Hej allihopa,
Vad ska man säga om all denna plötsliga och stundtals bittra uppmärksamhet?
Och var ska man börja om man nu vill försöka nysta upp denna härva av spretande tyckerier och slungade anklagelser mot både mig som person och mitt sätt att skriftligen uttrycka mig.
- Jag tycker faktiskt att härvan börjar nå rent artistiska former, så för min del så får den gärna lämnas lika orörd och tilltrasslad som den för närvarande ter sig. Kanske indignationen över den ”orättfärdiga” karmatilldelningen kan lämnas över till de universitetselever som gillar Antropologiska studier. De kanske sitter förmodligen och letar efter ett intressant material till den kommande D-uppsatsen.
- Oj då! Den där sista meningen kommer säkert att tolkas som att SiamNilsson lider av en obotlig hybris, och att han åter igen förlöjligar, förminskar och muckar gräl med hans sårade kritiker. Ha ha ha.
But, ”What the heck – Bring it on baby – I probably asked for it”. . . 
Några stackars rader som innehåller ironi eller satir kan eventuellt uppfattas som taskig kritik av de som sitter och känner sig direkt träffade.
Men jag tycker inte att det var särskilt elakt när jag skrev ner några typexempel på vanligt förekommande frågor som faktiskt ställs här på det publika Mpr.
Jag har inte nämnt några personer vid namn eller pekat finger på någon speciell individ, så varför denna upprördhet över sk ”dum ironi”.
Det enda namnet som jag skrev i mina påhittade frågor, ja det var det fiktiva namnet ”Bertil” som för övrigt var helt tagit ur luften. Om det nu var någon ”Bertil” som läste detta om plånboksstölden i Pattaya och då kände sig träffad av mitt integritetskränkande inlägg, så är det väl bara att beklaga, och jag hoppas att han och hans vän i framtiden slipper umgänget med dessa långhåriga och skurkaktiga bardamer.
Jag vet att en del ondgör sig över olika jämförelser som jag har skrivit, och de beskriver dessa som både plumpa och okunniga teser från SiamNilsson. Men det råder ju fri tolkningsrätt så varsågod att raljera över detta, väl bekommet.
- Men jag håller inte med om att jag brukar skriva läsarna på näsan. Det är snarare en efterkonstruktion från de som är i behov av en antagonist att bolla dagsilskan med. I det senaste inlägget som plötsligt flyttades över till en egen tråd av ledningen har jag medvetet valt att läsarna själva ska få läsa och tycka till om kontentan av aktuella frågor som då och då ställs på Mpr. Ingen av de i mitt tycke lustiga frågeställningarna är ordagrant återgivna eller citerade, så ingen person behöver därför känna sig speciellt utpekade och hånade av mig.
Men vad säger man då när en av mina kritiker samtidigt ondgör sig över att jag förmodligen förlöjligar personerna bakom vissa typinlägg här på Mpr, men samtidigt drar han sina egna paralleller och skriver så här om de stackars personer som tydligen har drabbats av min humor:
” Lite som att kliva in på att behandlingshem för mongoloida och börja skämta om efterblivna. Skitkul, om man är känslolös och sätter sig själv på piedestal.”
Jag ställer mig lite tveksam till om det bara är SiamNilsson som är känslolös eller har satt sig själv på piedestal.
Eller är det bara jag som lyckas med dessa etiska ”övertramp” på forumet Mpr? 
Överlag var det kul och intressant läsning från de som orkade skriva egna synpunkter i denna tråd, tack för det.