så var det bara att köra en utfrågning på frun och sedan göra slut.

Det enda han är lite irriterad över, pga att jag inte berättade, är att han gått och varit osäker så länge. Alltså osäker på om han ska göra slut eller inte.

En sak som gjort honom misstänksam är bl.a. att hon har hans VISA kort och han ser var uttagen är gjorda via internetbanken. Av dessa uttag var flera veckor i streck gjorda i annan stad än Surin.

Och när han frågat om detta, har hon sagt att banken har huvudkontoret i den andra staden, vilket alla vet är falskt.

Så sammanfattningsvis, nu i efterhand, hade han velat att jag berättade för honom tidigare, men å andra sidan kan han inte veta, nu i efterhand, hur han reagerat om jag berättat allt jag visste innan det kom fram på detta sätt. (Det var en jobbig sista mening) :)

Joints
8 juni 2010#19

Sådana här historier har jag bara hört talas om men aldrig sett själv. Det är nog lätt att säga hur man borde göra men det kanske inte alltid blir så i verkligheten. Jag tror inte jag har en nära vän som är så kärlekskrank att han skulle gå på en sådan blåsning. För det är väl ett måste att vara väldigt kärlekstörstig för att förlora huvudet på det viset? Men om det hände hoppas jag att jag har modet att säga till. Innan dess måste jag dock vara 100% säker på att ha rätt.

Det är inte första gången den här diskussionen dyker upp och om jag kommer ihåg rätt har IL fler historier av liknande sort i sin hemby. Intressant är det i vilket fall och man kan ju fundera på vilka konsekvenserna blir i ett större perspektiv. Det finns mer än en gubbe som blivit blåst av en thajtjej och sedan spenderar resten av sitt liv till att predika hur thailändare är.

gäst
8 juni 2010#20

Det blir gärna så fel. Särskillt om man som jag har fingertoppskänsla som ett klövdjur.

Man tror man skall göra det rätta och man tror att logik, rationalitet och eventuell fakta skall accepteras bland argumenten men det som fäller avgörande är dock alltid är känslor, och inte så sällan irrationella sådana.

Men jag skulle tro att det som gör många så upprörda är att de tappar ansiktet, och inför sin bra kompis. Varje gång man sedan ses blir det som entaskig påminnelse om hur korkat man betedde sig. Då kanske det är lättare att skylla på polaren och säga upp bekantskapen.

gäst
8 juni 2010#21

Intressant tråd IL!

Har själv sett liknande historier ett antal gånger och våndats av om, hur och när man skall släppa bomben.

Två gånger har jag berättat för farangen att han inte är tjejens älskling direkt, och båda gångerna har det slagit tillbaka på mig själv.

Inte nog med att farangen tycker man är en skitsnackare, man riskerar dessutom att få en mycket arg thaidam efter sig.

Inte särskilt hälsosamt om man befinner sig i Thailand och damen tycker att man ryckt bort en bra inkomstkälla.

Men det jag reflekterar över numera är att nästan alla de faranger som blir riktigt blåsta blir det så tydligt att de borde se det själva.

Men de väljer att aktivt missa varenda tecken på att allt inte står rätt till i förhållandet.

En av mina vänner har en kvinna som lever mer än ett dubbelliv, han vet detta, men tycks inte bry sig, och då är det heller ingen som säger något till honom.

Men vi vänner har talat om detta massor med gånger, för att bara komma fram till att denna tjejs beteende är så tydligt att han helt omöjligt kan ha missat det.

En person nämnde dock något för några år sedan och fick då svaret att min vän vet hur det ligger till, men han bryr sig inte och så länge han inte vet detaljerna så mår han inte dåligt av detta.

Är dock jävligt svårt att hålla käften när denna dam över middagsbordet, på thai, berättar om sina älskare mitt framför polaren. Han förstår inte Thai och är nog glad för det.

Som sagt, för 10 år sedan hade mitt svar på IL:s fråga varit, självklart skall man berätta.

Men numera är jag tveksam, även förälskade personer måste kunna se verkligheten.

För att göra det hela rättvist vill jag också påpeka att jag sett massor med faranger som lovat guld och gröna skogar till genuint förälskade Thaidamer, men sedan efter ett tag bara brutit kontakten och försvunnit.

Inte bara en sida som utnyttjar den andra, nä fördelningen här är nog rätt lika.

Hej

Mina erfarenheter påminner mycket om dina, och nästan ingen gång har någon uppskattat att få veta sannigen utan deras ilska

och besvikelse riktas istället mot budbäraren.

Så jag drar mig för att bli inblandad och säger helst inget numera, om jag inte får en konkret fråga när mannen själv

misstänker något.

