50 minuter sedan, skrev ronoh:
Den årliga nederbörden är väldigt viktig, odlar du på en sandbädd så är dock vatten behållningen minimal då allt rinner rätt igenom, den super eroderade jordmånen i Thailand har bra vattenbehållning tyvärr är den inte tillräckligt kemiskt komplex för att kunna behålla några större volymer näring(Anoder som frigörs när växtrötter försurar marken genom att tillföra H+) och det kommer leda till att jorden blir utarmad ganska fort. Det går säkert bra att odla på fruktträd på marken i några årtionden, det blir nog värre för nästkommande generation då marken inte längre är fertil och man måste dumpa fruktansvärda mängder växtnäring för att få en vettig avkastning. Därav så vore det läge att ta rygg av den klimat debatt som pågår och de vanskliga risstödet att kanske se över vad man läger pengarna på och satsa på något långsiktigt lönsamt och klimatsmart.
Det finns som sagt inget intresse då långsiktigt tänkande saknas och den kompetens som krävs i ämnet inte existerar pga av att den här typen av vetenskap inte är äldre än 10-15 år. Den dog med indianerna för drygt 500 år sedan och har först nu blivit attraktiv igen. Kommer dock gå åt en hel del skog för att producera träkol för de enorma odlingsytor som man skulle behöva förbättra.
Den sot eller aska bönderna får gratis från sockerfabrikerna och plöjer ned i jorden, vad har den för egenskaper?
Vanligt där man odlar majs.
