Självmord i Jomtien, min vän är död : del 5, sista delen

Nu blir det minus karma. Men för mig verkar det som Vaxet vill jämföras med moder Theresa. Vaxet är säkert en snäll person men varför behöver han skriva om detta hela tiden. Är det plus karma som lockar?

Nu senast var det en annan man som behövde hans hjälp och vips fick vi läsa om detta på forumet.

Sixten

“Life is a Roller coaster” - är ett bra sätt att beskriva livets upp och nedgångar.

Nu har Vaxet skrivit av sig och satt punkt för en jäkla trist episod i hans liv,

och det initiativet ska han väl ha beröm för.

Alla kan ju inte låta och skriva som en hurtfrisk "Tore Skogman" eller pubertal "Benny Hill".

Nästa steg för att nå lite balans i berättandet blir kanske en riktig solskenshistoria,

och då har ju plötsligt ”Yin and Yang” uppnåtts.

Vill någon ge lite plus-karma för att Vaxet ger andra personer möjlighet till att läsa och lära utifrån

hans historia så är väl det jättebra – vill man varken läsa om tragik eller ge karmapoäng så slipper man det.

Valet är ditt - och karmapoängen går vare sig att äta eller dricka

SN

“Life is a Roller coaster” - är ett bra sätt att beskriva livets upp och nedgångar.

Nu har Vaxet skrivit av sig och satt punkt för en jäkla trist episod i hans liv,

och det initiativet ska han väl ha beröm för.

Alla kan ju inte låta och skriva som en hurtfrisk "Tore Skogman" eller pubertal "Benny Hill".

Nästa steg för att nå lite balans i berättandet blir kanske en riktig solskenshistoria,

och då har ju plötsligt ”Yin and Yang” uppnåtts.

Vill någon ge lite plus-karma för att Vaxet ger andra personer möjlighet till att läsa och lära utifrån

hans historia så är väl det jättebra – vill man varken läsa om tragik eller ge karmapoäng så slipper man det.

Valet är ditt - och karmapoängen går vare sig att äta eller dricka

SN

Mycket bra sagt SN

Mvh Borgmästarens Son

Nu blir det minus karma. Men för mig verkar det som Vaxet vill jämföras med moder Theresa. Vaxet är säkert en snäll person men varför behöver han skriva om detta hela tiden. Är det plus karma som lockar?

Nu senast var det en annan man som behövde hans hjälp och vips fick vi läsa om detta på forumet.

Sixten

Nu är ju den här berättelsen 2 år gammal och det är väl inte så konstigt att man ställer upp för en polare en gång vartannat år? Vi är ju alla olika men iaf jag läser hellre om någon som försöker hjälpa än inlägg från någon som nästan uteslutande kritiserar andras inlägg.

Nu är ju den här berättelsen 2 år gammal och det är väl inte så konstigt att man ställer upp för en polare en gång vartannat år? Vi är ju alla olika men iaf jag läser hellre om någon som försöker hjälpa än inlägg från någon som nästan uteslutande kritiserar andras inlägg.

Ja, om Du kritiserar Maipenrai´s egen moder Theresa så blir bråk. Många medlemmar här måste få väldigt bruna tungor efter allt slickande. Om Atom i all sin vishet läser mina inlägg så är det inte bara negativa inlägg från mig.

MVH

Sixten

Det har gått drygt 2,5 år sedan Larsa dog och 2 år sedan jag skrev ner historien om hur jag upplevde händelsen.

Att jag skrev ner historien var ett sätt för mig att greppa det som just då kändes ogripbart, och att jag sedan postade den på MPR var därför att många medlemmar kände Larsa samt att jag på något sätt inbillade mig att det kanske kunde hjälpa någon annan som hamnat eller skulle kunna hamna i liknande situation.

Det som hände är för mig dock fortfarande ogripbart, och idag tror jag mindre på att historier som min skulle kunna hjälpa andra, de som inte vill ha hjälp eller råd når man antagligen aldrig oavsett hur mycket man försöker, men jag tror jag tänker fortsätta att försöka i alla fall.

Till tröst för denna MPR medlem som skriver att historien är ett karmafiske kan jag trösta med att just när historien skrevs och postades på MPR så fans inte karmasystemet, och historian är på riktigt och viktig för mig, emedan karmapoäng på ett internetforum inte är ens lite viktigt.

Jag skrev på Thaiforum långt innan karmasystem fans och skriver om det som berör mitt liv, i Thailand eller i Sverige, skriver dock mycket mindre numera, en del p.g.a medlemmar som t.e.x den ovan nämnda.

Att bara kritisera vad andra skriver, men aldrig skriva något själv gör ju inte direkt forum som detta mer levande.

Det har gått drygt 2,5 år sedan Larsa dog och 2 år sedan jag skrev ner historien om hur jag upplevde händelsen.

Att jag skrev ner historien var ett sätt för mig att greppa det som just då kändes ogripbart, och att jag sedan postade den på MPR var därför att många medlemmar kände Larsa samt att jag på något sätt inbillade mig att det kanske kunde hjälpa någon annan som hamnat eller skulle kunna hamna i liknande situation.

Det som hände är för mig dock fortfarande ogripbart, och idag tror jag mindre på att historier som min skulle kunna hjälpa andra, de som inte vill ha hjälp eller råd når man antagligen aldrig oavsett hur mycket man försöker, men jag tror jag tänker fortsätta att försöka i alla fall.

Till tröst för denna MPR medlem som skriver att historien är ett karmafiske kan jag trösta med att just när historien skrevs och postades på MPR så fans inte karmasystemet, och historian är på riktigt och viktig för mig, emedan karmapoäng på ett internetforum inte är ens lite viktigt.

Jag skrev på Thaiforum långt innan karmasystem fans och skriver om det som berör mitt liv, i Thailand eller i Sverige, skriver dock mycket mindre numera, en del p.g.a medlemmar som t.e.x den ovan nämnda.

Att bara kritisera vad andra skriver, men aldrig skriva något själv gör ju inte direkt forum som detta mer levande.

Jag tycker Du gjort alldeles rätt. Det var en stark berättelse Du skrev och av stort intresse för många av oss, även för mig som inte kände Larsa. Sixtens kritik tycker jag inte någon behöver ta på allvar.

Om du skriver seriöst har man inte ett ansvar mot sina närmaste kan man ta sitt liv ostraffat ? Jag tänker leva till narturlig till bortgång