Mvh isan lover

bob
Judas taught me how to lie....
8 juni 2010#22

När det kommer till ditt första ”exempel” IL tycker jag att du gjorde helt rätt att förklara för honom att det är något i görningarna och allt står inte rätt till. Speciellt när det är ens kompis som blir ”utsatt” för något sådant.

Men när det kommer till ditt andra ”exempel” så skulle jag nog vara lite mer reserverad för vad jag skulle ha gjort. Jag vet att man många gånger vill ”hjälpa”, men det är inte alltid man vill bli hjälpt, skall inte säga att det är så i det här fallet men jag skulle ha legat lågt (som Vaxet var inne på).

Sen har vi de ”kompisarna” som förstår Thai och har som största ”nöje” att lyssna av vad damerna säger till varandra, för att i nästa stund berätta för sin kompis (som har varit gift med sin fru 5-10 år) att han allt hörde att fru ”Noi” säga att kompisen är en skit eller att han hörde frugan säga att hon skall försöka suga ut ett par slantar från kompisen när tillfälle ges.

Det här är enligt mig inte att hjälpa utan ett sätt att förstöra ett förhållande och prata skit om allt och alla.

//bob

gäst
8 juni 2010#23

När det kommer till ditt första ”exempel” IL tycker jag att du gjorde helt rätt att förklara för honom att det är något i görningarna och allt står inte rätt till. Speciellt när det är ens kompis som blir ”utsatt” för något sådant.

Men när det kommer till ditt andra ”exempel” så skulle jag nog vara lite mer reserverad för vad jag skulle ha gjort. Jag vet att man många gånger vill ”hjälpa”, men det är inte alltid man vill bli hjälpt, skall inte säga att det är så i det här fallet men jag skulle ha legat lågt (som Vaxet var inne på).

Sen har vi de ”kompisarna” som förstår Thai och har som största ”nöje” att lyssna av vad damerna säger till varandra, för att i nästa stund berätta för sin kompis (som har varit gift med sin fru 5-10 år) att han allt hörde att fru ”Noi” säga att kompisen är en skit eller att han hörde frugan säga att hon skall försöka suga ut ett par slantar från kompisen när tillfälle ges.

Det här är enligt mig inte att hjälpa utan ett sätt att förstöra ett förhållande och prata skit om allt och alla.

//bob

Hej

Vanligt skitsnack bryr jag mig inte om alls, och det är nog klokt precis som du skrev.

Dom enda gångerna man får lite dåligt samvete är när man egentligen vet att någon blir förd bakom ljuset och lurad.

Mvh Isan lover

gäst
8 juni 2010#24

Isaan Lovers och Surins berättelse ringer igenkännande.

Jag förlorade också en gammal god vän därför att jag ville hjälpa till.

Jag berättade nämligen att hotellstäderskan som han upp över öronen hade kärat ner sig i inte var att lita på. Ej heller var de lämpliga för varandra på många andra vis, inte minst språkligt och åldersmässigt (70 / 34).

Trots att bevisen för hennes bakslughet, pengahunger och ”otrohet” fanns mitt framför näsan på honom, så blev det jag som i slutändan blev den stora avundsjuka skurken som ”ville honom så illa”.

Han skällde ut mig efter noter och sade upp bekantskapen. Vi hade då känt varandra och varit goda vänner i drygt 25 år.

För att bevisa att jag och alla andra hade fel, så gifte han sig snabbt och tog flera stora banklån och vältrade sedan pengar över henne för att bla köpa ett hus åt henne i Pattaya.

Nu sitter han där gammal, bitter och i stort sett lämnad åt sitt öde långt ute i en förort till Göteborg,

och han är i det närmsta bankrutt på gamla dar.

Bruden bryr sig föga om honom längre eftersom flödet av pengar har sinat.

Hon försörjer sig istället i närheten av järntorget på sk ”Happy Endings”

och en del annat kul som hon kan få betalt för.

Numera håller jag tyst även om jag vet om att mycket dumt händer och sker.

Folk får öppna ögonen själva.

gäst
8 juni 2010#25

Isaan Lovers och Surins berättelse ringer igenkännande.

Jag förlorade också en gammal god vän därför att jag ville hjälpa till.

Jag berättade nämligen att hotellstäderskan som han upp över öronen hade kärat ner sig i inte var att lita på. Ej heller var de lämpliga för varandra på många andra vis, inte minst språkligt och åldersmässigt (70 / 34).

Trots att bevisen för hennes bakslughet, pengahunger och ”otrohet” fanns mitt framför näsan på honom, så blev det jag som i slutändan blev den stora avundsjuka skurken som ”ville honom så illa”.

