Man måste skilja på att ljuga och inte veta.
Det är okej att hävda att något är si eller så om man inte vet, när man sen blir presenterad för fakta och det framkommer att man haft fel så är det ju ingen fara, och framförallt ingen lögn.
Men när man styvnackat hävdar en sak trots att man får obestridliga fakta presenterade för sig som motsäger det man hävdar, då ljuger man medvetet.
Fortsätter man sedan att göra det med jämna mellanrum-i trådar här på MPR- är man en jävligt dålig debattör utan annat än ihopljugna argument för sin sak!
Vet inte om jag håller med där.
Ta min flickvän till exempel när jag behövde köpa olja till låset på bensintanken på min hoj. Jag sa till henne att "Jag tror att det finns på 7-eleven", som ligger cirka 20 meter från där vi bor. Hon säger dock att "Nej där finns det inte. Du måste åka till Tesco Lotus eller nått." Jag knatar dock till 7-eleven och visst fan har dom låsolja, två olika till och med. Och på 7-eleven rakt över vägen har dom ytterligare ett märke.
Så när jag kommer tillbaka så frågar jag henne "Varför ljög du? Dom har ju visst på 7-eleven", varpå hon svarar "Nej jag ljög inte. Jag visste bara inte".
Jag tycker att om man säger något som man tror men inte är säker på, och presenterar det som fakta, då ljuger man. Om man inte är säker så får man lov att säga att man inte är det.