Sinsod är trassligt. I mitt fall krävde inte svärmor någon men vi valde att ha det ändå för syns skull. Min fru är tre år yngre än jag, universitetsutbildad och inte tidigare gift. Guld köpte jag också (2-3 bath). Pengarna fick vi med oss direkt efter ceremonin och guldet sålde vi också några dagar senare. Svärfar betalade för festen som var på en restaurang för lite drygt 100 gäster (i Bangkok) men vi fick kuverten med pengarna. Totalt sett gick jag nästan 20.000 kronor plus på hela kalaset och hade en väldigt trevlig dag. Har aldrig blivit tillfrågad om pengar i något sammanhang. Svärföräldrarna har pengar kvar på banken och min frus syster bidrar med 20.000 bath till dem per månad samt skjuter till mer pengar om det behövs. Vid ett tillfälle när vi åkte ner så gav vi hennes föräldrar 10.000 bath var som en gåva vilket var mycket uppskattat. Dock fick vi tillbaka pengarna orörda några dagar innan vi skulle hem med motiveringen att vi nog behövde dem bättre. 
Det finns som andra påpekat mängder med varianter på det här med Sinsod och det centrala frågorna för dig är väl vad som händer med pengarna efter ceremonin, om beloppet är rimligt i förhållande till det (får ni med er pengarna själva spelar ju summan ingen roll), finns det underförstådda krav på framtida försörjning och hur påverkar det totalt sett din ekonomi.
Hej
Trevligt att höra fler med positiva erfarenheter av sinsod och generösa och ej giriga svärföräldrar.
Har själv gift mig två gånger i Thailand, första gången med en tjej ifrån Petchabun på åttiotalet och sedan år 2001 med min nuvarande fru ifrån Nong Khai provins, ingen av dessa familjer var (är) giriga utan snarare oerhöert generösa, vänliga och trevliga familjer.
Mitt första bröllop hölls i Surin eftersom svärmor kom därifrån och hon var ganska förmögen, eftersom hon ville ha det så arrangerade hon detta hos sin släkt, hon lånade ut en massa guld som frugan visade upp på bröllopet som gåvor ifrån mig, sen erlade jag en högst rimlig sinsod som vi senare fick med oss till Sverige, släkten ifrån Petchabun och Surin gav oss massor av presenter och pengar efter förmåga, så det var ingen dyr historia eller någon utpressnings situation för mig, utan mer en trevlig upplevelse som gav fina minnen.
Vid mitt nästa bröllop fick jag förhandla om sinsod med frugans föräldrar, här var det lite tuffare eftersom hon inte bara var tidigare ogift, aldrig hade haft någon pojkvän och dessutom hade en universitetsexamen, men vi kom överens om en högst rimlig summa, men vi visade upp mera pengar på själva bröllopet som vi sedan fick tillbaka, det var ett vanligt traditionellt bybröllop enligt alla konstens regler är fick vi en ansenlig summa i gåvor ifrån byborna.
Så jag tycker inte alls att man ska skrämmas eller se ned på denna tradition utan ta seden dit man kommer, att börja sin relation med den nya familjen, släkten och nya byn med att skämma ut sin blivande fru och familj genom att inte visa dom respekt, dessutom visa att man fullständigt skiter i byns traditioner och regler var aldrig något jag funderade på i något av fallen.
Svenskar som klagar på denna tradition bör ju betänka att byborna som tjänar tiondelar av vad en svensk gör får erlägga samma sinsod och att dom gör det utan att klaga.
Sen känner jag ju folk som har gått på riktiga blåsningar och där varken tjej eller familj har varit ärliga och där summorna har varit löjligt stora, så det gäller att det känns rätt och att man har lite hum om vad som kan anses vara rimligt.
Med vänlig hälsning isan Lover