Han skällde ut mig efter noter och sade upp bekantskapen. Vi hade då känt varandra och varit goda vänner i drygt 25 år.

För att bevisa att jag och alla andra hade fel, så gifte han sig snabbt och tog flera stora banklån och vältrade sedan pengar över henne för att bla köpa ett hus åt henne i Pattaya.

Nu sitter han där gammal, bitter och i stort sett lämnad åt sitt öde långt ute i en förort till Göteborg,

och han är i det närmsta bankrutt på gamla dar.

Bruden bryr sig föga om honom längre eftersom flödet av pengar har sinat.

Hon försörjer sig istället i närheten av järntorget på sk ”Happy Endings”

och en del annat kul som hon kan få betalt för.

Numera håller jag tyst även om jag vet om att mycket dumt händer och sker.

Folk får öppna ögonen själva.

Hej

Tråkigt att höra en till som har råkat ut för samma reaktion, och följden blir ju att man tiger.

Mvh Isan Lover

Baa
Nattvandrare
8 juni 2010#26

Visst är det en underlig ras faranggubben, blind o döv och ändå så "älskad".

På våran gata bor en Brittisk man med sin Thaitjej, upplockad på en bar men numer talas det bara om hennes abete som försäkringsagent, (hon fick sparken därför att hon tog kundens pengar och stoppade i egen ficka)´detta trots att alla vet var jobbade mitt i Udon.

När mannen åker hem då o då flyttar en Thaikille in i huset, mitt framför ögonen på alla som bor där. När mannen fick reda på det bad han sin GF sluta och erbjöd henne 30 000 bath i månaden som fickpengar om hon slutade ta hem honom så nu betalar hon hotell för sig och boyfrienden, surt va? En av grannarna försökte påtala förhållandet så nu ska Britten och hans dam flytta till en annan del av stan där han tror dom inte skall känna igen henne och prata skit om "försäkringsagenten". Vare nån som sa blackout?

Baa

Magrood
Mattayom ton มัธยมต้น
8 juni 2010#27

Hej

Jag känner mig lika kluven...

Men jag har inte kunnat bestämma mig - utan det är mer att samla info...

:::

För några år sedan pratade faktiskt vi med Swippe om detta.

Då visste jag helt klart vad jag skulle göra = Jag ska inte säga någonting.

1. Att prata "sittande" och att prata "liggande". Vems ord väger tyngre? Om du förstår vad jag menar. Som vänner och utomstående pratar man sittande medan med ens tjej/kille pratar man liggande.

2. Var och en får ta ansvar för sitt eget liv. Är man kär så är man lycklig. Alla dåliga tecken som kan förstöra ens lycka avfärdar man.

3. Man vill inte vara hunden med det ruttna huvudet. หมาหัวเน่า Eller som Surin uttrycker det "pungspark".

Men Swippe sa något intressant. Det får han skriva om själv.

:::

Efter mitt spruckna förhållande - där många runt omkring mig kunde ana och se tecken förutom jag - så pratade jag med min älskade svenska mamma.

Hon sa att hon inte visste hur hon skulle reagera. Om hon skulle säga någonting eller inte.

Hon valde att inte säga någonting. Men hon hade alltid sagt att vad jag än valde så fanns de bredvid min sida.

Det där var ett oerhört riktigt stöd för mig under alla perioder med motgångar i livet.

Jag sa till henne att det var bra det hon gjorde... att hon inte sa någonting alltså.

För då skulle jag har känt mig så ensam och att jag inte hade deras stöd.

:::

En annan gång var det en svensk kille som var ihop med en ung thaitjej.

Hon var otrogen. Hennes thailändska vänner visste om det, jag visste om det.

Men ingen vågade säga någonting. "Liggande samtal och sittande samtal" - du vet.

Svarten valde att berätta. Jag blev jättearg att jag som bott i den staden i fem år aldrig blandade mig i andras förhållande om inte de bad om det.

Men han gjorde nog rätt.

Killen valde att vara kvar med tjejen.

Han hade ingen kontakt med oss eller andra kompisar.

Nu har de gjort slut.

:::

:::

Nu börjar jag bli tveksam om jag fortfarande har samma inställning.

I normala fall ska jag not inte säga någonting.

Men om det är så uppenbart och extremt så skulle jag nog "vilja" säga något. men det är fortfarande ett stort steg mellan att vilja och att handla efter sin vilja.

Men å andra sidan: Vem är jag att döma andras förhållande?

Inte lätt det här.

:::

Gör det ni mår bra av na kha.

Känns det bättre i magen att säga det - så säg det.

Skulle den vännen sluta umgås med er så får det vara. Ni har råd med det. ;)

:::

Men hittills har det bara varit ett par fall som jag har märkt att det är på det sättet. Som tur var.

:::

Mvh

Magrood

Magrood
Mattayom ton มัธยมต้น
8 juni 2010#28

Det är tråkigt att när man har råkat ut för ett olyckligt förhållande så skyller man på alla andra förutom sig själv.

Man skyller på att man har blivit lurad.

Man skyller på omgivningen.

Man skyller på hela folket från ett land.

Man blir bitter.

Inte alla - men en del - efter vad jag har läst här under åren.

:::

Nu lyfter jag upp min egen svans.

Jag har haft ett dåligt förhållande med en äkta svensk man bakom mig.

Inte dömer jag svenska män i förväg bara på grund av mitt misslyckande.

Inte säger jag att svenska män är det ena och det andra.

Utan jag försöker titta vad jag själv har gjort. Vad har jag själv bidragit till att det blev som det blev.

Och försöker lära mig att inte göra samma misstag igen.

Det är inte lätt - men man har lärt sig att "känna igen" tecken i alla fall.

:::

Med all väl mening!

Magrood

Thaifiskaren
Anubaan อนุบาล
8 juni 2010#29

Känner också igen IL:s historia.

Jag valde att inte berätta, vilket blev en katastrof.

Ok, det hade det blivit i alla fall, men inte på tok så kraftig som

den nu blev.

I efterhand så fick mamman reda på att jag visste men inte berättade.

Jag blev skurken. Nog om detta.

Men jag sitter idag med ett helt annat problem.

En thai.tjej som nu är i Sverige på Ut har kontaktat min fru.

Hon bor bara ett par km bort från oss "på landet".

Men vi har inte sett eller hört om henne tidigare.

Nu söker hon hjälp av oss...hon berättar :

Hon får inte träffa någon annan person utan i sin mans närvaro.

Hon får inte gå på SFI.

Hon skall vara hemma o arbeta i hans trädgård samt sköta om

honom o hemmet.

Naturligvis så får hon inga pengar.

Samt sedan förra telefonräkningen som han kontrollerade

hade hon ringt för över 150 kr (kvartal), vilket innbar att hon

nu endast får ringa lokalsamtal.

Frugan hade thai-träff i lördags och frugan mer eller mindre

tvingade henne att komma, vilket hon gjorde.

På frågan vad mannen sa när hon berättade att hon skulle gå själv

så svarade hon :

Jag får inte dricka någon alkohol.

Jag får inte dansa eller sjunga.

Jag får inte vara kvar om det blir karaoke.

Finns det någon man i huset vid detta tillfälle så skall jag

omg cykla hem.

Jag får stanna i max 2 timmar.

osv.osv

Hon fick åka med i våran båt, vilket var första gången för henne.

.hon var lycklig som en barnunge, men sen kom det.lova att

inte berätta för min man att jag haft kul !!!!Hon vill sedan en tid åka tillbaka till Thailand, men han säger

att hon får vänta då han vill ha valuta på pengarna han lagt ut på henne.Hon har fått släktingar att skicka pengar till henne men då till

sin mans konto...inte så smart.

Nu har jag öppnat ett separat konto (i mitt namn)som dom kan skicka pengar

till henne för en biljett till Thailand..

Jag har sådan lust att snacka med "gubben", men det lär ju slå tillbaka på

henne som då bevisligen pratat med oss.

Som det nu ser ut så blir det att jag får lägga dom sista slantarna så

hon kommer ifrån "gubben".

Så min fråga är :

Skall jag prata med honom nu.?

Skall jag vänta tills biljett är bokad o hjälpa henne att packa

o prata med henne "sista"dagen hon är här ?

Skall jag prata med honom efter hon åkt ?

Eller skall jag släppa taget o skita i alltihop ?

Som sagt att förra gången teg jag o det blev helt fel.

Nu har jag svårt att inte hjälpa till.

Vad göra ?

andrejsdenruskige

8 juni 2010#30

Jag har sådan lust att snacka med "gubben", men det lär ju slå tillbaka på

henne som då bevisligen pratat med oss.

Som det nu ser ut så blir det att jag får lägga dom sista slantarna så

hon kommer ifrån "gubben".

Så min fråga är :

Skall jag prata med honom nu.?

Skall jag vänta tills biljett är bokad o hjälpa henne att packa

o prata med henne "sista"dagen hon är här ?

Skall jag prata med honom efter hon åkt ?

Eller skall jag släppa taget o skita i alltihop ?

Som sagt att förra gången teg jag o det blev helt fel.

Nu har jag svårt att inte hjälpa till.

Vad göra ?

Skæmtar du eller?

Gå till gubbjæveln och fråga vad fan han håller på med.

Logga in för att svara.